Hur kan man införa någonting inom transportväsendet som heter just-in-time! Det är ju en dödgrävargrej. Det är ju farligt. Det uppmanar ju till att det ska gå fort som fan, för i morgon så ska det ju vara framme. Kunden får väl vänta. Vi ska inte behöva köra ihjäl oss för det här”.Förarnas brott mot körtidsregler och fiffel med färdskrivarblad kan delvis förklaras av detta (jfr Pettersson & Lundgren 2002:41). Ansvaret för tidspassningen läggs på den enskilde föraren.
Friheten inom åkerinäringen kan därför sägas vara förenad med en speciell moralisk dimension. Förarens ansvar för lastbilen och godset är i sammanhanget centralt. Att vara betrodd och att inneha ansvar rymmer i sig ett visst mått av frihet genom att den som uppfattas som pålitlig inte behöver kontrolleras ständigt. För att det ska fungera inom ett kollektiv krävs emellertid vissa tysta överenskommelser, ett slags förarmoral. Hur den ser ut kan illustreras med ett citat av en äldre erfaren förare:
Det är ju just-in-time jämt och ständigt va. Men samtidigt med telefonens hjälp så kan man vara lite flexibel. Jag är ju inte sämre än att jag, om dom säger att jag ska vara där klockan sju så kan jag ringa upp kunden och fråga: ”Hur ligger det till, måste jag vara framme sju?”. ”Nej det gör ingenting om du kommer nio”, kan dom säga då. Sedan så är det att man träffar jävligt mycket roligt folk. Både svenskar och utlänningar, man får ett kontaktnät som inte är av denna värld. Man rör sig ju i så stora områden va men man lär ju inte känna alla lika väl. Men man får många goda kontakter och man lär känna många mysiga människor. Och sedan det här att man kommer till ställen där det är fint, då kan man dra åt handbromsen och koka kaffe. Man kan stanna och bada på sommaren. Ja, man kan ta en kvart tjugo minuter och bara ge fan i det va, okej man får igen det sedan, men ändå, man kan göra det. Det kan du inte göra om du står på en verkstad eller ett kontor eller så. Du kan ju inte gå till en sjö och bada helt plötsligt. Det här också … Man sitter och tittar på en karta om man ska någonstans och letar efter en genväg, efter ett sådant där tunt pennstreck. Ibland så tar det lite längre tid men ... Men det är ju lite så där att man kan göra som man vill, lite grand i alla fall. Sedan får det ju inte bli några stora utsvävningar. Det får ju inte kosta åkeriet tusentals kronor, för man har ju samtidigt ett ansvar gentemot sitt åkeri eller sin arbetsgivare, och går inte bilen ihop sig då har man ju inget jobb. Men som sagt ju äldre man blir och desto mer erfarenhet man får, ju fler genvägar kan man hitta. Jag menar pennan är bra, den är jättefin att tjäna pengar med.Förarnas intresse av att känna frihet i yrket ställs alltså mot kundens, speditörens och arbetsgivarens behov av snabba, tidsanpassade och prisvärda leveranser. Om det uppdagas att förtroendet utnyttjas allt för mycket riskerar föraren att fråntas möjligheterna till frihet. Kontrollinstrumentet för att förarnas frihetssträvanden inte överdrivs är än så länge tvådelat, dels handlar det om åkeriägarens erfarenhet och kunskap om hur förarnas vardag ser ut samt vad som är en rimlig tidsåtgång för olika uppdrag, dels om förarnas moralkodex.
Chaufförernas förhållande till alkohol går också att tolka som ett uttryck för moral:
Vi drack allt pilsner på vägen hem igår, men vi hade ju några timmar på oss att bli av med det också. Vi åkte fraktbåt hem, med swimmingpool och grejer. Vi låg i vattnet och badade, då är det frihet. När man seglar under den nya bron ... Öresundsbron, då är det frihet.Ölen vid dagens slut utgör dessutom en symbolisk gränsmarkör mellan arbete och fritid. Fjärrförarna arbetar och bor på samma ställe och kanske krävs någon form av ritual för att markera arbetets slut och fritidens början? Som något sådant kan en drink, en öl som i citatet, men givetvis även kaffe, fungera. Med svensk alkoholpolitik i åtanke är det inte svårt att föreställa sig hur alkohol kan upplevas som något extra, förbjudet och kanske just därför fritt.
Här ser den uppmärksamme och minnesgode läsaren en koppling till ett annat av mina forskningsprojekt: Kung Alkohol. Och andra drogaktörer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar