En alternativ, vidgad och mer användbar förståelse av begreppet begär kan handla om att medvetandegöra de externa relationer som så att säga bygger upp helheten. Till exempel en drog, eller något annat. Använder man Deleuze och Guattaris tankemodell som inspiration för analysarbetet utgår man från att alla sammanhang hålls ihop av ett slag kraft som går att liknas vid ett begär.
Begäret, eller vad man nu väljer att benämna det som, skapas i och genom interaktion mellan delarna och uppstår i mellanrummen. Det finns därför varken före eller kan sägas vara frikopplat från de ingående delarna och det kan bara iakttas via kopplingarna det effektuerar, affekterna det ger upphov till. Begäret växer, enligt Deleuze och Guattari, fram tillsammans med och mellan delarna. Det är positivt i betydelsen en egen verkande kraft som är fristående från delarna.
Att droger i allmänhet och heroin i synnerhet förknippas med begär är det väl få som opponerar sig mot. Men om begär förstås som något enbart och exklusivt förknippat med kroppsligt sug (hos missbrukare) efter en speciell substans riskerar man att hänföra både problemet och lösningen på det till enskilda subjekt som redan är utsatta, och man får dessutom svårt att nå den som inte identifierar sig som missbrukare eller problemkonsument. Här bör det tydligt påpekas att förståelsen inte utmanar den medicinska vetenskapen, eller att denna typ av analyser skulle föras fram som alternativ till andra förklaringar till varför människor missbrukar.
Deleuzes och Guattaris begärsdefinition är ett tankeverktyg och ska ses som ett komplement till medicinska, psykologiska och sociologiska förklaringar. Vinsten med ett sådant perspektiv och analysverktyg är att det hjälper forskaren att uppmärksamma även sådant som man vanligtvis inte förknippas med droger, såsom filmer, böcker och tidningsartiklar.
Tankeredskapet är användbart för den som vill vidga förståelsen för dragningskraften som alkohol samt droger uppenbarligen besitter och fungerar även som förklaring till varför människor som aldrig har provat droger ändå finner dem lockande. Tankar föregår handlingar, och någonstans ifrån kommer impulsen att testa alkohol eller droger, för första gången.
Begäret efter droger är lika kulturellt som det är biologiskt. Därför är kulturvetenskaplig drogforskning lika viktig som medicinsk, sociologisk och psykologisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar