Interkulturellt entreprenörskap för hållbar utveckling

Ska göra något idag som jag aldrig har gjort. Ska spela in film. Uppdraget, som vi får se om det kommer att kunna realiseras fullt ut, är att hitta på fyra ingångar till begreppet rhizom, som går att filma och som kan fungera på en kurs för främjandet av hållbar utveckling. Visst, inga problem, tänkte jag. Kom igen, nu kör vi. Då, innan jul. Sedan lades allt i malpåse när vi fick nedläggningsbeskedet. Tills, för några veckor sedan, när vi sa: Vi kör. Ändå! Vi kan inte vänta på diffusa besked. Frågan om hållbarhet är alldeles för viktig och kursen för intressant för att vänta på att ledningen ska komma ur sin beslutsvånda och börja agera. Frågan om långsiktig hållbarhet får inte överlämnas, vind för våg till strikt ekonomiska hänsyn. Vad spelar det för roll om detta är med eller inte i det exelblad som reglerar den tid jag som lektor får betalt för? Ser det som en spännande utmaning, och som ett välkommet avbräck i vardagens rutiner.

Alltså kör vi. Idag ska det ske. Uppdraget: fixa fyra små, kärnfullt informativa och intresseväckande, filmer om Deleuzes och Guattaris begrepp rhizom. Tankar att fästas på band, eller om det handlar om ettor och nollor på en hårddisk? Idag kör vi. Är inte orolig. Det ska gå. Måste gå. Men hur? Ja, det har jag inte riktigt klart för mig ännu. Får fundera. Men tror på vikten av spontanitet, på betydelsen av att fånga kreativiteten i flykten. Tror det blir bäst då, om det inte är för genomarbetat och inrapporterat. Fyra föreläsningar:

1. Först måste väl något slags introduktion till. Vems är begreppet? Vem var Deleuze, och Guattari? Hur arbetade de, tillsammans. Mellan varandra. Och vilka är deras viktigaste böcker? Kort sagt. Varför, och vad? Var och hur? Grunderna för det som sedan kommer. Deras tanke med begreppet och sitt arbete var som jag förstått saken att hitta former för ett vetande som inte leder till blind auktoritetstro. Den typ av vetande som filosoferna skapade i sina gemensamma arbeten skapades för att hjälpa människor att hjälpa sig själva. Därför fungerar begreppen synnerligen väl i en kurs där hållbarhet ska främjas. 

2. Sedan en översiktlig introduktion till begreppets grundtanke och dess bärande ide. Vad är ett rhizom, varifrån kommer begreppet ursprungligen? Vad handlat det om? Hur kan/bör man tänka för att komma igång? Lite sådant. Inga långa redogörelser. Ambitionen är att väcka intresset för att söka sig vidare på egen hand, och att förmedla en förståelse för tanketraditionen. Rhizom är mycket enkelt ett slags struktur utan centrum. En tillblivelseprocess som växer där det finns jordmån, i, med och av, det som fungerar, när det fungerar. Rhizom är inget i sig, det är ett verktyg och som sådant får det sin eventuella mening och betydelse genom att användas, i relation till utfallet i användandet.

3. Därefter behövs exempel på hur man kan använda begreppet praktiskt, i allmänhet. Till vad ska man ha rhizomtanken? Vilken nytta finns med begreppet, analytiskt inomvetenskapligt såväl som praktiskt, i en levd vardag ute i samhället? Detta är nyckelföreläsningen. Här skapas, med stöd i det som sagts i de båda första föreläsningarna, en bas, som studenterna ska kunna utgå från i sitt eget arbete med begreppet. Viktigt är att fokus i samtliga filmer är på det praktiska. Hur omsätts det abstrakt teoretiska i ett vardagligt, organisatoriskt förändringsarbete, med sikte på långsiktig hållbarhet? Det är också hela kursens röda tråd och bärande idé. Görandet, blivandet, förändringen, i riktning hållbarhet.

4. Sist ut tänker jag mig en föreläsning som handlar om tankeverktyg lite mer i allmänhet. För att dels ge perspektiv på begreppet rhizom, dels förmedla en förståelse även för andra begrepp. För teorins roll och nyttan med begrepp, i  allmänhet. Centralt för min egen förståelse för och arbete med Deleuze och Guattari är att det som förmedlas i deras böcker är uppslag, skisser till teorier som får sin slutgiltiga betydelse i och genom läsarens eget arbete med tankarna. Ser detta som viktigt att förmedla, för att främja nyfikenheten och lusten att lära. Långsiktig hållbarhet är inget som någon kan ta patent på. Det finns ingen bästa praktik för att uppnå målet. Bara olika sätt att arbeta och mer eller mindre fungerande strategier. Och rhizom är ett sådant verktyg för tanken. Fungerar begreppet, använd det, efter bästa förmåga. Annars, sök vidare efter något annat begrepp eller annan metod. Det viktiga är inte vad man använder, utan att det man använder fungerar till det man tänkt och i det sammanhang man befinner sig i.

Kursen, Interkulturellt entreprenörskap för hållbar utveckling (vill påpeka att vi vet att det finns problem med namnet, med inter- att det kanske ska heta intra-, istället. Och att kultur kan leda tanken fel. Men det ser vi som akademiskt finlir. Att tjafsa om namnet leder inte till hållbarhet. Det viktiga för oss är vad vi gör, hur vi gör och vad det ger upphov till för konsekvenser) är ingen vanlig universitetskurs. Den bygger på en lite friare form, med tydligare fokus på studentens eget ansvar för sitt lärande. Kursen syftar till att främja handling, inte till att göra karriär. Här lär man sig arbeta med och undersöka förutsättningarna för, förändring (i riktning hållbarhet i ordets vidaste mening). Syftet är att kursen skall ge studenterna verktyg som kan användas för att jobba på egen hand inom olika områden, överallt där hållbarhet är viktigt.

Kursens mål är att visa på vikten av och att främja studenternas eget ansvar för sitt lärande, och inte bara inhämtande av kunskap utan även spridande. Ser det som ett stort misslyckande om inte jag också lär mig något genom att interagera med studenterna. Tillsammans, det är tanken, ska vi utforska möjligheterna som finns med olika tankeverktyg och kunskaper som relaterar till arbetet med att skapa former för och främja arbetet med, hållbarhet. Socialt såväl som ekonomiskt och ekologiskt.

Hållbarhet är inget. Det är ett diffust begrepp, per definition. Det är ett begrepp som måste fyllas med innehåll innan man kan börja arbeta med det. Och då krävs andra kompetenser och förmågor. Kreativitet, nytänkande, så klart. Men också förmågan att argumentera för de strategier och definitioner man konstruerar och vill sätta i verket. Övertalningsförmåga och envishet är lika viktigt för att nå framgång, som förmågan att se möjligheter i en tillsynes hopplös härva av problem och osorterade samt icke-kompatibla lösningar. Det är ju så det ser ut, i vardagen, i samhället, världen.

Därför är rhizom inte bara ett roligt ord, det är också och framförallt ett begrepp som kan användas för att se möjligheter och för att koppla samman det som ser ut att inte kunna kopplas samman. Rhizom, tänk rhizom och plötsligt uppenbarar sig möjligheter där det tidigare fanns problem.

Det är målet med dagen. Det är vad jag ska försöka förmedla. Nu kör vi!