Curriculum vitae är latin och betyder: livslopp eller livskurs. Det har jag tagit fasta på här. Jag vill ge en bild av vem jag är genom att i korhet beskriva de viktigaste erfarenheterna jag gjort. Här finns även en lista på mina publikationer och konferensbidrag och sist finns en reflektion över min syn på pedagogik.
Utbildning
Skolan var för mig länge ett mysterium och betygen blev därefter. Jag gick ut nian med 2,5 i snittbetyg, vilket på inget sätt speglar mina kunskaper eller mitt intresse för att lära mig saker. Betyget visar bara att jag inte passade in i den miljö som högstadiet var och de mallar som lärarna försökte pressa in mig i.
Betygen räckte för att komma in på Livsmedelsteknisk linje, som då var enkel att komma in på. Och där, på en praktisk utbildning, till bagare, upptäckte jag hur roligt det är att studera även teoretiska ämnen. Tyvärr vad det lite sent och två år gick fruktansvärt snabbt. Jag tog chansen att gå ett tredje år och utbildade mig till konditor, samtidigt som jag skaffade mig behörighet att läsa på högskolan. Slutbetyget blev 3,5 utan att jag ändrat studieteknik.
1984 började jag arbeta som bagare på heltid, vilket jag gjorde i fem år på heltid, (med ett avbrott på sju månader under 1985/86 då jag gjorde min militärtjänst på I21 i Sollefteå. Där fick jag högsta betyg: 10, 9, 9, vilket kändes som en stor seger för mig). Under åren som bagare arbetade jag på fyra olika bagerier i Göteborg, men efter några år tröttnade jag, devis på grund av att lusten att studera successivt växte i takt med ledan som det monotona arbetet gav upphov till. Jag arbetade heltid fram till sommaren 1989 då jag sa upp mig och tog ledigt några månader innan jag började på KomVux, som jag lämnade på våren 1991 med ett snittbetyg på 4.0. Inget lysande resultat kanske, men jag ägnade det där två åren åt en massa annat också, bland annat läste jag ikapp en massa skönlitteratur som jag inte orkat läsa under bageriåren, och vid sidan av studierna jobbade dessutom nästan halvtid på bageriet (det fortsatte jag med ända fram till våren 1998).
Hösten 1991 började jag studera vid Göteborgs Universitet. Etnologi var huvudämnet genom hela den akademiska grundutbildningen och jag läste: A, B, C, D och två fristående kurser: Ungdom - identitet - livsstil och Kvinnors liv ur kulturvetenskapligt perspektiv (sammanlagt 120p). Vid sidan av Etnologi läste jag: Ekonomisk historia, Religionsvetenskap, Vetenskapsteori, Sociologi, Kulturvetenskap, samt Idé- och lärdomshistoria, vilket resulterade i en Filosofie Magisterexamen.
Göteborgs universitet: fil.mag. (Etnologi) 960327
Totalt tog jag 241p, vilket ger ett snitt per termin på 22p. Och sammantaget har jag, utöver mina gymnasieutbildningar och min akademiska grundutbildning, skaffat mig över 10 års praktisk yrkeserfarenhet innan jag började arbeta på högskolan där jag arbetat heltid sedan 2003.
Filosofie Doktor i Etnologi
Under våren 1997 påbörjade jag studierna på forskarutbildningsnivå vid Umeå Universitet, där jag disputerade 2003. Arbetet och studierna där kan delas in i två faser. En materialinsamlingsfas, vilken bekostades av och utfördes i samverkan med Volvo Lastvagnar och som resulterade i boken/rapporten, Lastbil som livsstil. När det projektet avslutades blev jag arbetslös för första och hittills enda gången i livet. Jag hankade mig fram på A-kassa och som tim- och projektanställd mellan december 1998 och januari 2000. Då inleddes fas två genom att jag anställdes i ett mångfaldsprojekt som bekostades av Rådet för Arbetslivsforskning, där jag arbetade på heltid med avhandlingen fram till och med utgången av 2002. Sista halvåret fram till disputationen försörjde jag mig som Adjunkt och undervisade i Etnologi vid Umeå Universitet.Titel på avhandlingen: Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur och genus.
Docent i Etnologi
Efter disputationen började jag arbeta på det som då hette Högskolan Trollhättan/Uddevalla, på Campus Vänersborg och som idag heter Högskolan Väst, Trollhättan. Där har jag arbetat på heltid sedan halvårsskiftet 2003 och fortsatt meritera mig vetenskapligt.2011 blev jag antagen som oavlönad Docent vid Högskolan Väst.
Akademiska anställningar
Forskningsassistent (Heltid). 1997-03-01 – 1997-04-30 (Finansierad av Volvo
Lastvagnar).
Timlärare vid Institutionen för Kultur och Medier, Umeå universitet VT och HT 1999.
Forskningsassistent (Heltid). 2000-02-01 – 2000-06-30 (Finansierad av FRN).
Forskningsassistent (Deltid) 2000-10-01 – 2000-12-31 (Finansierad av FRN).
Forskningsassistent (Doktorandanställning) 2001-01-01 – 2002-12-31 (Finansierad av RALF).
Adjunkt (Deltid) 2003-01-01 – 2003-06-30 vid Institutionen för Kultur och Medier, Umeå universitet.
Adjunkt (Heltid) 2003-07-01 – 2003-12-31 vid Institutionen: Arbete, ekonomi och hälsa, avd. Hälsa & Kultur. Högskolan Trollhättan/Uddevalla.
Lektor i kulturvetenskap (Heltid) 2004-01-01 – 2013-12-31 vid Institutionen för Omvårdnad, Hälsa och Kultur, avd. Hälsa och Kultur. Högskolan Väst.
Lektor i kulturvetenskap (Heltid) fr. o. m. 2014-01-01 vid Institutionen för Informatik och It, avd. Företagsekonomi. Högskolan Väst.
2010 – 2013. Lärarrepresentant i högskolestyrelsen för Högskolan Väst.
2013 – 2022. En av forskningsledarna för den vitala forskarmiljön LINA, Högskolan Väst.
2015 – 2020. En av Högskolan Västs representant i det av Västra Götalandsregionen finansierade Forskningsrådet för Interkulturell dialog.
2015 – 2018. Suppleant i regionala etikprövningsnämnden i Göteborg.
2021 – 2025 Ledamot av Institutionsnämnden för EI (Ekonomi och IT), Högskolan Väst.
Ingick (den 15 februari 2008 som en av tre medlemmar) i bedømmelseutvalget (betygsnämnd/opponent) av Sisse Grøns avhandling Sikkerhedskultur og arbejdspraksis hos lastvognschauffører – en fortælling om frihed og tanketorsk. Roskilde: Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø og Institut for Miljø, Samfund og Rumlig Forandring, Roskilde Universitetscenter.
Utsedd till ersättare vid förfall för ledamot i betygsnämnden som bedömde Lina Palmqvists avhandling Ålderdom, omsorg och makt. Gamlas situation och omsorgsrelationer i nyliberala tider. (2020-06-12). Genusvetenskap. Göteborgs universitet.
En av två sakkunniggranskare för en lektorstjänst i Genusvetenskap vid Karlstad universitet (2021), med 18 sökande.
En av två sakkunniggranskare för Kim Silow Kallenbergs docentansökan vid Södertörns högskola (2022).
Ledamot i betygsnämnden som bedömde Åsa Anderssons avhandling Sustainable inclusion without sustainability. Workning with equal participation and unforseen movement in physical education, sports, and research. (2023-03-23). Utbildningsvetenskap. Göteborgs universitet.
Ledamot i betygsnämnden som bedömde Mona Tynkkinens avhandling Fragile Mosaics of Teacher Becoming – Kaleidoscoping Futures of Difference. (2024-12-13) Pedagogik (med inriktning mot AIL), Högskolan Väst.
RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 (2 gånger)
NORMA – NORdic Journal for MAsculinity studies, Nordisk tidskrift för maskulinitetsforskning (4 gånger)
NORA – Nordic Journal of Feminist and Gender Research (1 gång)
Journal of cooperative education and internship (3 gånger)
Under åren i akademin har jag allt mer kommit att se det som att det är grundforskning om kultur som jag ägnar mig åt. När jag blev docent bestämde jag mig för att inte bara fortsätta på den inslagna vägen, min ambition var och är fortfarande att lämna ett substantiellt bidrag till kunskapsutvecklingen inom humaniora i allmänhet och etnologi/kulturvetenskap i synnerhet. Problematiskt nog går denna min syn på vad det innebär att arbeta som lektor på tvärs mot den kultur som utvecklats i Högskolesverige, vilket är intressant för mig som kulturforskare att lägga märke till, men det har också påverkat mina möjligheter att göra karriär i formell mening. Just det har jag inga problem med eftersom det var för möjligheten att lära och utveckla kunskap som jag sökte mig till och har stannat kvar i högskolevärlden. För att bearbeta dessa tankar och erfarenheter skrev jag boken En svanesång för universitetet, där jag undersöker förutsättningarna för att värna den akademiska kvaliteten i forskning och högre utbildning.
Min studie av alkoholen och drogerna i kulturen och kulturen alkoholen och drogerna, liksom boken Kung Alkohol, och andra drogaktörer, som låg till grund för ansökan om att antas som docent, är i huvudsak ett teoretiskt projekt. Och anledningen till det är att jag som nybliven doktor ville utmana mig själv. Därför kom jag att ägna ganska många år åt att förkovra mig i just teori. Jag skrev tre böcker, om eller med utgångspunkt i de teoretiska verktyg som Deleuze & Guattari lämnat efter sig, som jag valde att publicera open access på nätet. Särskilt en av dem har fått stor spridning (på Diva Portal ser jag att den har laddats ner över 5000 gånger), och flera doktorander har hört av sig och tackat mig för att texterna hjälpt dem framåt i sin egen intellektuella utveckling. Jag har även skrivit två läroböcker om teori (en om teori i allmänhet och en om kunskapsteori), och jag är stolt över min bok: Nietzsche, en filosof att tänka med, som gavs ut 2024.
På ytan ser det kanske ut som att det saknas en röd tråd i min forskargärning, men alla vetenskapliga texter jag skrivit genom åren handlar på ett eller annat sätt om kultur och förutsättningar för förändring – från avhandlingens fokus på maskulinitet och jämställdhet, över alkohol och drogprojektet, till de mer filosofiska texterna som jag skrivit på senare år. Framöver har jag för avsikt att rikta fokuset i min forskning mot relationen mellan kunskap och kultur, vilket är ett perspektiv som många missar, problematiskt nog även de som studerar den kunskapsresistens som oroväckande nog håller på att växa fram i vårt land.
---------------------------------------------------------------------------
Vetenskapliga publikationer
Monografier och redaktörskap för Antologier
Nehls, Eddy, 1999. Lastbil som livsstil. En etnologisk yrkeskulturstudie bland lastbilsförare i fjärrtrafik. Umeå: Designhögskolan.
Nehls, Eddy, 2003. Vägval. Lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur och genus. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige Förlag.
Nehls, Eddy, 2009. Kung Alkohol – och andra drogaktörer. Göteborg: Daidalos.
Lagrosen, Stefan och Lund Snis, Ulrika och Nehls, Eddy (Red.), 2010. Lärande i och för det nya arbetslivet. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Kristina och Lassbo, Göran och Nehls, Eddy (Red.), 2013. Inside The New University. Prerequisites for a Contemporary Knowledge Production. Oak Park (US), Bussum (NL): Bentham Science Publishers.
Nehls, Eddy, 2016. Samtal om samtal om kultur. Förslag till kunskapsteori för ett hållbart samhälle. Utgiven på eget förlag, fritt nedladdningsbar via länken.
Nehls, Eddy, 2017. Studier av förändring, i rörelse. Förslag till kunskapsteori för ett hållbart samhälle. Utgiven på eget förlag, fritt nedladdningsbar via länken.
Nehls, Eddy, 2018. Föränderliga ordningar utan centrum och hierarki. Förslag till kunskapsteori för ett hållbart samhälle. Utgiven på eget förlag, fritt nedladdningsbar via länken.
Nehls, Eddy, 2020. Hur blir högre studier högre? Om skillnaden mellan elever och studenter, trampolinhögskolor och katapulthögskolor samt vikten av självständighet, tålamod och samverkan. Lund: Studentlitteratur (jag har spelat in en film om boken, som nås via denna länk).
Nehls, Eddy, 2021. Nybörjarens guide till vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur
Nehls, Eddy, 2022. Vägar till vetande. En bok om kunskap. Lund: Studentlitteratur
Nehls, Eddy, 2023. Teori. En introduktion. Lund: Studentlitteratur
Nehls, Eddy, 2024. Metod. Gör som du vill om du bara kan motivera varför. Lund: Studentlitteratur.
Nehls, Eddy. 2024. Nietzsche – En filosof att tänka med. Umeå: Bokförlaget h:ström – Text & Kultur.
Nehls, Eddy, 2025. Vetenskapens teori, i praktiken. Från syftesformulering till resultatredovisning, och ut i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.Nehls, Eddy, 2025. En svanesång för universitetet. Umeå: Bokförlaget h:ström – Text & Kultur.
Nehls, Eddy, 2001. ”Another kind of freedom. Truckers on masculinity and freedom” I Glimmel, Hans och Juhlin, Oskar (red). The Social Production of Technology. Göteborg: Business Administrative Studies (BAS).
Nehls, Eddy, 2004. ”Det finns ju inget som säger vilket kön som ska köra lastbil”, i Kvinder, køn og forskning. Köpenhamn: (Koordinationen for Könsforskning) Sociologisk Institut. (Nummer 1, 2004 Temanummer: På vej – køn og transport).
Nehls, Eddy, 2008. “Etnologi bortom humanismen.” I Kulturella Perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift. Nr 3–4 (Årgång 17). Umeå: Etnologi/Institutionen för kultur- och mediestudier.
Nehls, Eddy, 2009. ”Alkohol – En aktör att räkna med.” I Socialmedicinsk tidskrift. Häfte 2 (Årgång 86). Stockholm: Socialmedicinska avdelningen.
Nehls, Eddy, 2012. ”Konturer till en nomadologisk kulturanalys.” I Kulturella Perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift. Nr 2 (Årgång 21). Umeå: Etnologi/Institutionen för kultur- och mediestudier.
Nehls, Eddy, 2019. "Vägar till kunskap om kultur." I Kulturella Perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift. Nr 1-2 (Årgång 28). Umeå: Etnologi/Institutionen för kultur- och mediestudier.
Bokkapitel, konferensrapporter och andra texter
Nehls, Eddy, 2001. ”Etik och praktik i transportnäringens manliga återvändsgränder” i Lundgren, Britta och Martinsson, Lena (red.) Bestämma Benämna Betvivla. Kulturvetenskapliga perspektiv på kön, sexualitet och politik. Lund: Studentlitteratur.
Nehls, Eddy, 2002. ”Myter om truckers och män på väg”, i Lorenzen, Elisabeth och Grönroos, Maria (red). På nye eventyr – Mandsforskere uden grænser. Artikler fra nordisk konferance om mandsforskning. Oslo: NIKK. (Småskrifter nr. 6:2002).
Nehls, Eddy, 2005. ”Vad är, the business of business? Några kritiska reflektioner kring näringslivets mångfaldsretorik”, i de los Reyes, Paulina och Martinson, Lena. Olikhetens paradigm – Intersektionellaperspektiv på o(jäm)likhetsskapande. Lund: Studentlitteratur.
Nehls, Eddy, 2005. ”Alkoholens roller: i samhället, kulturen och i konstruktionen av identitet. En studie av kulturella aspekter på svensk alkoholpolitik”. Linköping: Linköping Electronic Conference Procedings. (http://www.ep.liu.se/ecp/015/).
Nehls, Eddy, 2006. ”Backelit, banan och brända ekfat. En kulturvetenskaplig analys av talet om vin och av talarna”. I Spiritus. Skriftserie från vin och sprithistoriska museet. Stockholm: Vin och sprithistoriska museet (Årgång 2006).
Nehls, Eddy, 2007. “Cultural Aspects of Alcohol. A Critical Discussion of Swedes Relation to, Use of and Notions of Alcohol (not only) in Rituals”. I The Ritual Year and Ritual Diversity. Proceedings of the Second International Conference of the SIEF Working Group on The Ritual Year. Göteborg: SOFI.
Nehls, Eddy, 2008. ”Sammanhangens betydelse. Tanketrådar utan början eller slut.” I Knuts, Eva och Saltzman, Katarina (red.). Nätverksetnologi. (Nummer 21 av, Ljusgården. Meddelanden från Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet.). Göteborg: Etnologiska institutionen.
Nehls, Eddy, 2009. ”Nykter eller drogad? En fråga om sammanhang.” Linköping: Linköping Electronic Conference Procedings. (http://www.ep.liu.se/ecp/040/028/index.html).
Nehls, Eddy, 2009. ”(Drog)filmens abstrakta maskin. Mer än bara bilder. I Sunnemark, Fredrik (red.). Film mellan industri och estetik. Kulturvetenskapliga perspektiv på film och filmproduktion. Trollhättan: Högskolan Väst. (Forskningsrapport 2009:03).
Nehls, Eddy, 2010. ”Tankar föregår handling – En självklar men sällan beaktad aspekt av bruk, riskbruk och missbruk.” I Fahlke, Claudia. Riskbruk – Missbruk – Beroende. Insatser, Forskning & Fortbildning i Västra Götaland 2010. Göteborg: Forskningsrådet för missbruks och beroendefrågor – nätverk i Västra Götaland.
Nehls, Eddy, 2010. ”Epistemologi för ett arbetsintegrerat lärande.” I Lagrosen, Stefan och Nehls, Eddy och Lund Snis, Ulrika (red.). Lärande i och för det nya arbetslivet . Lund: Studentlitteratur.
Nehls, Eddy, 2010, (tillsammans med Lagrosen, Stefan och Lund Snis, Ulrika), 2010. ”Lärande i och för det nya arbetslivet – Vad är det?” I Lagrosen, Stefan och Nehls, Eddy och Lund Snis, Ulrika (red.). Lärande i och för det nya arbetslivet . Lund: Studentlitteratur.
Nehls, Eddy, 2010, (tillsammans med Lagrosen, Stefan & Lund Snis, Ulrika), 2010. ” Lärande i och för det nya arbetslivet – en syntes.” I Lagrosen, Stefan & Nehls, Eddy & Lund Snis, Ulrika (red.). Lärande i och för det nya arbetslivet . Lund: Studentlitteratur.
Nehls, Eddy, 2011. “How to grasp learning, in between”. WACE (17th World Conference) Historic Challenges. Global Solutions. Conference proceedings: (http://www.waceinc.org/philly2011/proceedings.html)
Nehls, Eddy, 2013. ”Epilogue: Beyond the New University.” I Johansson, Kristina och Lassbo, Göran och Nehls, Eddy (Red.). Inside The New University. Prerequisites for a Contemporary Knowledge Production. Oak Park (US), Bussum (NL): Bentham Science Publishers
Nehls, Eddy och Bussey, Marcus. 2013. “Let’s have a conversation about the new university.” I Johansson, Kristina och Lassbo, Göran och Nehls, Eddy (Red.). Inside The New University. Prerequisites for a Contemporary Knowledge Production. Oak Park (US), Bussum (NL): Bentham Science Publishers
Nehls, Eddy, 2014. "Becoming an Innovative Tourism Destination. Theoretical Concepts for Sustainable Growth in the Tourism Industry". I: Iréne Bernhard (ed.) 17th Uddevalla Symposium 2014: Geography of Growth, The Frequency, Nature and Consequences of Entrepreneurship and Innovation in Regions of Varying Density. (Revised papers presented at the 17th Uddevalla Symposium 12–14 June, 2014, Uddevalla, Sweden). Trollhättan: University West, Sweden, Reports 2014:2 pp. 609-625.
Nehls, Eddy, 2015. “Best Practice in Destination Development is Always a Different Practice”, pp. 467-477. Uddevalla Symposium 2015: Regional Development in an International Context. Regional, National, Cross Border and International Factors for Growth and Development. Ed. Irene Bernhard. Revised papers presented at the 18th Uddevalla Symposium 11–13 June, 2015, Sønderborg, Denmark. Report 2015:2, University West, Trollhättan, Sweden.
Nehls, Eddy, 2017. ”A Conversation about Work Integrated Learning as a Way to Manage Complexity and Promote Sustainability”, pp 275-389 20th Anniversary Uddevalla Symposium 2017: Innovation, Entrepreneurship and Industrial Dynamics in Internationalized Regional Economies. Ed. Irene Bernhard. Revised papers presented at the 20th Anniversary Uddevalla Symposium, 15-17 juni 2017, University West, Sweden. Report 2017:1, University West.
Nehls, Eddy, 2018. ”Vägar mot en mer samtalande interkulturell dialog”, i Nejadmehr, Rasoul (Red.). Interkulturell dialog. Teori och praktik. Göteborg: NordienT förlag.
Nehls, Eddy, 2018. ”Ett sätt att utbilda för interkulturell dialog”, i Nejadmehr, Rasoul (Red.). Interkulturell dialog. Teori och praktik. Göteborg: NordienT förlag.
Nehls, Eddy, 2019. ”The Paradoxical World of Trucking”, in Ottosson, Mikael och Wallengren, Hans (eds). Truckers. A profession in change. Landskrona: Centrum för Arbetarhistoria. (Skrifter från Centrum för Arbetarhistoria 10).
Nehls, Eddy, 2019. "Framtiden oviss för folkkär forskning". Stockholm: Svenska Dagbladet. Under Strecket: 2019-12-20.
Nehls, Eddy, 2024. “Surfing instructor”, in Hallonsten, Olof & Jonsson, Anna & Rennstam, Jens & Sörgärde, Nadja (eds) Metaphors we supervise by. Lund: Studentlitteratur.
Nehls, Eddy, 2024. “Är pengarna mål eller medel inom akademin?” Stockholm: Universitetsläraren (Debattartikel)
Nehls, Eddy och Alvehus, Johan, 2025. ”Släpp AI-fusket fritt och skrota examinationerna”. Stockholm: DN. (Debattartikel)
--------------------------------------------------------------------
Just nu håller jag på att slutredigera den bok som jag ser som mitt magnum opus, (den preliminära titeln är: Omvägar till förståelse för det skenbart triviala. Kunskap om (och kunskap som) kultur), och i förordet till den boken skriver jag om min syn på forskning och vad det innebär att skriva (kultur)vetenskapliga texter:
Under arbetet med detta projekt har jag återkommande tänkt att jag tagit mig vatten över huvudet och jag vet inte hur många gånger jag har arbetat om texten. Varje gång en ny tanke eller referens lagts till eller strukits har dynamiken i helheten förändrats, vilket tvingat fram revideringar som ofta blottat luckor i resonemanget. Arbetet har många gånger känts som att betrakta världen genom ett kalejdoskop där minsta förskjutning gett upphov till nya perspektiv, både på kulturen som jag undersöker och texten jag skriver på. Under den iterativa arbetsprocessen har jag dessutom ofta tvingats ändra uppfattning om vem jag skriver för. Ambitionen är fortfarande att lämna ett substantiell bidrag till kulturforskningen, men jag vänder mig inte längre i första hand till mina akademiskt skolade kollegor, vilket var den ursprungliga tanken. För att den kunskap jag vill förmedla ska bli meningsfull och användbar har jag på senare tid allt mer kommit till insikt om betydelsen av att fler än forskare läser den här typen av texter. På samma sätt som jag i min roll som lektor på högskolan ser mig själv som student och mina studenter som lärare (Nehls 2020, 123ff), betraktas läsaren här som medskapare av den kunskap och förståelse för relationen mellan kunskap och kultur som jag försöker skapa förutsättningar för.
Jag har genom åren fått förtroendet att skriva en rad recensioner (se nedan), främst i de etnologiska tidskrifterna RIG och Ethnologica Scandinavica, men även i andra vetenskapliga tidskrifter, och på senare år även i Axess. Att läsa, reflektera över, och skriva kritiskt granska vetenskapliga böcker ser jag både som ett hedersuppdrag och som ett sätt att bidra till upprätthållandet av den akademiska kvaliteten.
I nummer 4: 1997 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades Nordiska museets årsskrift (Fataburen) 1997: Drömmen om bilen.
I nummer 1: 2000 av tidskriften Feministiskt perspektiv recenserades boken Familj och Kön. Lundgren, Britta m.fl. (Red.) Lund: Studentlitteratur.
I nummer 2: 2001 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken Hot rod-byggare och andra bilentusiaster. Rosengren, Annette. Stockholm: Carlssons bokförlag.
I nummer 1-2: 2004 av tidskriften KVT (Kvinnovetenskaplig tidskrift) recenserades boken: Ordnande praktiker. En studie av status, homosocialitet och maskuliniteter utifrån två närpolisorganisationer. Andersson, Susanne. Stockholm: Pedagogiska institutionen.
I nummer 3: 2004 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: Män och manligheter från vikingar till Kalle Anka. Welinder, Stig (Red.). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
I nummer 3: 2005 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: I hans hus. Svensk manlighet i historisk belysning. Marklund, Andreas. Umeå: Boréa
I nummer 3: 2008 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: . Män i Norden. Manlighet och modernitet 1840–1940. Lorentzen, Jörgen och Ekenstam, Claes (Red.). Hedemora: Gidlunds bokförlag.
I nummer 4: 2008 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: Krisbiografier. Utfattiga och mindre fattiga förr. Drugge, Ulf. Malmö: Bokbox förlag.
I Vol. 39, 2009 av Ethnologica Scandinavica recenserades boken: Smeden & Skaberværket. Tanker om tilværelsen i en vestjysk fabriksby. Christiansen, Palle Ove. Köpenhamn: Reitzels Forlag.
I Vol. 39, 2009 av Ethnologica Scandinavica recenserades boken: Män i rörelse – Jämställdhet, förändring och social innovation i Norden. Gullvåg Holter, Øystein, (Red.). Hedemora & Möklinta: Gidlunds förlag.
I Vol. 39, 2009 av Ethnologica Scandinavica recenserades boken: Sikkerhetskultur og arbejdsprakis hos lastvognschaufförer – en fortelling om frihed og tanketorsk. Grøn, Sisse. Roskilde: Det Nationale Forskningsinstitut for Miljø, Samfund og Rumslig Forandring.
I Vol. 39, 2009 av Ethnologica Scandinavica recenserades boken: Män i Norden. Manlighet och modernitet 1840–1940. Lorensen, Jørgen & Ekenstam, Claes (red.). Hedemora: Gidlunds förlag.
I nummer 4: 2011 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: Organisering. Strannegård, Lars & Eriksson-Zetterquist, Ulla. Malmö: Liber.
I nummer 2: 2013 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: Nyktra kvinnor: Folkbildare, företagare och politiska aktörer: Vita Bandet 1890-1930. Bengtsson, Åsa. Makadam förlag, Göteborg/Stockholm.
I nummer 4: 2013 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: Vårdmöten. Fioretes, Ingrid & Hansson, Kristoffer & Nilsson, Gabriella. Lund: Studentlitteratur.
I Volym 50: 2013, nr 3-4 av tidskriften Sociologisk forskning (s 349-351) recenserades boken: Perspektiv på turism och resande. Syssner, Josefina (red.), 2011. Lund: Studentlitteratur.
I nummer 4: 2014 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: The Atomized Body. The cultural life of stem cells, genes and neurons. Liljefors, Max & Lundin, Susanne & Wiszmeg, Andréa (ed.). Lund: Nordic Academic Press.
I nummer 4: 2014 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: Organ till salu. Lundin, Susanne. Stockholm: Natur och Kultur.
I nummer 3: 2017 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918 recenserades boken: Sensitive Objects. Affect and Material Culture. Jonas Frykman och Maja Povrzanovic Frykman (red.) Lund: Nordic Academic Press.
I Vol. 49, 2019 av Ethnologica Scandinavica recenserades boken: Historcial Changes in Alcohol Contacts acrss the Swedish-Norwegian Border. Gustavsson, Anders. Oslo: Novus Press
I Vol. 49, 2019 av Ethnologica Scandinavica recenserades boken: Interpreting the brain in society. Cultural reflections on neuroscientific practices. Hansson, Kristoffer och Idvall, Marcus (eds.) Lund: Arkiv Förlag.
I Vol. 50, 2020 av Ethnologica Scandinavica, recenserades boken: Cells in Culture, Cells in Suspence. Practicies of Cultural Production in Foetal Cell Research. Andréa Wismeg. Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences 21
I Nummer 2, 2020 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918, recenserades: Cells in Culture, Cells in Suspence. Practicies of Cultural Production in Foetal Cell Research. Andréa Wismeg. Lund: Lund Studies in Arts and Cultural Sciences
I Nummer 1, 2021 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918, recenserades: Movement of Knowledge. Medical humanities perspectives on medicine, science, and experience. Kristoffer Hansson & Rachel Irwin (red.). Lund: Nordic Academic Press
I Nummer 3, 2021 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918, recenserades: Improper use, Moderation or Total Abstinence of Alcohol. Use of and opinion on alcohol especially in western Swedish countryside and coastal regions during the late nineteenth early twentieth centuries. Anders Gustavsson. Strömstad: Strömstad Akademi.
I Nummer 2, 2022 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918, recenserades: Sörjbara liv. Kim Silow Kallenberg. Malmö: Universus Academic Press.
I Vol. 52, 2022 av Ethnologica Scandinavica, recenserades boken: Skrotbilar – om hängivna samlare och deras fordon. Anders Björklund. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
I nummer 2, 2022 av Organisation och samhälle, recenserades boken: Kunskap som känns. En lovsång till att lära sig något nytt. Lars Strannegård. Stockholm: Mondial.
I Nummer 1, 2024 av tidskriften: RIG. Kulturhistorisk tidskrift grundad 1918, recenserades: Den medicinska spärren. Smitta och gränsarbete i skuggan av Förintelsen. Britta Zetterström Geshwind, Marcus Idvall, Fredrik Nilsson. Göteborg: Makadam Förlag.
I nummer 7, 2024 av tidskriften Axess – Vetenskap, Bildning, Tradition, recenserades boken The Experience Machine. How our minds predicts and shape reality. Andy Clark. (Länk till texten)
I nummer 1, 2025 av tidskriften Axess – Vetenskap, Bildning, Tradition, recenserades två böcker: Third Millenium Thinking. Creating Sens in a World of Nonesens (av Saul Perlmutter, John Campbel, Robert MacCoun: Hodder & Stoughton). Fluke. Chance, Chaos, and Why Everything We Do Matters (av Brian Klaas: Scribner). (Länk till texten)
I nummer 6, 2025 av tidskriften Axess – Vetenskap, Bildning, Tradition, recenserades boken: Slow Productivity. The Lost Art of Accomplishment Without Burnout. Andy Clark. New York: Pantheon Books.
-----------------------------------------------------------------------------
Jag uppskattar verkligen att åka på konferenser för att lyssna på forskarkollegor och presentera sin forskning. Forskarkonferenser är ett unikt forum för kunskapsutveckling. Tyvärr har det på senare år förändrats ganska mycket i och med att deltagande på konferenser räknas som ett av nyckeltalen som mäts och konkurreras om. När förändringen slog igenom upplevde jag det som att hela poängen med att åka på KONFERENS försvann. Idag ses det som en prestation att bli antagen, och de konferenser som avslår flest ansökningar anses hålla högst vetenskaplig kvalitet, vilket är ett mått på kvalitet som jag aldrig kan ställa upp på. Därför är det med sorg jag tvingas konstatera att det på senare år inte blivit så många konferenser för min del.
Eget bidrag: Alkoholens roller: i samhället, kulturen och i konstruktionen av identitet. En studie av kulturella aspekter på svensk alkoholpolitik.
VILÄR 2010. Verksamhetsintegrerat lärande. I Kristianstad 10-11/12. 2010.
Eget bidrag: Kunskapsteoretiska reflektioner kring ett arbetsintegrerat lärande.
Eget bidrag: “How to grasp learning, in between”
Eget bidrag: Akademisk kunskapssyn, och arbetslivskultur. Hinder eller möjlighet för AIL?
18th Uddevalla Symposium 2015 11–13 Juni. Regional Development in an International Context. Regional, National, Cross Border and International Factors for Growth and Development. Sønderborg, Denmark.
Här någonstans ändrades reglerna för institutionens finansiering av personalens konferensdeltagande.
FEKIS ämneskonferens 2021, Handelshögskolan, Göteborgs universitet (13-14 oktober 2021).
En av paneldeltagarna på sessionen: ”Vetenskapligt tänkande, forskande och skrivande: Normativ enfald och/eller kritisk mångfald?”
FEKIS ämneskonferens 2025, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Kalmar (15-16 oktober 2025).
En av paneldeltagarna på sessionen: ”Fundamentala frågor för framtida företagsekonomisk utbildning”____________________________________________________________
Pedagogiska meriter och pedagogisk grundsyn
Jag höll min allra första föreläsning som nybliven kandidat, på Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet 1995. Den handlade om min C-uppsats och föreläsningen var del av en sommarkurs. Jag var skräckslagen, men kände redan där och då att jag tyckte om utmaningen. Min första ”riktiga” föreläsning, om livet i det gamla bondesamhället höll jag som doktorand på Etnologiska institutionen vid Umeå universitet, någon gång runt 1998/99.
Sedan våren 2003 har jag undervisat på minst halvtid, först på A-kursen i etnologi vid Umeå universitet och från höstterminen samma år på Högskolan Trollhättan Uddevalla (HTU), som senare bytte namn till Högskolan Väst. På HV undervisade jag fram till 2013 huvudsakligen i kulturvetenskap, men även i hälsopromotion och omvårdnad. Från 2014 har jag framförallt undervisat i företagsekonomi, men även varit inne på en kurs i hållbarhet för i ingenjörer. Även om jag lärare inne i olika ämnen har undervisningen handlat om mitt forskningsområde kultur i det begreppets vidaste bemärkelse. Jag har undervisat på alla nivåer, även doktorander och på senare tid dessutom för mina lärarkollegor på HVs högskolepedagogiska utbildning.
Jag har alltid tyckt om att undervisa och jag menar att undervisning och forskning är varandras ömsesidiga förutsättningar. Även i perioder när jag har haft forskningsmedel eller extra tid för kompetensutveckling har jag fortsatt undervisa. Och jag har alltid varit öppen för att hoppa in, även med kort varsel, för att täcka upp för kollegor som blivit sjukskrivna eller fått forskningsmedel. Undervisning och handledning är som jag ser det bästa sättet att lära och utvecklas, och att få vara med och förvalta tidigare generationers kunskapsarv ser jag som ett privilegium, en ansvarsfull uppgift som jag tar på största allvar.
Jag handledde mina första kandidatuppsatser som doktorand i Umeå, i etnologi och medie- och kommunikationsvetenskap. Och sedan 2004 har jag årligen handlett och examinerat runt 15 B-uppsatser, ca 10 C-uppsatser/Examensarbeten och lika många Magisteruppsatser. Huvudsakligen har jag handlett och examinerat studenter i Kulturvetenskap, Företagsekonomi och Etnologi, men jag har även handlett ett mindre antal studenter i Utbildningsvetenskap och Psykologi, samt en Magisteruppsats i Omvårdnad, och har även examinerat några uppsatser i Ingenjörsvetenskap. Under våren 2025 examinerade jag, (parallellt med arbetet som handledare/examinator på kandidat- och magisterprogrammen på HV) uppsatser i företagsekonomi på Högskolan i Skövde.
Tyvärr har jag inte fått möjlighet att handleda någon doktorand, vilket jag sörjer, men jag har sedan 2017 undervisat i vetenskapsteori på doktorandutbildningen på HV.
Följande kurser har jag genom åren varit ansvarig för:
· A-kursen i Kulturvetenskap (30hp), på HV
· B-kursen i Kulturvetenskap (30hp), på HV
· Projektkurs. Arbetsintegrerat lärande (15hp), på HV.
· Projektledning- och Utvärdering (15hp), på HV.
· Kompetensutveckling i arbetslivet (15hp), på HV.
· Organisation och Ledarskap (7,5hp), på HV.
· Att leda normkritiskt (7.5hp), på HV.
· Perspektiv på ledarskap och medarbetarskap. (7.5hp), på HV.
· Examensarbetskursen I företagsekonomi, inriktning organisation (15hp), på HV.
· Introduction to Management and Leadership - Reflections on the Past, Present and Future (7.5hp), på HV.
· Business research methods (7.5 hp), på HV.
Följande kurser har jag varit med i utvecklingsarbetet av:
· Kulturvetenskap A. (30 hp)
· Kulturvetenskap B. (30 hp)
· Projektkurs. Arbetsintegrerat lärande. (15 hp)
· Projektledning- och Utvärdering (15hp)
· Hållbart hållbarhetsarbete (en nätbaserad kortkurs, 1.5hp)
· Organisation och ledarskap (7.5hp)
· Att leda Normkritiskt (7.5hp) (Magisterkurs)
· Introduction to post graduate studies. (Doktorandkurs)
· AIL/Ledarskap (7,5hp) (Masterkurs)
· Hållbar utveckling (3hp, på Ingenjörsutbildningen)
Även om jag ser själva undervisningen som det viktigaste inslaget i min utbildning till lärare har jag gått följande kurser i Högskolepedagogik:
- Högskolepedagogisk introduktionskurs, (21hp). Examen 2007-05-30.
- Handledarutbildning, (7.5hp). Examen 2009-03-31.
- Examination och lärande, (3hp). Examen 2010-06-16.
Jag är både stolt och tacksam för att jag fått chansen att skriva och ge ut läromedel, varav de flesta används på olika kurser och lärosäten i Sverige. Min första lärobok gavs ut 2020, och sedan dess har jag gett ut ytterligare fem läroböcker.
· Hur blir högre studier högre? Om skillnaden mellan elever och studenter, trampolinhögskolor och katapulthögskolor samt vikten av självständighet, tålamod och samverkan. Lund: Studentlitteratur
· Nybörjarens guide till vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
· Vägar till vetande. En bok om kunskap. Lund: Studentlitteratur.
· Teori. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
· Metod. Gör som du vill om du bara kan motivera varför. Lund: Studentlitteratur.
· Vetenskapens teori, i praktiken. Från syftesformulering till resultatredovisning, och ut i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Just nu håller jag på med en bok om teorier och metoder för studier av kultur, som planeras att ges på Studentlitteratur ut under 2026.
Pedagogisk verksamhet utanför högskolan
Genom åren har jag engagerats som extern föreläsare vid ett flertal tillfällen. Nedan finns en förteckning över ett urval av de mest betydelsefulla/intressanta uppdragen.
- Under 2007 gjorde jag en serie föreläsningar runtom i Västsverige, i regi av Folkuniversitetet, där jag talade om min kulturvetenskapliga alkoholforskning.
- 2007-10-29 höll jag i en fortbildningsdag för lärarna på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan.
- 2007-11-26 talade jag för personalen på Skolverket i Göteborg.
- 2010-04-14 Invigningstalade jag i samband med öppningen av konstutställningen: In hate we trust, på Folkets hus i Trollhättan.
- 2012-10-26 talade jag på en arbetsmarknadskonferens i Luleå, anordnad av Länsstyrelsen i Norrbottens län.
- Under 2014 talade jag vid två tillfällen (i Vänersborg och Mölnlycke) om min kulturvetenskapliga alkohol och drogforskning, inbjuden av Länsnykterhetsförbundet.
- Under 2015 höll jag en serie föreläsningar om kunskap och kunskapsutveckling, i fortbildningssyfte, för personalen på olika Folkhögskolor i Västsverige.
- 2015-10-13 talade jag på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län, på konferensen: Maskulinitet i förändring. Maskulinitet och föräldraskap.
- 2017-02-16+17 höll jag i två halvdagsseminarier på Borås stad (Innovationsplattform Borås) på temat kunskap och samhällsutveckling. Och under 2018 fick jag äran att återkomma för att fortsätta tala om samma saker.
- 2017-04-28 föreläste jag för personalen på Kulturförvaltningen på Göteborg stad om mångfalds- och integrationsarbete.
- 2018-09-26 En av deltagarna i panelen: The Road to (Un)Sustainability. Arrangerat av Social Science Environment Student Association (SSESA) och Göteborgs Centrum för hållbar utveckling (GMV).
- 2020-10-07 Seminarieledare under Innovationsveckan i Borås. Inbjuden av Borås stad.
- 2021-09-16 Talade om min bok: Hur blir högre studier högre? för personalen på Institutionen för pedagogiska studier, Karlstad universitet.
- 2024-05-07 Talade för Fyrbodals kommunalförbund, om mitt arbete med relationen mellan kultur och kunskap.
- 2024-05-16 Talade för lärare och forskare på Skövde högskola, om förutsättningarna för kunskapsutveckling i en tid där AI tar över allt fler uppgifter.
Flyktlinjer (där jag sedan starten 2011 publicerat närmare 5000 poster om kultur, kunskap och analyser av samtiden) ser jag som en integrerad del av min pedagogiska gärning, vilket bekräftas dels av att jag via bloggen fått kontakt med en hel del lärare, dels av att posterna jag skrivit om olika aspekter av uppsatsskrivande (jag har även spelat in filmer om detta som finns publicerade på YouTube) filtigt läses av studenter. Och jag har även på olika sätt fått bekräftat att mina inlägg om filosofi har inspirerat och hjälpt många doktorander i sin utbildning.
I inledningen till min första lärobok skriver jag följande, som jag vill se som ett slags sammanfattning av min syn på pedagogik och lärande:
Detta är en bok om lärande som är tänkt att inspirera studenter och blivande studenter att utveckla en egen förståelse för högre studier och vad som krävs för att studierna inte bara ska bli framgångsrika utan även meningsfulla utifrån ett lite längre perspektiv. Boken är ett försök att främja utvecklingen av ett antal generiska kunskaper och färdigheter som krävs för att dels ta sig igenom högre utbildning och få sin examen, dels lära sig vad det innebär att tänka och agera akademiskt även i andra sammanhang. Boken riktar sig till alla som vill lära och bli bättre på att förstå vad kunskap är. Boken kan även ses som ett slags inlägg i debatten om skolan och vårt lands högskoleutbildningar. Det är en personligt hållen bok, tänkt att inspirera till egen utveckling, som bygger på mina erfarenheter av att vara och verka i högskolan, både som student och som lärare och forskare.
Tanken med boken är att den ska fungera som hjälp och inspiration för att utveckla förmågan till eget, självständigt, kritiskt tänkande, vilket både krävs för och är vad studier på högskolan handlar om. Det finns inte ett sätt eller en väg att klara av högre studier – det finns lika många olika sätt som det finns studenter på högskolan. Utgångspunkten för tankarna som lyfts fram här är att svaren på frågorna man har rörande sin utbildning i hög grad finns hos en själv och utvecklas genom eget arbete och enträgna försök. Innehållet handlar därför mer om frågor och reflektioner än om svar, och tipsen som ges och tankarna som presenteras handlar om att peka på förslag till konstruktiva vägar fram snarare än om att ge instruktioner. Boken är tänkt att fungera som en karta att orientera sig utifrån i den okända terräng man som student anträder när man söker sig till och påbörjar sina studier på högskolan. Utgångspunkten är att högre studier handlar om lärande och kunskapsutveckling, inte om betyg, examen eller att göra rätt. På högskolan arbetar studenter och lärare tillsammans för att förvalta och utveckla den kunskap som är en förutsättning för att värna demokratin och bygga det långsiktig hållbara samhälle som alla ytterst är beroende av.
Om jag själv får värdera mina pedagogiska meriter vill jag lyfta fram dels alla åren av erfarenhet i undervisningssalar och handledning av uppsatser på Umeå universitet, Göteborgs universitet och Högskolan Väst, tillsammans med studenter på en rad olika utbildningar och på alla nivåer, dels mina läroböcker. Detta betraktas idag inte som formella meriter, men det är där jag själv lärt mig mest och det är detta jag med stöd i studier, erfarenhet och egen forskning menar är viktigast.
