Alkohol är ett komplext problem, och just därför fascinerande för en kulturvetare. Det finns en hel massa föreställningar om alkoholhaltiga drycker och vad det är man dricker och varför egentligen. Läser till exempel i DN om hur konservativa vi är när vi väljer vad vi till dricker till vad. Uppmaningen där är att våga lita till dina egna smakpreferenser, att det som är gott är gått, oavsett vad konventionerna säger. Det är enkelt att säga, men uppenbarligen svårare att genomföra, även för experter. Bengt-Göran Kronstam skriver att,
Det finns en historia om den amerikanska vintidningen som lät provflaskorna stå kvar under en efterföljande middag. I avsmakningen hade smakdomarna premierat de fullblodiga, alkoholstinna muskelknippena, men föredrog själva de lätta rödvinerna till maten. Sirapsvinerna fick stå kvar. Teori och praktik gick inte ihop.Det är också vad jag kom fram till i mitt alkoholforskningsprojekt, att talet om och användningen av alkohol sällan gick ihop. När man har med alkohol att göra händer inte sällan saker som inte var planerade, vilket är tjusningen med att dricka, men också ett stort problem. Komplext, alltså. Och just därför viktigt att forska om från olika håll och med olika verktyg.
Huvudvärken, hur var det med den. Innan jag presenterar en möjlig förklaring till den vill jag berätta om en granne jag hade på 1990-talet. Han arbetade som sommelier och arrangerade vinprovningar i grannskapet ibland. Otroligt kunnig och bra på att berätta var han. Det jag vet om vin har jag lärt av honom. Minns hur han förklarade alkoholens betydelse för smaken på vin, att den är en viktig smakbärare. Han berättade också att ett vin med något högre alkoholhalt ofta smakar bättre än ett med ett lägre promilletal. Efter att jag uppmärksammats på denna egenskap har jag intresserat mig för frågan, och har gjort en tydlig iakttagelse. Och nu kommer förklaringen till huvudvärken. När jag tittade på bag-in-boxen i köket ser jag att vinet vi drack igår har en alkoholhalt på 14,5 %. När jag och min granne talade om vin påpekade han att alkoholhalter upp emot 12,5 - 13 % var höga. Och då, på 1990-talet fann man sällan viner i det spannet. 12 % var det normala. Idag har den siffran ökat. Idag är viner på 13 % det vanliga, och topparna ligger alltså på nästan 15 %. Hur gick det till, och vad är drivkraften?
Om det handlar en stor del av den kulturvetenskapliga forskning kring alkohol som jag ägnar mig åt. Och mitt svar är att alkoholen kan sägas vara en aktör i eget namn. Ett vin med hög alkoholhalt drar till sig köpare, och köparna påverkar därmed utbudet. Den som tillverkar vin gör det för att tjäna pengar och ökad efterfrågan ger ökad vinst. Med följden att alkoholhalten ökat över tid. Även om det är människor som handlar och tillverkar dryckerna kan alkoholen sägas vara den komponent i arrangemanget som gör skillnad. Därför väljer jag att betrakta den, i min analys, som en aktör med förmåga till agens.
När man väl börjat tänka i de banorna öppnas blicken upp och förståelsen för fenomenet ökar. Låt oss se vart det resonemanget tar oss, för ser man på alkoholen genom ett sådant prisma ser man snabbt att den även kan sägas uppvisa en fantastisk förmåga att liera sig med andra aktörer. Och på det sättet har den spridit sig i rummet och över världen på ett häpnadsväckande sätt. Tänk till exempel på det gigantiska utbud av olika alkoholhaltiga drycker som finns att tillgå. Aktören alkohol har lyckats nå spridning i rummet genom att ingå olika föreningar med resultatet att den anpassats till snart sagt alla typer av smakriktningar. Campari som är bitter är en ytterlighet och den sockerstinna bananlikören en annan. Glögg dricker man varm och Jägermeister iskall. Öl finns i en massa olika alkoholstyrkor och smakvarianter i den svagare delen av registret och Stroh rom med sina 80 % finns i den starkare änden. Däremellan finns en uppsjö av varianter på temat vin. Enkla lantviner säljs till ett lågt pris och förpackas företrädelsevis i så kallade bag-in-box, men vin kan också, genom att lagras på ekfat i exklusiva, franska slottskällare, betinga ett i princip hur högt pris som helst. Genom att liera sig med humle, malt och källvatten når alkoholen spridning hos vissa kategorier av människor, och genom att ingå förening med druvsaft attraheras andra grupper. Öl (kan inom parentes sagt också sägas ha blivit starkare på senare tid. När jag var liten fanns bara elefantöl med hög alkoholhalt, men idag säljs nästan lika mycket öl med 7,5 % som vanligt öl), vin och starksprit har emellertid den egenheten att dess smak inte är direkt tillgänglig för alla, vilket innebär ett initialt motstånd. Men när man väl lärt sig uppskatta smaken finns ett i det närmaste oändligt utbud att välja från. Om man till detta lägger det populära fenomenet alkoläsk och söta cidervarianter visar alkoholen sin exceptionella förmåga att nå spridning, för i dessa produkter finns inget som helst inneboende motstånd. Alkoläsk och cider smakar samma som de alkoholfria varianterna av samma drycker som säljs i livsmedelsaffärerna och ofta serveras till barn.
Betraktat på detta sätt kan man inte annat än imponeras av aktören alkohols förmåga till agens. Med hjälp av det gigantiska utbudet skapas mjuka övergångar mellan olika varianter, vilket ökar spridningen ytterligare. Den som gillade alkoholfri cider som barn kan enkelt byta ut denna till en variant med alkohol, utan att behöva utveckla smakpreferenserna nämnvärt, och när man väl lärt sig uppskatta alkoholens verkningar är det enkelt att söka sig vidare. Det varierade utbudet gör också att det finns en alkoholsort för alla typer av humör och stämningar och för alla tillfällen. Sådana aspekter av alkoholen både kan och bör uppmärksammas mycket mer än vad som är fallet idag.
Olika smakvariationer av alkoholhaltiga drycker är nu inte det enda sättet för aktören alkohol att nå spridning i rummet. Det på senare år allt populärare fenomenet single malt är en annan ”strategi” med samma resultat. Genom att man tidigare lade sig vinn om att whiskyn skulle smaka på samma sätt varje år och därför blandade olika sorter av single malt och tappade resultatet på flaska begränsades utbudet av sorter av förklarliga skäl. Men genom att tappa varje single malt whisky på en egen flaska mångdubblas utbudet av sorter i ett slag. Konsekvensen blir ökad spridning i rummet och det är som sagt konsekvenserna, det empiriskt iakttagbara resultatet av görande som är av intresse i analysen. Oavsett vilka intentioner producenterna har och oberoende av vilken aktör i nätverket som utför de praktiskt nödvändiga handlingarna, så blir resultatet av operationerna att alkohol sprids i sammanhanget som allt och alla delar. Och ökad tillgänglighet leder till ökad konsumtion.
Bag-in-box är ett annat exempel på ett arrangemang som leder till ökad spridning av alkoholen. Den enda skillnaden är förpackningen som drycken tappats på. Följande stod till exempel att läsa på Dagens Nyheters ekonomisidor (2008-03-05):
Svenska vinköpare har upptäckt lådvinerna (bag-in-box) med upp till tre liter i en och samma kartong. Ulrika Norén på Vin & Sprit AB tror att kunderna uppskattar fördelarna med att vinet håller sig länge i en påbörjad låda. ”Förr fick vi ofta kommentaren: ”När ska jag dricka så där mycket vin!” Men sedan lådvinerna introducerades i Sverige 1996 har folk successivt anammat en mer sydländsk dryckeskultur, tror Norén. ”En stor fördel är att man kan ta ett glas vin då och då, utan att behöva öppna en hel flaska.”
Under sommarmånaderna är försäljningen av lådviner i topp. Systembolaget har för närvarande över 120 olika lådviner i sitt sortiment. Ulrika Norén tror att lådvinerna i juli kommer att stå för hälften av Vin & Sprits totala vinförsäljning. Redan under juni var siffran så hög som 44,5 procent.
Vin & Sprit säljer en del till restauranger, men är framför allt Systembolagets främsta leverantör. Systembolaget har än så länge bara tagit fram försäljningssiffror fram till maj månads slut. ”Bag-in-boxviner hör till viss del sommarmånaderna till. Men att försäljningen ökar kraftigt är helt klart”, säger Björn Rydberg, presschef på Systembolaget. Under maj förra året [2001] sålde Systembolaget 25 procent av sitt vin i lådor. I maj i år var siffran 39 procent.Att förpackningar kan göra skillnad torde det inte råda några tvivel om, och då borde steget till att betrakta förpackningar som aktörer heller inte vara speciellt svårt att ta. För som sagt, inget har förändrats, det invanda betraktas bara på nya sätt.
Alkohol kan med andra ord inte bara frambringa huvudvärk. Dess förmåga till agens är fantastisk, på gott och på ont. Det är nyttigt att reflektera över det ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar