söndag 15 maj 2011

Den flytande gränsen mellan män och maskiner

Även om förhållandena förändrats drastiskt sedan 1950- och 1960-talen är USA på många sätt ett föregångsland för svenskar. Det finns till exempel en föreställning om att Sverige är världens mest amerikaniserade land (O’Dell 1997:8). Tom O’Dell hävdar emellertid att det som många svenskar betraktar som amerikanskt i själva verket är uppbyggt kring svenska tolkningar av och föreställningar om hur det är i USA. Följaktligen ser han detta som svenska företeelser.

Ifråga om lastbilsförare förhåller det sig lite annorlunda. Myterna om truckers hämtas i princip direkt från USA. Det svenska materialet reproducerar så gott som samma bild av förarna som det amerikanska. Även om förarnas vardag i USA och Sverige skiljer sig åt, framförallt eftersom regelverket kring transporter ser helt olika ut (Agar 1985), är den symboliska kopplingen mellan föraren och hans bil densamma. Boken Great trucks, som uteslutande handlar om lastbilar, inleds dessutom med att det moderna projektet knyts till lastbilen som framstår i det närmaste som ett levande (manligt) subjekt:
Lastbilar är ett fenomen som hör det 20:e århundradet till. De utvecklades från de hästdragna vagnar som användes vid slutet av 1800-talet till dagens högst komplexa maskiner vilka, förutom att de har hjul och transporterar gods, uppvisar få likheter med sina föregångare. De tidigaste lastbilarna var bara lite mer än hästdragna maskiner utrustade med motorer vars kraft kom från ånga, bensin eller diesel. Den moderna lastbilen är däremot oumbärlig för livet på jorden som vi känner det idag. Lastbilar används för att transportera gods på samtliga kontinenter, i alla länder och av alla typer av organisationer. De utgör själva förutsättningen för nationernas ekonomi, såväl som deras säkerhet eftersom lastbilar utgör en vital komponent inom alla arméer. Lastbilar har också varit en drivande kraft bakom många länders utveckling eftersom de spelar viktiga roller inom handeln och byggandet. Allteftersom lastbilarna har utvecklats till avancerade maskiner har designers utrustat dem för allt mer specialiserade roller: lastbilar för körning i ogästvänlig terräng, lastbilar för att transportera enorma laster på jämn väg, lastbilar designade för militära syften, för byggbranschen, skogsbruket, brandbekämpning och så vidare. Det är ingen överdrift att säga att listan kan göras oändlig. (Carrol 1996:1).
Lastbilen beskrivs inte uttalat i termer av kön, men citatet uppvisar stora likheter med sådant som i vårt samhälle känns igen som maskulinitet (jfr Eduards 2002). Lastbilens betydelse beskrivs dessutom otvetydigt utifrån ett manligt perspektiv med hjälp av ord som uppbyggande, exploaterande och förstörande (eller försvarande, om man är välvillig i sin tolkning). Ett spegelvänt exempel på temat män/maskulinitet och maskiner kan hämtas från fotoboken Men at Work av Lewis W Hine (se Mellström 1996:113). Om det var manliga maskiner som beskrevs i citatet ovan handlar det här snarare om maskinliknande män:
Detta är en bok om arbetare: modiga, yrkesskickliga, djärva och fantasifulla män. Städer bygger inte sig själva, maskiner kan inte skapa maskiner utan att mäns hjärnor och arbete ligger bakom. Vi kallar detta Maskinåldern. Men ju fler maskiner vi använder desto mer behöver vi riktiga män för att konstruera och styra dem. Jag har arbetat i många industrier och träffat tusentals arbetare. Jag har tagit hit några för att ni ska få träffa dem. Somliga av dem är hjältar, alla är de personer som det är en glädje att känna. Jag skall ta med er till hjärtat av den moderna industrin där maskiner och skyskrapor byggs, där männens karaktärer formas in i motorerna, flygplanen, generatorerna av vilka allas våra liv och välmående beror. Så ju mer ni ser av moderna maskiner, desto mer kommer ni måhända att högakta de män som gör dem och manövrerar dem.
Även om detta citat hämtats från en amerikansk bok utgiven under 1930-talet kan föreställningarna i hög grad sägas vara levande i Sverige idag. Kopplingen mellan lastbilar och manlighet är så pass fast rotad i ett ”kollektivt medvetande” att gränsen mellan män och maskiner ofta blir diffus och storheterna är ibland svåra att skilja från varandra (jfr Mellström 1999:57ff). Redan från unga år socialiseras pojkar på detta och liknande sätt till att rikta sitt intresse mot maskiner och teknik, vilket inte bör underskattas när mansdominansen inom åkerinäringen diskuteras.

Detta är en av alla de förutsättningar som finns och som man måste ta hänsyn till i arbetet med att uppnå jämställdhet, inte bara i, arbetslivet.

Inga kommentarer: