fredag 26 april 2019

Vad är empiri?

Just nu är det hektiska tider på högskolan. Studenterna är mitt uppe i arbetet med sina uppsatser och håller på att samla in empiri; men vad är empiri egentligen? Det är en av de svåraste utmaningarna jag har som lärare, att förklara vad empiri är. Svårigheten ligger inte i att jag tycker ämnet är svårt, tvärtom. För mig är frågan om empiri enkel, kunskapen sitter i ryggmärgen och den påverkar mitt sätt att vara, tänka och agera akademiskt. Så är det inte för studenterna. Problemet är att jag talat om ämnet sedan slutet av deras allra första kurs på programmet, och jag har upprepat tankarna och utvecklat kunskapen inför arbetet med B-uppsatsen som skrivs efter ett år. Fram till sista terminen har det funnits tid att reflektera, ställa frågor och verkligen sätta sig in i frågan: Vad är empiri? Nu är utbildningen snart slut. Nu ska studenterna visa vad de kan, och att här och nu kompensera för bristande kunskaper går inte, och att inse att man kanske inte förstått är smärtsamt. Även jag stressas över misstanken om att det jag säger uppfattas som grekiska, av insikten om att jag talar över huvudet på studenterna. Problemet är att den här typen av frågor kräver att man som student verkligen vill förstå, inte bara få svar på sina frågor. Det går varken att förstå vad vetenskap är eller genomföra en undersökning vars resultat håller för en vetenskaplig granskning om man inte själv verkligen vill veta.

I grund och botten är det enkelt, men kanske just därför så svårt. Alla vetenskapliga arbeten handlar om att något ska undersökas. Det finns ett behov av kunskap. Och det är alltid någon aspekt av verkligheten som ska studeras. Hela verkligheten kan dock sällan undersökas. För det krävs GIGANTISKA anläggningar, eoner av tid och massor med pengar och personal. Empiri är det utsnitt av verkligheten som analyseras för att komma fram till resultatet. Empirin är det som analyseras, och resultatet av analysen är liktydigt med uppsatsens resultat. All kunskap bygger på tolkning. Ingen har direkt tillgång till verkligheten. Därför är detta avgörande aspekter som man måste förstå innan man planerar sin undersökning. Frågan är inte vilken metod man ska använda, utan vilken KUNSKAP man söker och vilken empiri som är lämplig för ändamålet.

Alla vetenskapliga resultat skapas, det hämtas inte bara in. Vetenskapen beskriver inte passivt världen. Forskare undersöker verkligheten. Arbetar man kvalitativt, vilket de flesta som jag handleder gör, är det INTE dem man intervjuar som ger en några svar. Det är inte svaren på frågorna som ska redovisas, det som sägs under intervjuerna är inte resultatet. Inte i en kvalitativ undersökning med en tolkande ansats. Och som sagt står aldrig valet mellan en kvalitativ eller kvantitativ undersökning. Först måste man veta vad man söker kunskap om, sedan väljer men en metod som resulterar i att man får ett lämpligt material som analyseras för att komma fram till ett resultat.

Frågan om generaliserbarhet är viktig i alla studier. Resultaten måste kunna säga något om verkligheten som ytterst är vad som undersöks. Detta uppnås på olika sätt. Antingen genom att man samlar in så pass mycket empiri att det går att göra statistiskt säkerställda analyser av verkligheten, eller också genom att relatera sina tolkningar av empirin till andra forskares resultat. Man kan även använda teorier för att förklara mönstren som går att finna i empirin. Därför är transparens viktigt, att läsaren av arbetet aldrig svävar i ovisshet om vem som säger vad och på vilka grunder eller med stod i vilka argument.

En vetenskaplig uppsats är inte något man snor ihop strax innan deadline. Examensarbetet på en högskoleutbildning är toppen av det isberg som utbildningens samlade innehåll representerar och kunskaperna man skaffat sig under utbildningens gång. Uppsatsen är slutet av en lång process som börjar redan dag ett. Jag försöker vara tydlig med detta när jag talar om vetenskapsteori i början, och jag upprepar det under handledningen av B-uppsatsen. Nu här på våren är det plågsamt för mig att behöva påminna om detta och jag blir ledsen om jag får höra att, "detta har ingen sagt till oss tidigare." Det stämmer inte, för vi lärare säger inget annat än just det. Fast jag är luttrad, jag förstår att det handlar om att studenterna inte lyssnar eftersom de inte är mottagliga för informationen förrän det är försent. Det är inte studenternas fel, det är politikernas, som utan att det finns vetenskapligt stöd för det har tvingat fram en effektivisering av hela utbildningssystemet. Varför? För att "spara" pengar. I själva verket är det ett gigantiskt slöseri med skattemedel. Det finns INGA genvägar till kunskap, bara hårt och eget, dedikerat arbete som utgår från en ärligt känd vilja att faktiskt veta. Vill man bara bli godkänd eller få en examen blir det oerhört svårt att skriva ett bra examensarbete.

Studenterna frågar hur många intervjuer man ska göra. Jag svarar: det beror på. Principen är att mer alltid är bättre än mindre. Empiri i en uppsats är inte en fråga som bockas av på en lista. Detta att uppsatsens olika delar av många uppfattas som separerade från varandra och därför diskuteras separat, bidrar till svårigheten för mig som lärare att nå fram med mina förklaringar. Syftet avgör vad som är en lämplig metod och ett bra material (samt relevant teori och tidigare forskning). Resultatet står också i direkt relation till (tolkningen av) empirin.

Jag vet inte hur många gånger jag upprepat att det är empiri som samlas in, inte information. Resultatet i uppsatsen är INTE svaren på frågorna, och absolut inte det som står i de vetenskapliga artiklar man läser för att sätta sig in i vad andra forskare kommit fram till. Begreppet litteraturstudie är missvisande, såvida man inte läser litteraturvetenskap. Att läsa vad andra skriver gör man för att förstå vad vi redan vet, för att skaffa sig en grund att stå på i arbetet med att utforma den studie man vill genomföra.

Vilka frågor ska man ställa för att skapa ett så gediget empiriskt underlag som möjligt? Jag brukar säga så här: Tystnaden är er vän. Vänta på svar, ha tålamod. Tankar och reflektioner som kommer spontant, utan att att man fått frågor om det, säger ALLTID med om verkligheten som ska undersökas än svar på specifika frågor. Är det kulturen i en organisation, eller ledarskap man undersöker kan man inte be informanterna svara på dessa frågor. Hur är kulturen på denna avdelning, är inte en fråga som resulterar i meningsfull och användbar empiri. Den typen av frågor resulterar i information, men är det vad man söker är det bättre att använda andra källor. Människor tenderar att tala om hur det borde vara, av det enkla skälet att vi alla är för upptagna med att få vardagen och livspusslet att gå ihop för att se verkligheten för vad den är. Människors upplevelser och åsikter kan vara relevanta, men det är inte en attitydundersökning som samlas in. Vad ett fåtal människor anser är inte relevant för man vet inte hur representativa de är för hela populationen. Kulturen kan bara nås indirekt, genom analyser  och tolkningar av det som sägs mellan raderna. Frågorna som undviks, de svävande svaren. Tvekan och kroppsliga reaktioner som rodnad är del av empirin och där finns massor av uppslag till tolkningar. Lögner bär ofta på mer kunskap än raka svar.

Kvaliteten i empirin påverkas av stämningen man skapar, hur mycket tid man har och var man sitter. Frågor som ställs på mail eller över telefon ger tunnare empiri än ett samtal som går på djupet och som får ta den tid det tar. Därför går det aldrig att säga hur MÅNGA intervjuer man ska göra. Ett resultat som bygger på 200 sidor transkriptioner är mer gedigen än en analys som bygger på 10 sidor transkriberat material. Fler aspekter av verkligheten som ska undersökas går att behandla under hundra timmars intervjuande än under fem. Detta är aspekter av arbetet som man som student och forskare MÅSTE beakta och reflektera över.

Empiri är inte en trivial fråga och det finns inga enkla svar. Först när man förstår det och själv börjar reflektera över vad som skulle kunna passa för den undersökning man vill genomföra finns en chans att resultatet faktiskt blir bra.

Inga kommentarer: