Kulturvetenskap och nytta är två ord som sällan nämns i samma mening. Det är synd! Och olyckligt också, på många sätt. Kulturvetenskap är nyttigt och det behövs. Kulturvetenskap odlar kompetenser som är användbara i samhället. Kulturvetenskap ligger till och med mer rätt i tiden än många kulturvetare inser.
Synd att det finns sådan misstänksamhet mot ordet nytta inom akademin. Speciellt kulturvetare är misstänksamma mot allt som andas marknad och ekonomisering. Har inga problem att förstå misstron eller att hålla med om att det är olyckligt att blanda ihop lärande, kunskap och ekonomi. Som ansvarsfull akademiker är detta vad man förväntas vara, kritisk. Men att därifrån ta steget till att kritisera samhället, bara så där, det är djupt olyckligt.
Kritiken mot ordet nytta har skjutit in sig lite för mycket på kopplingen till näringslivet, men vem har sagt att ordet nytta måste tolkas i ekonomiska termer?! Som kulturvetare borde man istället ha lätt för att inse ordens makt och att dess betydelse alltid är förhandlingsbar. Och då borde strategin istället vara att ta kommandot över ordet nytta, och ge det en innebörd som man kan stå för. Annars överger man ju samhället och vänder övriga medborgare ryggen. Dessutom i en tid när kulturvetare behövs mer än någonsin!
Dags att öppna ögonen, att se världen klart, och att inse att dagens samhälle är förändrat. Det borde inte behöva sägas, men jag säger det ändå, för att vara tydlig: vi har det samhälle vi har, och att önska sig något annat är olyckligt och föga konstruktivt.
Cultural Studies forskaren Paul Du Gay, har dessutom visat att ekonomi och kultur följer samma logik idag. När kopplingen mellan pengar och guld, kopplingen mellan värde och fysisk verklighet släpptes under 1970-talet, då fick vi en annan ekonomisk logik. Och den måste vi förhålla oss till vare sig vi vill eller ej. Bättre då att agera, än att reagera. Du Gay visar dessutom att ekonomin följer kulturens logik mycket mer än kulturen följer ekonomins. Därmed har man som kulturvetare ett betydligt försprång. Om, säger om, man väljer att se samhället med öppna ögon istället för genom ett raster av förlegade drömmar om ett då som aldrig fanns.
Ekonomi är en process på samma sätt som kultur, och de följer samma logiker. Att under sådana förutsättningar blanda samman ordet nytta med ekonomi är djupt olyckligt. Det är att rakt av köpa någon annans världsbild och sedan motarbeta den, även om allt talar för att den är adekvat. Bättre då att använda de kompetenser man har, för att utarbeta nya förståelser och strategier.
Vill man på allvar vara med och bygga ett långsiktigt hållbart samhälle måste man med liv och lust göra sig delaktig i processen. Det håller inte att stå vid sidan av och surt iaktta det som sker och två sina händer.
Kulturvetenskap är nyttigt, just för att man inom ämnet odlar förmågan till kritiskt tänkande. Just den förmågan är vad som behövs för att samhällsprocessen inte skall få en ekonomistisk slagsida. Ekonomin är idag sammanblandad med kulturen, och därför måste man närma sig båda med samma kritiska medvetenhet. Då behövs en väl utvecklad analytisk förmåga. Insikter om vad som spelar roll och när. Detta är kompetenser som finns inom ämnet kulturvetenskap.
Vilken roll spelar människan i världens, samhällets, kulturens eller ett projekts blivande? Vilka möjligheter och vilket handlingsutrymme har man som människa att förändra och driva förändring? Var finns agensen, och vilka logiker följer den. Om detta ska jag tala strax.
Kulturvetenskap är nyttigt, samhällsnyttigt! Kulturvetenskap besitter oundgängliga kunskaper och kompetenser som behövs i byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar