Där befiner jag mig i alla fall just nu, i relation till nedanstående. Kanske, någon gång i framtiden, att jag tar upp projektet. Men inte nu. Kommentera gärna! Följande var/är vad jag skulle vilja undersöka, först några ord om förutsättningarna och grundtankarna:
Samhället bygger i hög grad på att beslut delegeras, till såväl människor med olika grad av inflytande som till regelverk och teknologier, men även till materialitet (tänk till exempel på en vägbula som tvingar bilister att sänka farten), vilket ofta glöms bort. Och allt som görs och hålls för sant idag kommer oundvikligen att påverka möjlighetshorisonten för morgondagen, på gott och ont. Inom ramen för dessa processer uppstår makt, som en konsekvens av samtliga handlingar som sker inom sammanhanget. Makten uppstår i relationer mellan aktörer och står i direkt förbindelse med det sammanhang som hela tiden blir till genom icke-linjära, öppna och ständigt pågående processer (se t.ex. DeLanda 2005 & 2006). Samtidigt som tillvaron ter sig stabil består den de facto av ett ständigt görande.
Västra Götalandsregionen kan, i linje med ovanstående, förstås som en oavslutad process driven av interagerande aktörer förenade i nätverk. En förutsättning för att kunna främja hälsa, välfärd och kunskapsutbyte, vilket är ett av Högskolan Västs uppdrag, är att man förstår den ”plats” inom vilken man verkar och det är projektets ambition att öka den förståelsen. Kunskapen är viktig i arbetet med att utveckla både högskolan och regionen vi verkar inom.
Bruno Latour (1998:51) menar att ett samhälle förverkligas, ”genom vars och ens ansträngningar att definiera det. De som är mäktiga är inte de som ’håller’ makten i sin hand, utan de som i praktiken definierar eller omdefinierar vad det är som håller ihop alla.” Latour föreslår begreppet aktör som benämning på samtliga element som bygger ett samhälle. Aktörer kan alltså vara både mänskliga och icke-mänskliga (1998:11ff). Detta för att inte på förhand, innan själva undersökningen påbörjats, slå fast att det finns någon analytiskt betydelsefull skillnad mellan hur man ska förhålla sig till individer och till institutioner. En makroaktör (till exempel ett större företag eller ett sjukhus) blir med detta synsätt ett antal mikroaktörer som har förenats och som i kraft av sin storlek agerar som vore den en (Latour 1998:35).
Samhället består inte av sociala element utan av en lista som utgörs av en blandning av sociala och icke-sociala element. (Latour 1998:53).En aktör förstås alltså i projektet som varje element som så att säga skapar utrymme runt sig själv, gör andra element beroende av sig själv och översätter deras vilja till ett språk som är dess eget. Kort sagt allt som kan få något att hända, allt som kan göra skillnad betraktas som aktörer. En region byggs upp av aktörer (mänskliga såväl som icke-mänskliga) som är förenade i en lång rad olika nätverk som går in i och ut ur varandra, och aktörernas inbördes förhållanden förändras ständigt (jfr Law & Hassard 2005, Latour 2005). Med en sådan utgångspunkt för det analytiska arbetet ökar möjligheterna att hitta nya och bättre förståelser för hur utbytet av kunskap mellan akademin och det omgivande samhället kan genomföras på ett för alla inblandade gynnsamt sätt, vilket är en förutsättning för såväl hälsa och välfärd som för det arbetsintegrerade lärande som HV har regeringens uppdrag att utvekla formerna för.
En annan av projektets teoretiska inspirationskällor är Donna Haraway (se t.ex 1997, 2008). Hon har visat på behovet av och poängerna med en vetenskaplig stil som kan synliggöra hela det aktörsnätverk som krävs för att upprätthålla rådande sanningar. Detta är en central utgångspunkt för projektet då ren kunskap, obefläckad av mänskligt kulturella aspekter, är en chimär. Kunskap är alltid förmedlad och därmed tolkad samt genomsyrad av allt det som den eller de som utför forskningen står för, medvetet såväl som omedvetet. Därför är det viktigt att i projektet även undersöka högskolan och vetenskapen som aktörer.
Högskolan, vetenskapen, arbetslivet, kultur, kunskap samt hälsa och välstånd, men även enskilda medborgare och organisationer, blir med andra ord till i ett slags ömsesidigt påverkande process, och det är förutsättningarna och principerna för denna som skall undersökas i projektet.
Syfte
Var börjar och slutar VG-regionen? Var finns dess olika (formella såväl som informella) maktcentra? Vilka aktörer kan identifieras? Vilken roll spelar Internet och andra medier i skapandet av en region? Det är några av frågorna som kommer att utredas i detta projekt vars syfte är att undersöka vad ett samhälle, en region, kan sägas vara, vilka som är dess delar samt hur dessa hänger ihop. Eller för att vara lite mer specifik: I projektet undersöks hur, var och av vilka Västra Götalandsregionen blir till.
Det tvärvetenskapliga fält som projektet knyter an till, just eftersom där finns en lång rad exempel på studier där kultur/samhälle och hälsa/kunskap möts, är Science and Technology Studies (STS). Här finns en rad studier som rör sig i gränslandet mellan olika vetenskapliga discipliner ofta med fokus på hur vetenskaplig kunskap skapas och sprids i samhället och arbetslivet, men här undersöks också hur samhället påverkar vad som händer inom vetenskapen. Annemarie Mol har till exempel gjort betydande kunskapsteoretiska insatser som är av stort värde för projektet. I den inflytelserika boken The Body Multiple: Ontology in Medical Practice undersöker hon, med hjälp av (okonventionella) etnografiska metoder, sjukdomen åderförkalkning. Och det är just sjukdomen hon följer via berörda aktörer genom det nätverk som sjukhuset utgör vilket ger upphov till nya perspektiv på både kunskap och åderförkalkning som fenomen. På samma sätt kommer VG-regionen att undersökas i projektet, som ett slags diversifierad muliplicitet.
Ett urval av studier inom STS-fältet som kan vara värda att nämna i ansökan är: Sorting Things Out. Classification and its Consequences (Bowker & Leigh Star 2000), Impure Science. AIDS, Activism, and the Politics of Knowledge (Epstein 1996), Epistemic Cultures. How the sciences make knowledge (Knorr Cetina 1999) och Connected, or what it means to live in the network society (Shaviro 2003).
Organisationsforskning är ett annat fält med viktiga beröringspunkter till detta projekt. Exempel på studier är: Here Comes Everybody. The power of organizing without organisations (Shirky 2008), Acting in an uncertain world. An essay on technical democracy (Callon, Lascoumes, Barthe red. 2001), Market Devices (Callon, Millo, Muniesa red. 2007) The Laws of the Markets (Callon 1998) och Organizational Ethnography. Studying the Complexity of Everyday Life (Ybema, Yanow, Wels, Kamsteeg red. 2009).
Genomförande
Projektets metodologiska grundtanke ansluter direkt till den teoretiska begreppsapparaten och dess underliggande kunskapssyn. John Law, en annan av företrädarna inom STS, har i boken After Method, ingående diskuterat den vetenskapliga metodens performativa aspekter och (Law 2006:143ff) menar att metod aldrig får betraktas som ett oskyldig och uteslutande tekniskt inslag i den vetenskapliga praktiken. Eftersom regionen är vad som ska förklaras går det inte att på förhand bestämma exakt vilka aktörer eller aspekter som är relevanta och därför skall uppmärksammas och vilka som kan lämnas utanför projektet. Att precisera något sådant vore djupt missvisande och strider mot projektets teoretiska ansats. Den enda metodologiska princip som följs i projektet är transparens. Projektet kommer att rapporteras på ett sådant sätt att såväl forskningsprocessen som de analytiska övervägandena öppet redovisas.
Vetenskapligt arbete, åtminstone kulturvetenskapligt, kan inte målstyras eller detaljregleras (jfr Rombach 1991), på förhand. Att det ändå går att bedriva vetenskap med sådana principer har jag bland annat visat i det alkoholprojekt som avrapporterades våren 2009 i boken Kung Alkohol. Och andra drogaktörer (Nehls 2009). Och jag stödjer mig också på beprövad praxis inom STS.
Konkret kommer arbetet att handla om att knyta kontakter med nyckelfigurer inom det regionala arbetslivet, och via samtalsintervjuer med (minst) tjugo representanter för olika företag och organisationer samla kunskap om synen på VG-regionen och dess gränser samt inneboende möjligheter. Men det är bara en del av projektet. Den andra handlar om att granska texter, bilder och dokument. Särskilt intressanta är texter och bilder som, utan att det är ett uttalat syfte, på något sätt ger uttryck för olika uppfattningar om Västra Götaland. Förutom dokument från företag och organisationer kommer lokalpress och annat mediematerial att granskas. Målet med analysarbetet är att urskilja centrala aktörer (framförallt oväntade sådana, och icke-mänskliga aktörer) samt att undersöka empiriskt identifierbara förbindelser mellan aktörerna. Att på förhand uttala sig om materialets omfattning eller att identifiera exakt vilka texter som skall granskas är omöjligt. Det har motiverats såväl kunskapsteoretiskt som metodologiskt ovan.
Analysarbetet utförs kontinuerligt, parallellt med insamlandet av material. Resultatet presenteras löpande, på olika sätt och i olika forum. Tankar och utkast till analyser bearbetas delvis inom ramen för den seminarieserie jag håller i på HV där såväl anställda på högskolan som representanter för arbetslivet är inbjudna att delta. Härigenom kommer resultaten från arbetet omgående, och i olika faser av analytiskt djup, att direkt kommuniceras inom hela det sammanhang som berörs. Och kunskapen återförs kontinuerligt till HVs och OHKs dagliga verksamhet.
Projektet är för omfattande, och för diffust har jag fått höra (det är det enda argumenten som anfördes som motivation till avslaget). Jag tycker inte projektet är det, och hävdar att jag kan argumentera för min sak. Men det är inte så det går till i akademin, denna typ av beslut kan inte överklagas. Som sökande är man utlämnad till anonyma röster som avfärdar eller tillstyrker, utan närmare kommentarer. Rättsäkert? Transparent? Knappast! Men det är så som spelets regler är utformade, och den som ger sig i leken får leken tåla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar