onsdag 18 maj 2011

Ekonomismen är varken ond eller god

Världen idag drivs av en ekonomisk logik och om det kan man tycka mycket, men det är som det är och att önska sig något radikalt annorlunda är svårt. Hur lockande och vacker den alternativa drömmen än är, och hur gott man än vill, är och förblir den typen av drömmar utopiska och allt för resurskrävande. Därför: Glöm dem!

Att det är så inser man redan efter en ytlig granskning av de samband som bygger världen och samhällena här på jorden. Vi står helt enkelt upp till knäna i skiten, vare sig vi vill det eller ej. Utan den sjukdomsinsikten finns ingen möjlighet att lösa några som helst problem inom nuvarande system.

Allt och alla hänger ihop, i ett och samma system. Och det finns ingen utsida dit problemen kan förpassas, eller varifrån lösningar kan hämtas. Allt, precis allt, gott som ont, genereras ur den immanenta helhet som jordens biosfär utgör. Dags att inse det. Hög tid att integrera den fulla vidden av detta och göra det till förutsättningen för dagspolitiken, globalt såväl som lokalt. Bara så kan ett långsiktigt hållbart samhälle byggas.

Fast nu skulle det ju handla om ekonomi, närmare bestämt om den ekonomiska logikens baksidor. Låt mig bara börja med att säg att jag är fullt medveten om att det finns en hel massa goda aspekter av ekonomi, också. Profithunger har visat sig vara en betydande kraft, med förmåga att bygga samhällen. Mänskligheten har dessutom nått dit den har, just på grund av den ekonomiska logiken. Det går inte att sticka under stol med. Att förneka fakta är befängt. Lika olyckligt och orättvist som det är att förneka dess baksidor.

"Hitta på ett eget system som är bättre då, eller acceptera det vi har och gilla läget." Det är en reaktion jag mött i andra sammanhang, till exempel när jag på samma sätt kritiserat principerna för fördelningen av forskningsmedel inom akademin. Men det vore djupt olyckligt om bara den som kan presentera ett eget, alternativt system får opponera sig. Så talar bara den som har makt och som vill behålla denna. Den som talar så gynnas oftast av rådande system. Jag är inte ute efter makt, jag vill bara ställa mina kompetenser till det allmännas förfogande. Dessutom är jag djupt oroad över vart världen är på väg.

Som vanligt behöver man inte leta länge i dagens tidningar för att hitta exempel på ekonomismens baksidor, de finns mitt framför ögonen, överallt. Om man bara lärt sig se, (vilket man gör om man går en kulturvetenskaplig utbildning). Titta här, här och här, det är bara några få exempel som på olika sätt visar på ekonomismens roll och dess baksidor. Kom gärna med kritiska motargument. Visa var min logik brister och vilka problem som finns med mitt sätt att tänka. Att ha rätt är inget självändamål här. Visst tror jag på det jag gör, men att ha rätt för sakens skull handlar om makt och är ett tecken på omsorg om sig själv, snarare än om det omgivande samhället.

Det exempel som fick mig att börja tänka i dessa banor just idag är en artikel i GP. En recension Paul Clemens bok: Punching out: One year in a closing auto plant, av Lars Henriksson. Boken handlar om det som händer just nu i Detroit, som är en av få städer i världshistorien som håller på att monteras ner. Detroit var för bara 30 år sedan en blomstrande industristad. Motor City. Nu, när det är svårt att tjäna pengar på arbete och tillverkningsindustri, då tvingas städer som Detroit bekänna färg.

Sådan är kapitalismen, på gott och ont. Det jag vill peka på med hjälp av detta exempel är att ekonomiska drivkrafter aldrig kan sägas vara varken onda eller goda, per se. Bara i relation till ekonomismens konsekvenser går det att uttala sig om dess värde. Därför är kompetensen att lära sig se sambanden som gör att man faktiskt kan identifiera konsekvenserna oerhört viktig i arbetet med att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Exemplet Detroit visar att det för bara några år sedan fanns en tröghet inbyggd i systemet som gjorde att många människor med olika kompetenser kunde leva på samma ekonomiska flöde (se även denna bloggpost). Men idag, när flödet mer och mer renodlats till att bara handla om tillväxt, för tillväxtens skull. När ekonomin blit sitt eget mål. Idag när tillverkning inte längre ses som en förutsättning för tillväxt, utan som en oönskad kostad som till varje pris måste minimeras. Då blir konsekvensen att bilfabriker och städer monteras ner och flyttas till länder där befolkningen är beredda att arbeta för mindre pengar.

Systemet är självorganiserande, och det är ytterst svårt, om det överhuvudtaget är möjligt, att styra det aktivt med politiska medel. Speciellt eftersom engagemanget för politiken bland allmänheten också håller på att nedmonteras, och i den ekonomiska logikens namn handlar om hur mycket mer jag kan få kvar i plånboken efter att kostnaderna för det akuta livsuppehållet betalats.

Systemet vi lever i är sårbart, och det ger upphov till omfattande konsekvenser. Ekonomin är inte ond i sig, men den påverkar oss alla. Det är på många sätt ett nollsummespel, även om sambanden aldrig är enkla. I teorin kan alla bli rikare, men i praktiken, så som det ser ut i världen idag, ger rådande ekonomiska logik snarare upphov till klyftor än utjämnar dem. Klyftorna är ju trots allt en resurs som går att utnyttja. Och som utnyttjas hänsynslöst, för ekonomiska vinning.

Den som lyckas och blir väldigt mycket rikare än övriga i närområdet kommer att, om klyftorna är stora, tvingas bygga murar och betala för sin säkerhet. För om de som har lite är tillräckligt desperata har de inget att förlora på att bryta mot lagen. That’s a fact! Gated comunity är inte en lösning, det är själva symptomet på problemet.

Vilken värld vill du ha? Inkännande samtal på det temat borde föras oftare. Samtal om det goda livet här på jorden. Och först när vi är överens om hur vi vill ha det. Först då kan vi samtala om hur målet sa nås. Idag blandas mål och medel ihop på ett mycket olyckligt sätt, vilket ytterligare försärker ekonominsmens grepp. Ekonomiska drivkrafter är ett sätt, ett kraftfullt sätt, att nå målet. Men det kan och får inte vara det enda och allenarådande sättet. Därtill har det som alla andra enhetslösningar allt för många problem kopplat till sig.

Atombomben utrotar myggproblem, också. Men ingen skulle komma på tanken att använda det som lösning på de årliga problemen i södra Dalälven. Samma gäller för ekonomin. Den är ett verktyg, och som alla verktyg är den bra till vissa saker, men inte till alla. Ekonomin är och får inte bli ett mål i sig!

Öppna ögonen, lär dig se samband. Engagera dig i världens tillblivelse. Det är mitt budskap, det är den enda sanna vägen.

Inga kommentarer: