Kort om: kunskapens och tänkandets förutsättningar

För att kunna lära måste man kunna tänka på ett strukturerat, metodiskt och fördjupat sätt, och det är egenskaper som inte finns där naturligt eller självklart, det är något man måste lära sig. Och för att kunna utveckla kompetenserna som krävs för att lära sig tänka måste man man dels förstå behovet dels arbeta hårt för att nå den fördjupade kunskap som behövs för att arbetet ska ge resultat. Förutsättningen för allt detta är att det finns en inre vilja och ett driv, att det finns uthållighet inte bara för stunden, utan utsträckt över lång tid. Men för att eleverna i skolan ska nå dit krävs att det finns en bred förståelse för detta även i samhället i stort. Alla måste inse att tänkande tar tid och förstå att kunskap är inget man fixar snabbt och lätt för att sedan kunna ägna sig åt det man egentligen vill och tycker är viktigt. Kunskap och lärande är i själva verket grunden för allt annat. Och nyckeln till lärande är som sagt tänkande, vilket underlättas om man som individ förstår dessa samband och om det finns en förståelse för vad som krävs i samhället som helhet.

Det finns ett utbrett och fatalt misstag i samhället och skolan att alla människor vill lära. Att lära är visserligen en central mänsklig egenskap. Det går inte att leva utan att lära. Men tron på att alla barn längtar efter att lära sig det som läraren bestämmer eller det som formuleras i skolans mål, är naiv. Och lika naivt är det att en ensam pedagog skulle kunna locka fram och kanalisera lusten att lära något som eleverna inte själva har något eget intresse av. Ändå är det precis den synen på lärande som är utgångspunkten för hela utbildningspolitiken. Och när det är grunden som skolan vilar på får vi så klart den typen av problem som idag visar sig allt tydligare, inte bara i skolan.

Lärande och kunskapsutveckling är LÅNGT mer komplext, tids- och resurskrävande än vad någon ansvarig idag verkar tro. Och när resultaten uteblir skyller man därför på än det ena än det andra, på allt annat än politiken och tillgången på tid och resurser. Det köps in datorer, satsas på ständigt nya och "bättre" pedagogiker, eller så tänker man sig att allt löser sig om eleverna får välja skola. Överallt införs enkla lösningar på komplexa problem, och när resultatet uteblir satsas på mer av samma istället för på något annat. Ett klassiskt exempel på en ideologi där verkligheten får rätta sig efter kartan.

När jag studerar den svenska skolan ser jag en allvarlig brist på förståelse för vad kunskap är, vad lärande handlar om och framförallt vilka GRUNDLÄGGANDE krav och förutsättningar som måste uppfyllas för att skolan ska bli en plats där kunskap utvecklas, vetande förvaltas och värdefulla insikter sprids. Debatten om skolan handlar med andra ord om allt annat än kunskap och lärande, om allt annat än det som verkligen betyder något.

Tänkande är det svåra, och det är nyckeln till allt det andra. Först när vi inser det och att tänkande tar tid samt att det inte finns några garantier för att lyckas, kan vi börja hoppas på se förbättringar av resultatet i skolan.