Analytiskt är det slöseri med tid och energi att försöka utröna vem som fick vad att hända, egentligen. Konsekvenserna är trots allt viktigare än vem som gjorde vad, framförallt när det gäller frågan om droger. Vad spelar det för roll var agensen förläggs om det är ett faktum att ökad tillgång på alkohol leder till ökat drickande och i förlängningen skador på såväl individer som samhället?
Här kan det finnas en poäng att stanna upp något för att reflektera kring beslutet att börja dricka, att sluta dricka, eller att iaktta måttfullhet för den delen. Går det helt och hållet att betrakta sådana handlingar som autonomt individuella beslut?
Är det inte snarare så att om man vill förstå en unik individs förhållande till alkohol måste man ta i beaktande hela det nätverk som utgörs av hans eller hennes sociala kontaktnät, familje- släkt-, och kompisband, förebilder samt individen själv (i betydelsen såväl dennes livshistoria som hans/hennes kropp med dess genetiska förutsättningar)? Det är förhoppningsvis självklara aspekter, men för att vidga förståelsen måste man också ta hänsyn till alkoholproducenter, importörer av alkohol, vinskribenter och massmedier i analysen.
Men, och kanske viktigast av allt, för att förstå bruket av alkohol på ett sant förutsättningslöst sätt bör man även beakta teknologier och materialitet samt alla immateriella artefakter som är kopplade till alkoholhaltiga drycker (snapsglas, vinglas o.s.v.), gällande lagstiftning, språket och traditioner samt en rad andra saker och aspekter som det inte finns plats att räkna upp här men som läsaren själv kan fundera kring.
Tillsammans skapar den helhet, som alla ovanstående aspekter, såväl mänskliga som icke-mänskliga aktörer, tillsammans utgör, Sveriges rådande alkoholkultur. Det sammanhang som ger upphov till effekter som till vardags benämns kultur. Kort sagt, allt och alla som på något sätt har kopplingar till alkohol kan, i analysen, betraktas som aktörer i ett och samma nätverk.
Gör man det upptäcker man snabbt att alkoholen äger en sällsynt väl utvecklad förmåga att knyta kontakter med andra aktörer, det är åtminstone en konsekvens som går att belägga empiriskt. Tänk till exempel på den uppsjö av glas som säljs i heminredningsbutiker. Har man köpt vitvinsglas kanske man vill komplettera servisen med rödvinsglas, champagneglas och whiskyglas och när glasen väl står i vitrinskåpet är steget inte långt att köpa drycker att fylla glasen med. Och när dessa väl finns hemma är det naturligtvis lättare att dricka oftare och mer.
Kulturvetenskapens roll är att hjälpa människor se sådant de annars inte ser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar