Vad gör man när man gör en litteraturstudie?

Både i grundskolan och den högre utbildningen får elever och studenter som ett led i utvecklingen av förmågan att lära ofta i uppgift att bedriva självständiga studier. När mina barn var små, till exempel, kom min dotter hem en dag och berättade att hon forskat om paprika; det vill säga hon hade på lärarens uppmaning googlat på ämnet paprika och sammanfattat resultatet i en egen text. Eftersom jag är forskare berättade jag att det inte var forskning hon bedrivit, och det förstod hon och vi kunde skratta åt saken, och gör det fortfarande ibland. Men hur är det med andra barn, barn som inte växer upp i akademikerhem? Hur ser de på forskning, hur ser politiker, näringslivsföreträdare och andra inflytelserika människor på forskares hantverk? När det talas om vikten av källkritik tycker jag mig se en problematisk okunskap som lyser igenom. Man vill veta och man vill ha korrekta svar på sina frågor, snabbt. Det finns en otålighet i dagens samhälle som driver på effektiviteten, och behovet av källkritik ser jag som en effekt av det allt mer tydligt uttalade kravet på snabba resultat.

Forskning tar tid och kräver reflektion, det handlar aldrig om att bara läsa av olika instrument. Varken frågan, svaret eller vägen dit är givna. Om men vet på förhand är det inte forskning. Källkritik uppfattas ibland olyckligtvis som en genväg, det är som man fått för sig att om man bara är noga med varifrån man hämtar sina uppgifter blir ens åsikter lika vederhäftiga som forskares utsagor. Fast det räcker aldrig att googla för att få kunskap, det är ett sätt att nå information. Kunskap är något annat, och det finns inga genvägar till verkligt vetande. Därför har jag i mitt arbete som lektor svårt med den allt vanligare formen för självständiga arbeten, det som går under namnet litteraturstudie. Jag stötte först på begreppet när jag undervisade sjuksköterskor, och jag förstod att man inte kunde skicka ut den stora gruppen studenter för att bedriva forskning på patienter. Fast resultatet varierade, från att faktiskt vara en ingående, kritisk analys av ett antal representativa studier inom ett relevant område, till att bara handla om sammanfattning av ett antal mer eller mindre väl valda artiklar med mer eller mindre tydlig koppling till syftet och området. Sedan har det spridit sig och det blir allt vanligare att studenter får i uppgift att göra litteraturstudier, vilket jag tycker är problematiskt.

Om man läser ett antal artiklar och sammanfattar innehållet i dem är det ingen STUDIE, och vad menar man med LITTERATUR? Det verkar råda stor oenighet om detta bland lärarna i skolan och den högre utbildningen. Därför skrev jag ett dokument som jag delade ut till mina studenter, där jag försökte beskriva hur jag tänker och det vill jag dela, för att sprida tankar och för att kanske få respons.

När man gör en genomgång av teorier aktuell forskning inom ett område använder man inte något vetenskaplig metod (om det inte är syftet att göra just det, att analysera texterna och deras innehåll). Här på XXX och XXX är tanken att ni ska öva er att skriva forskningsöversikter och göra relevanta genomgångar av tidigare forskning på ett specifikt område och ger en chans att påbörja arbetet med avsnittet Teoretisk referensram i examensarbetet.

Att läsa artiklar är inte forskning, det försöker jag vara väldigt tydlig med, men det är svårt att nå fram till en del studenter. Jag tror det handlar om hur man fått saken presenterad på andra hål och tidigare i utbildningen samt på grundskolan. Forskar man har man en metod och måste både presenteras och diskuteras, men samlar man in artiklar bör man använda rubriken Tillvägagångssätt istället, om man nu inte i analysen, under rubriken Metod(er) går igenom och analyserar hur forskarna kommer fram till sina resultat. Under rubriken tillvägagångssätt bör man presentera vilka sökord man använt, men det viktiga är inte att informera, man måste reflektera över hur man tänkte när man valde just dessa ord. Och vilka kriterier användes för att välja ut artiklarna som behandlas i genomgången? Transparens och kritisk medvetenhet är A och O i alla texter som skrivs på högskolenivå, och det borde vara ett krav även i grundskolan. Källkritik handlar aldrig om att bara följa regler eller lita blint på sanktionerade källor.

I rapporten som ska lämnas in är det viktigt att tänka på och utveckla tankarna om följande: 

1. Vad var syftet med er sökning: det vill säga vilken fråga är ni intresserade av och vill söka forskningsbaserad kunskap om? 

2. Vilka sökmotorer användes för att finna relevanta artiklar, och varför just den eller dessa? Alla val som lett fram till det slutgiltiga resultatet ska motiveras med goda (det vill säga kontrollerbara) argument och med stöd i referenser till relevant metodlitteratur. 

3. Vilka sökord användes, och varför valdes just dessa ord? Vad var motivet bakom att just dessa valdes: argumentera och resonera. Presentera inte bara orden; tankarna bakom valet av sökord är viktigare. Utan argumentation blir det svårt att förstå och avgöra rimligheten i valen. Valdes några sökord bort? Varför? Välj inte bara uppenbara sökord. Bredda sökningen och leta efter oväntade kombinationer för att på det sättet öka chansen att ni verkligen hittar bra och användbara artiklar som ger en fördjupad bild av frågeställningen. 

4. Hur valdes artiklarna som presenteras i rapporten ut? Vilka kriterier arbetade ni efter i urvalsprocessen, och varför just dessa kriterier? Motivera valet av kriterier med goda argument.

Källkritik handlar inte bara om var man hittar relevant och pålitlig information, det handlar lika mycket om den text man själv skriver. Källkritik ser jag mer som en livshållning och en inställning till kunskap, än en metod. Att okritiskt följa regler är inte förenligt med forskning och leder inte till kunskap. Därför är det så olyckligt att det finns lärare på grundskolan som sprider föreställningen om att forskning är synonymt med att ta reda på saker. Det tar faktiskt fyra år av heltidsstudier som bedrivs efter att man studerat minst tre men oftast fyra år eller mer på högskolan. Det tar som sagt tid att utveckla förståelse för forskning, och tar vi lätt på det devalveras både forskarnas hantverk och kunskapens värde. Därför är det så viktigt att inte jämställa en studie av litteratur med forskning.

Hur presenterar man resultatet av genomgången? 

5. Skapa en struktur som hjälper läsaren förstå era resultat, det vill säga ert kunskapsbidrag som handlar om urvalet av artiklar och genomgången samt analysen av innehållet. Tydliga rubriker och en identifierbar och väl genomtänkt logik i upplägget är viktigt, annars liknar det en tenta och det är inte meningen. Ni förväntas bidra med ny kunskap, inte bara referera vad andra har gjort. Den nya kunskapen skapas genom er analys av artiklarnas innehåll, genom att identifiera mönster och dra generella slutsatser med utgångspunkt i helheten.

Detta har många svårt med. Att sammanfatta vad man läst är enkelt, men att presentera ny kunskap, det vill säga göra något eget av andras resultat, kräver mognad och förståelse för vad studier på högskolan innebär. I ett väl fungerande utbildningssystem är detta något man borde kunna börja med dag ett på högskolan, men som det ser ut i Sverige idag, är det många studenter som lämnar högskolan utan att förstå skillnaden mellan sammanfattning och analys och som bara har en högst basal uppfattning om vad källkritik innebär. Analyser av forskningsresultat är något helt annat än att sammanfatta information. Det räcker inte att artiklarna genomgått peer-rewiew, för forskares resultat skiljer sig ofta åt och uppgiften är att reflektera över varför det blir så och vad det får för konsekvenser.

6. Tänk på att det är viktigt att presentera vem som har forskat; hur man har forskat (ser ni några mönster i urvalet: dominerar kvalitativa studier eller kvantitativa)? Vilka teorier har forskarna använt? Går det att identifiera någon lucka i forskningsfältet och det undersökta området? 

7. Tänk på att det är er analys av resultatet i artiklarna som framförallt ska presenteras, inte innehållet i artiklarna. Referera inte, analysera och diskutera. Gå inte igenom artikel för artikel, fokusera på mönstren och de stora linjerna.
Vad är det som bedöms i denna uppgift?

8. På XXX och XXX är det er förmåga att sätta er in i ett vetenskapligt fält och identifiera mönster, samt skapa ny kunskap med utgångspunkt i andra forskares resultat; er förmåga att säga något självständigt om och med hjälp av artiklarnas innehåll.

Det är i alla fall så här jag ser på och förklarar vad en studie av relevanta teorier och aktuell forskning  på ett avgränsat område innebär. Jag önskar att vi använde ett annat ord än litteraturstudie, för det sänder fel signaler och ger fel intryck av vad forskning är och hur mycket arbete som krävs för att leva upp till forskningens krav på kritisk medvetenhet.

Denna text ingår i min bok: Nybörjarens guide till vetenskapligt tänkande.