IKEA och makten över vardagen

IKEA har jag skrivit om tidigare, som ett rhizom, och den tanken, eller snarare det tankeverktyget är fortfarande aktuellt och användbart för att förstå detta fascinerande fenomen. Jag skrev då att om vi vill ...

förstå IKEA behöver vi ett tankeredskap som hjälper oss att uppmärksamma och undersöka så många aspekter som möjligt av fenomenet. Och studerar vi IKEA i termer av ett rhizom måste vi ta hänsyn till såväl materiella som immateriella aspekter. Vi måste förstå att IKEA finns och verkar över tid, och att det är ett sammanhållet fenomen, ett resultat av makt. (Och här ser jag öppningar till kommande bloggposter kring Spinozas begrepp Conatus och Nietzsches begrepp Vilja till makt). IKEA är alltså ett Rhizom, oavsett vad Ingvar Kamprad anser om detta.

IKEA är med andra ord inte, IKEA finns inte. IKEA blir ständigt till och förändras inom ramen för en icke-linjär process. IKEA har inget centrum, ingen yttersta princip som det går att föra tillbaka fenomenet på eller förklara det med hjälp av. Därför vet jag redan nu att Uppdrag granskning kommer att misslyckas ikväll, och det är synd. För IKEA utgör en betydande maktfaktor i världen, och som sådan behöver företaget studeras, i hela sin vidd och utifrån olika aspekter.

IKEA har genom att så många människor väljer att handla där, över hela jorden, kommit att bli en maktfaktor i världen. Och detta kan enkelt illustreras genom effekterna av IKEAs beslut att överge svenska varumärken och bara sälja mat som man producerar själva, som det står om i dagens DN.

Om detta beslut kan man tycka mycket. Man kan bli upprörd och man kan tänka att det var väl inte så lojalt av dem, som marknadsför sig och tjänar pengar på kopplingen till Sverige, att överge varumärken som Cloetta, ABBA och Göteborgskex. Men om man menar allvar med sin vrede. Om man tycker att beslutet och agerandet är oacceptabelt, då finns det inte så mycket mer att göra än att sluta handla där. För det är ur det faktum att det stora flertalet kunder väljer att lägga sina pengar i IKEAs kassa som deras makt emanerar. Det är genom att många väljer att handla där som makten uppstår.

IKEA är inte Ingvar Kamprad, det är en aktör i eget namn och denna aktör agerar i enlighet med sina egna värderingar och principer. Dessa rår inte några svenska aktörer på, inte ensamma i alla fall. Vill man förändra måste man skaffa sig inblick i ägarstrukturer och beslutsvägar. Organisationsstruktur och samarbetspartners är också viktiga att kartlägga. Men lika viktigt är det att följa kunderna och lära känna deras handlingsmönster och beslutspinciper, vad som får dem att handla.

Här finns och verkar oändligt mycket mer faktorer än vad man med fantasins hjälp kan komma på. För att förstå behövs sofistikerade verktyg. Och sådana finns, inom Kulturvetenskapen. Kritiskt tänkande, och förmåga att skapa transparens, det är centrala egenskaper i arbetet med att förstå en sådan aktör som IKEA.

IKEA är en maktfaktor att räkna med i samhället. Och det som händer manar till eftertanke. Vilka andra aktörer finns och verkar i vardagen, mer eller mindre synligt? Vilken roll spelar du och jag, den stora massan, när makten i samhället fördelas? Hur skulle dessa kunskaper kunna användas för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? Ett samhälle där man inte är utlämnad åt gigantiska, självorganiserande maktstrukturer. Om det handlar ämnet kulturvetenskap.

Vill du förstå vad IKEA (och andra företag) är och vilka resurser och vilken makt företaget förfogar över, då är du hjärtligt välkommen att studera Kulturvetenskap.