fredag 15 augusti 2014

Mellan positivism och hermeneutik

Jag ser att många läser denna text. Jag vet inte riktigt varför, men jag anar att det har med uppsatsskrivandets vedermödor att göra. Om det är därför just du läser denna text och om texten är till någon hjälp (hoppas det!) så kan jag även tipsa om en serie filmer jag spelat in om uppsatsens delar, som ligger ute på YouTube.

Som ett led i strävan efter att komma igång med skrivande och tänkande bloggar jag, för bloggen är den plats där jag tänker bäst. Tankarna växer fram och förändras, utvecklas och förädlas i det mellanrum som skapas mellan hjärnan, fingrarna och skärmen. Och frågorna jag får på det jag skrivit tvingar mig att tänka efter, vilket är utvecklande. Orden som flödar blir till tankegångar som kan utvecklas till resonemang när jag ser vad jag skrivit. Jag ändrar inte så mycket i det löpande, tänker hellre att det blir bättre nästa gång. Därför är texterna som publiceras här på bloggen aldrig färdiga. Läsarna av Flyktlinjer ställs aldrig inför fullbordat faktum. Kunskapen växer även mellan det jag skriver och ni som läser. Ibland dyker det upp kommentarer som kan bli till nya bloggposter. Jag har valt detta upplägg för det är så jag ser på kunskap och kultur, som ett slags samtal, som något som ingen har full kontroll över, som resultatet av interaktion, mellan ...

Detta att förändring inte går att kontrollera och att framtiden är en öppen fråga blir viktigare och viktigare ju mer jag tänker på och arbetar med att försöka förstå hur ett annat och bättre, mer hållbart samhälle, är möjligt och kan växa fram. Den frågan är som jag ser det den viktigaste frågan, den handlar om grunden för allt annat som hör livet till. Beroende på hur man ser på samhället, hur det fungerar och vad det är byggt av, kommer det att påverka vilka lösningar och problem man ser. Utgångspunkten för alla samtal om samhället, eller om skolan och storleken på skatteuttaget och vad som är önskvärt måste dock vara att framtiden är en öppen fråga. Ingen VET vad som kommer att hända! Det är den enda vi kan veta säkert om framtiden för oss människor här på jorden.

Vetenskapen firar triumfer och går från klarhet till klarhet och ju säkrare resultat desto bättre anses det vara och desto större genomslag får resultaten. Vi människor har ett enormt behov av att veta säkert. Det behovet, det begäret efter sanning, är så pass stort att vi till och med ibland är beredda att bortse från att sanningarna vi får oss serverade ofta inte kan hjälpa oss i vår vardag. Bara det är sant och bara det säger oss något säkert om framtiden är det bra, liksom. Och om Sverige kan bli världsledande inom något område finns det ofta hur mycket pengar som helst. Tänker till exempel på det center som håller på att växa fram vid Lunds Universitet och som äter enorma resurser, vilket är en satsning som sätter säker kunskap framför användbar forskning om samhället, kulturen och människan. Naturvetenskap behövs också, ingen tvekan om det, men om det är den enda forskning vi anser oss ha råd med förlorar vi på sikt även den. För kunskapsproduktion är en kollektiv verksamhet och vetande något som växer fram mellan. Tänker vi antingen eller, eller om vi ställer det ena mot det andra förlorar båda i pregnans. Det är mellan positivism och hermeneutik som svaren finns och det går inte att avgöra exakt var någonstans på förhand; därför är det viktigt att först välja syfte och sedan metod. 

För att extrapolera och göra mitt resonemang tydligt skulle jag vilja förenkla lite. Jag skulle vilja presentera en modell, som jag dock inte vill ska uppfattas som en beskrivning av hur det är och fungerar i verkligheten. Modellen är ett verktyg att tänka med, som hjälper oss att få syn på vårt eget tänkande. Alla discipliner inom vetenskapen kan placeras i i ett kontinuum mellan två ytterlighetspositioner: Positivism och Hermeneutik. Vill vara tydlig med att ingen forskare eller forskning är renodlad och består av antingen eller, alla är i praktiken mer eller mindre av både ock. Naturvetenskapen har mer av positivism och humanvetenskapen mer av hermeneutik, men allt handlar om vilket kunskapsmål man har.

Vetenskap, liksom alla annan mänsklig verksamhet, är inte isolerat från resten av samhället. Vetenskapen står därför aldrig helt fri, sökandet efter kunskap är alltid mer eller mindre påverkat av rådande ideologi och maktordningar. Idag finns det en tydlig strävan hos ansvariga politiker att sätta Sverige på världskartan. Det målet är viktigare än alla andra mål, och följaktligen går det att motivera satsningarna på centret i Lund. Där produceras dessutom sann och säker kunskap, som kan användas för att göra förutsägelser om framtiden. Det är lätt att se lockelsen och enkelt att förstå att det blir så här, men det är olyckligt om vi låter samhällets kunskapsförsörjning styras av kortsiktighet och drömmar om publicitet. Samhällsutveckling går inte att förutsäga och kulturens roll för besluten som tas av politiker och andra får inte underskattas. Så säker kunskap som möjligt om det man söker kunskap om borde vara målet, för om säkerhet är viktigare än angelägenhet och användbarhet blir svaret meningslöst oavsett hur sant det är.

Positivismen är en metod för att söka säker kunskap, kunskap som kan användas för att göra förutsägelser. Och det finns massor av områden där det idealet går att uppfylla. Idag vet vi, säkert, vad som hände strax efter Big Bang och det går att göra förutsägelser om vad som kommer att hända med vårt solsystem och med Universum. Vi behöver den kunskapen, men om det är den enda kunskapen vi har kommer samhället förr eller senare att upplösas och falla sönder. Att bli världsledande kan och får aldrig vara ett självändamål. Vetenskapliga metoder ska användas förnuftigt och bara för att positivismen ger oss säker kunskap betyder inte att all vetenskap som lever upp till det idealet är bra eller att kunskapen är användbar.

Om positivism blir ett ideal som påverkar hur vi bedömer vetenskapliga resultat kommer vi att förvägra oss själva kunskaper som vi behöver för att leva ett gott liv och för att bygga ett hållbart samhälle. Hermeneutiken ger oss andra kunskaper. Kunskaper om det som inte går att veta något säkert. Som kultur till exempel. Sådan kunskap behöver vi också och den kunskapen är lika viktig, även om den inte kan sägas vara sann, eftersom det är en tolkning. Men om det som undersöks är komplext, föränderligt och diffust, till sin natur, är det omöjligt att få sann kunskap om detta. Och om vi bara accepterar sanning, exakthet och förutsägbarhet som kriterium på bra vetenskaplig kunskap, får vi problem, för då har vi på förhand bestämt oss för vad vi vill veta, och sedan är det en formalitet och ett hantverksuppdrag för vetenskapen att förpacka kunskapen i vetenskaplig form. Då låter vi vår vilja att veta och vårt begär efter sanning styra synen på och värderingen av vetenskapen. Vetenskap har då förvandlats till politik och skolan till en produktionsanläggning.

Kunskap är en ömtålig vara, en skör kvalitet. Kunskap är som sagt något som växer mellan och det går aldrig att nå, helt och hållet. För verkligheten förändras ständigt och även om det går att veta något säkert om det som är så har detta något förändrats innan kunskapen nått spridning. Problemet med skolan idag är inte det som händer (eller inte händer) i klassrummet, utan besluten som tas i riksdagen och framförallt den orimliga kunskapssyn som idag är rådande och som påverkar anslagsfördelningen och de mål som sätts upp för verksamheten. Vad som behövs är förståelse för kulturens roll och dess komplexitet samt en mer verklighetsförankrad syn på kunskap, där det är behovet av kunskap som styr sökandet, inte en orimlig önskan om att bli bäst. Framförallt måste vi förstå och ta hänsyn till det faktum att framtiden är en öppen fråga och att detta är själva förutsättningen, inte något problem.

Positivism är ett ideal som ska användas så mycket det bara går, Hermeneutik är ingen ersättning till sökandet efter säker kunskap, det är en annan metod, utformad för att tillgodose behovet av kunskap om sådant som positivismen inte kan svara på. Båda metoderna är lika viktiga och behövs lika mycket, till olika saker.

Det finns mycket mer att säga om positivism och hermeneutik, men ibland är inte bästa vägen fram långa och ingående förklaringar, ibland är det korta och enkla det som fungerar bäst. Ställ gärna frågor om ni undrar över något, jag lovar att svara efter bästa förmåga. Om kulturforskning med hermeneutiska förtecken har jag skrivit två böcker som fins att ladda ner gratis på nätet, om någon vill läsa: Samtal om samtal om kultur, och Studier av förändring, i rörelse.

68 kommentarer:

Sandra sadi sa...

Hej!! Kan du snälla snälla förklara tydliga skillnader / likheter mellan positivismen och hermeneutiken?

Eddy sa...

Båda är lika vetenskapliga. Positivism handlar om det som går att veta något om. Här söker man efter säkra samband och förutsägelser. Hermeneutik handlar om tolkning, och om det som inte går att VETA något om i positivistisk mening. Hoppas det svaret hjälper dig förstå bättre, annars får du fråga igen.

Maja sa...

Måste man då inte heller välja mellan en kvalitativ och en kvantitativ forskningsstrategi? Kan dessa sammanvävas för att nå en "större tillförlitlighet" i en undersökning?

Eddy sa...

Det är vanligt att tänka så, att om man kombinerar ansatserna blir resultatet bättre. Men det är inte riktigt så det fungerar. Tänk att något ska undersökas (syftet), och för att nå kunskap/förståelse om ämnet behövs en metod som ger den kunskap som behövs för att uppfylla syftet. Är det till exempel en fråga som rör kultur, som finns mellan människor är en tolkande, kvalitativ, hermeneutisk ansats lämplig. En kvantitativ ansats ger andra typer av svar som faller utanför syftet. Och samma sak om frågan rör statistiska samband, då är kvalitativa metoder inte tillämpliga.

Tänk även på att valet i praktiken inte handlar om antingen kvalitativ eller kvantitativ, utan först om vilken typ av kunskap man behöver, sedan vilken metod som ger den kunskapen. Viktigast är dock resultatet av analysen av materialet som samlats in med den valda metoden.

Anonym sa...

Hej,

Vilken bra förklaring!
Försöker dock komma på hur en positivistisk frågeställning skulle kunna se ut, respektive en för hermeneutiken, men går bet.
Har du några exempel?

Elin Sandquist sa...

Hej! Undrar samma som föregående! Hur skulle en frågeställning sedd ur vardera perspeltiv kunna se ut. :)

Eddy sa...

Hejsan!

En frågeställning där en positivistisk ansats fungerar handlar om sådant man kan nå säker kunskap om. Till exempel: Hur många röstade på partiet X i förra valet? Eller: Hur har det ekonomiska värdet av X förändrats över tid? Statistik är metoden och svaren är antingen rätt eller fel.

En frågeställning där en hermeneutisk ansats fungerar bäst kan se ut så här: Hur ser relationen mellan ledarskap om motivation ut? Eller: Hur upplever personalen arbetsklimatet på/i företaget X? Alltså frågor där det inte finns ett enda givet svar.

Hoppas det svaret hjälper dig förstå skillnaden!

Anonym sa...

Hej, jag har en liten undran när det gäller positivismen hur man ska tänka. Hur kannan undersöka makt på en arbetsplats genom att anta ett positivistiskt perspektiv? Vilka metoder kan man använda och vilka generaliseringsanspråk?

Eddy sa...

Ska försöka svara så gott jag kan. Så här tänker jag: Det är lite bakvänt att tänka att man ska undersöka något med ett visst perspektiv, det leder tanken fel att börja i den änden. Jag vill se positivism och hermeneutik som två vetenskapliga uppsättningar verktygslådor som är användbara till olika uppgifter. Vad jag menar och vill betona är att vetenskapen alltid börjar i frågan/syftet. Vad vill man veta? Först när man vet det och har det tydligt och klart för sig kan man börja fungera över vilken metod man ska använda och hur man ska gripa sig an problemet.

Makt kan man undersöka på olika sätt, och även om jag inte gjort det själv är jag övertygad om att det går att angripa med positivistiskt, kvantitativa metoder. Man skulle till exempel kunna granska könsfördelningen i alla större börsnoterade företag och göra en analys av könsrepresentationen, vilket är en aspekt av makt. Ett annat sätt skulle kunna vara att leta efter statiska samband mellan olika uttryck för makt och ekonomisk statistik.

Positivismen ställer högre krav på generaliserbarhet än hermeneutiken, så det gäller att källorna och datan man bygger sina analyser på är statisktist säkerställda.

Anonym sa...

hej!
jag har precis börjat läsa om de två traditionerna och börjar få ett hyffsat bra grepp. Min fråga är vilka anser du vara de mest centrala begreppen i respektive tradition?

Eddy sa...

Oj, det var en svår fråga. Finns inget enkelt och tydligt svar, men jag skulle säga att begreppen Sanning, Fakta och Bevis är centrala och utmärkande för positivismen. Och när det gäller hermeneutiken vill jag peka på begreppen Tolkning, Förståelse och Reflektion. Fast det är ju inte riktigt begrepp, men orden säger något om kunskapsmålet och hur man bedriver vetenskap med utgångspunkt i de olika traditionerna. Hoppas svaret fungerar, annars är du välkommen att höra av dig igen.

Anonym sa...

Hej, jag undrar over skillnaden på ontologi och epistmologi?

Spelar det någon roll inn i hermeneutik eller positivismen, vilken av dom man ska ta?

Eddy sa...

Hej!
Ska försöka svara på din fråga, men vill börja med att uttrycka lite oro. Det är svårt att läsa vad du skriver eftersom språket inte fungerar. 1. det heter epistemologi, 2. det heter skillnaden mellan, 3. in stavas just så (men vad menas med "inn i"?). Sedan är antologi och epistemologi ingenting man "tar". Går du på högskolan och står i begrepp att skriva en uppsats finns det en hel del att tänka på och jobba med innan skrivfasen kan inledas. Språket är lika viktigt som kunskaperna, för om läsaren inte förstår är det svårt att avgöra vad man som författare kan. Tänk på det, säger jag i största välmening.

Nu till frågan:
1. Epistemologi är läran om hur man når kunskap. Var finns kunskapen? Hur känner man igen den och hur kan man söka dem? Vad är kunskap, är en annan fråga som faller inom epistemologins område. Det handlar om att skaffa sig en uppfattning om vad man gör. Vilken typ av kunskap behövs, vilken metod är lämplig och hur avgör man vad som är ett bra resultat. Detta är frågor som handlar om epistemologiska aspekter av uppsatsarbetet och vetenskapen.
2. Ontologi handlar om verkligheten. Hur ser den ut, vad består den av och hur fungerar den? Det kan vara bra att reflektera över detta innan man kastar sig ut för att undersöka aspekter av verkligheten.
3. Ontologi och epistemologi hänger ihop på det sättet att man måste veta vad verkligheten är för att kunna utarbeta metoder för att undersöka den.

Det gäller lika för både hermeneutiska undersökningar och positivistiska. H och P är metorder för att undersöka (epistemologi) verkligheten (antologi).

Hoppas svaret fungerar och kan hjälpa dig fram i tänkandet!

Anonym sa...

Du är så bra på att förklara!
Önskar jag hade dig som föreläsare i skolan.

Eddy sa...

Tack för snälla ord som värmer och inspirerar!

Anonym sa...

Hej kan du på ett enkelt sätt förklara vad fenomenologi/hermenelogi är ? Mvh

Eddy sa...

Hej!

Något enkelt sätt att förklara finns inte, men förhoppningsvis blir det enklare att förstå om jag säger något om skillnaden mellan fenomenologi och hermeneutik.

Fenomenologi är vetenskapen om människans upplevelser och intryck av världen.

Och hermeneutik är ett sätt att söka kunskap om sådant som inte går att nå direkt kunskap om. Kunskap som delvis är dold och därför kräver tolkningsförmåga för att förstå.

Det finns kopplingar mellan, men fenomenologin kan även vara kvantitativ (upplevelser kan beskrivas och analyseras positivistist, även om det inte är så vanligt).

Mvh
Eddy

mimmi l sa...

Hej!
Kan du hjälpa mig varför det finns skillnader mellan positivismen och hermeneutiken? Och vad det finns för skillnader?? Gärna så enkelt som möjligt. Tycker detta är så svårt

Eddy sa...

Hej!
Det är delvis detta som bloggposten handlar om, men jag förstår och möter många frågor om detta. Tänk att alla undersökningar har ett kunskapsmål; man vill veta någonting om något. Det är detta som avgör vad som är en bra/lämplig metod. Målet med alla undersökningar är att nå så säker kunskap som det bara går. Detta gäller all vetenskap.

Positivism är ett sätt att söka kunskap som är säker. Det är en vetenskaplig tradition som bara erkänner sådan kunskap som går att bevisa med hjälp av iakttagelser/evidens/statistik och logik. Målet är säker kunskap.

Alla frågor går dock inte att besvara säkert, av olika anledningar. En strikt och renlärig positivist väljer då att inte undersöka saken, men det finns metoder att nå kunskap även om sådana frågor (till exempel kultur). Hermeneutik är en tolkande metod som fyller i med antaganden där det saknas evidens/underlag. Metoden leder inte till säker kunskap och den är inte ett alternativ till positivism, men den ger så säker kunskap som går att få om frågor som saknar givna svar.

Principen inom all vetenskap är att sträva efter så säker kunskap som möjligt, men alla frågor kan som sagt inte besvaras säkert. Därför talar man om positivism (kvantitativ) och hermeneutik (kvalitativ), som alltså inte är något man väljer melllan, man väljer den metod som ger så säkert resultat som möjligt.

Hoppas du förstår bättre av dessa tankar.

mimmi l sa...

Ja men har en fråga på min uppsats där frågan är typ varför det finns skillnader? Kan du hjälpa mig med detta?

Eddy sa...

Varför det finns skillnader? Jag förstår nog inte riktigt vad det är du undrar över. Det handlar om två olika vetenskapliga metoder, två olika principer för kunskapsinhämtning.

mimmi l sa...

Jag förstår inte heller vad min lärare vill veta. Han fråga är: vad finns det för skillnader och varför? Haha

Eddy sa...

Då förstår jag bättre. Om din lärare säger så tror jag att hen menar att du ska förklara hur du ser på skillnaden. Och när du gör det visar du att du har koll på detta med vetenskaplighet. Jag vet inte, men kanske får du frågan för att du ska motivera den metod du valt?

Vill man veta något är det viktigt att man väljer en metod som ger en de svar man behöver, och tankarna om positivism och hermeneutik är en hjälp på vägen.

Lycka till med arbetet!

sofia sa...

Hur skulle intervjumetoden ses på ur ett positivistiskt och hermeneutisk synsätt?

Eddy sa...

Först och främst beror det på vad det är man vill undersöka, vad som är syftet med undersökningen, vilken typ av kunskap man söker. Alla frågor går inte att undersöka vetenskapligt med hjälp av empiri baserad på intervjuer (oavsett vad det är för typ av intervjuer).

Är frågan lämpad för en positivistisk ansats blir frågorna mer av enkätkaraktär; få och standardiserade, eftersom man förväntas göra statistiska analyser och behöver göra många intervjuer.

En frågeställning som passar för hermeneutik handlar det om ett fåtal intervjuer som går på djupet och där det finns utrymme för improvisation från både intervjuare och intervjuad. Sedan tolkas svaren för att komma fram till ett resultat.

Anonym sa...

Snubblade på din blogg i syfte att försöka reda ut dessa begrepp och vilken hjälp din text har varit! Otroligt duktig är du på att förklara.

Eddy sa...

Tack! Sätter mycket stort värde på att du tar dig tid att skriva det.

LK sa...

Har lyssnat på 2 föreläsningar som du hållit, och trots att jag har tyckt att vetenskapsteori inte är något för mig så har du givit mig viktig "food for thought". Har märkt att jag nu tänker på HUR jag tänker! Det låter nog lite flummigt men det jag försöker förmedla är att det är otroligt givande att höra dig prata (och nu läsa det du skriver)!

Eddy sa...

Tack, vad glad jag blir! Fortsätt tänka mer på hur du tänker, och mindre på hur man ska tänka. Det låter som du har tagit ett stort steg framåt i din intellektuella utveckling. Stort lycka till med fortsättningen!

Hanna sa...

Hej! idag har jag liksom många andra snubblat över din text angående Positivism och Hermeneutik. Jag vet att klockan är sent på kvällen och att tankeverksamheten eventuellt har sänkts och kanske borde fortsätta imorgon bitti. Kan dock inte släppa ämnet för kvällen än och tänkte därför fråga dig om för- och nackdelar med de båda inriktningarna och hur man kan använda positivismen och Hermeneutiken? En tanke jag hade om hur man kan använda hermeneutiken är just att tolka patienters smärtupplevelse (subjektivt) för att kunna ge rätt mängd smärtstillande. Stämmer detta? Kan dock inte riktigt komma på något konkret med positivismen och de bådas för- och nackdelar som sagt. Tack så länge för bra information. Med vänlig hälsning, Hanna

Anonym sa...

Din text räddade nog precis min uppsats! TACK! Synd att min kunskapslitteratur inte är på din nivå...

Eddy sa...

Tack så mycket, det var roligt att höra! Lycka till med allt framöver!

Eddy sa...

Hej Hanna! För- och nackdelar med P och H går bara att uttala sig om med hänsyn tagen till och i relation till syftet med undersökningen, kunskapsmålet, det man vill veta och vad som ska undersökas. Målet med all vetenskap är att nå så säker kunskap som möjligt. P är en uppsättning metoder och ett ideal, en strävan efter säker kunskap, och H är metoder utvecklade för att nå tillförlitliga resultat om sådant som inte går att uttala sig säkert om.

Smärta är ett bra exempel på ett subjektivt tillstånd som inte går att nå objektiv kunskap om, och vill man undersöka upplevelsen av smärta hos olika människor är H metoden man är hänvisad till. När det gäller utsättning av mediciner och smärtstillande preparat är det dock ett krav att man lutar sig mot säker kunskap. Medicinska frågor går oftast att undersöka positivistiskt, medan omvårdnadsfrågor oftare är hänvisade till hermeneutik.

Hoppas dessa tankar var till hjälp, och lycka till med uppsatsarbetet!

Carro sa...

Hej! Jag undrar vilka likheter det finns mellan positivismen och hermeneutiken? Så tacksam för svar!

Eddy sa...

Hej Carro!
Likheten är att det i båda fallen handlar om vetenskapliga metoder för att nå så säker kunskap som möjligt. Positivismen är en uppsättning metoder som används för att undersöka saker som går att nå säker kunskap om, medan hermeneutik är en uppsättning tolkande metoder som används när man undersöker saker som är vaga till sin natur eller dr kunskapen är dold och bara går att ana sig till.

Anonym sa...

Hej! Skulle du kunna förklara likheter och skillander mellan positivism och fenomenologi? Tacksam för svar! Mvh Emma

Eddy sa...

Hej!

Fenomenologi är vetenskapen om människans subjektiva upplevelser och intryck av världen. Upplevelser är individuella, men tolkas i ljuset av andras föreställningar. Det är svårt att undersöka sådana saker kvantitativt, men det går. Oftast är fenomenologin kvalitativt, tolkade; det vill säga hermeneutisk, men det går naturligtvis att samla in data om upplevelser som inte är så komplexa, och dessa data kan analyseras statiskt. Dock är positivismen inriktad på säker kunskap och eftersom upplevelser alltid är mer eller mindre subjektiva finns inte särskilt mycket positivistisk fenomenolog.

Det finns ett avsnitt av Filosofiska rummet som handlar om fenomenologi som jag varmt kan rekommendera och där din fråga delvis berörs: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/71587?programid=793

Anonym sa...

Hej Eddy!
Går det att kombinera positivism och hermeneutik i en undersökning? Och i så fall hur? Om möjligt, ge gärna ett exempel.
Tack på förhand!

Eddy sa...

Hejsan!
Det är lite olyckligt att tänka på dessa saker som två olika metoder, det handlar mer om vetenskapsteoretiska termer som används för att beskriva olika sätt att bedriva vetenskap på. Det handlar inte om antingen eller utan snarare om mer eller mindre av både och.

För att kunna svara på den hör typen av frågor måste man ha ett syfte att utgå från: Vad är det för kunskap man söker, vad ska undersökas? För man vet det bestämmer man metod med ledning av den fråga man formulerat, och då kan det (beroende på fråga) i vissa fall finnas poänger med att undersöka saken med både utgångspunkt i metoder som drar åt positivism och åt hermeneutik. Det vanliga är dock att man väljer en metod.

Vill man kombinera metoder får man göra separata undersökningar och hålla isär respektive resultat för att sedan i slutdiskussionen diskutera vad man kommer fram till i en sammanhållen och övergripande analys.

Hoppas svaret fungerar och hjälper dig i ditt tänkande!
Eddy

Anonym sa...

Hej Eddy! Skulle du kunna ge två konkreta exempel på hur ontologi och epistemologi hänger ihop! Väldigt tacksam för svar! Mvh Emma

Eddy sa...

Vet inte omtag kan ge två exempel, men i grund och botten är det ganska enkelt (även om orden låter abstrakta och kanske onödigt krångliga). Ontologi är alla frågor som handlar om verkligheten, och epistemologi handlar om hur man når kunskap om fenomen som finns i verkligheten.

Det kan vara bra för att utvecklingen av sitt tänkande att reflektera över dessa saker, men det är svårt att skriva om det för det handlar om filosofiska problem. Alla har dock en uppfattning om verkligheten, om vad som är verkligt och hur saker och ting hänger ihop. Funderar man över det sysslar man med ontologi.

Epistemologi handlar om hur man når kunskap om något och för att kunna komma vidare i tänkandet kan man reflektera, först över vad man vill veta (något om) och sedan vilka olika sätt som man kan nå den kunskapen eller söka svar på frågorna.

Tänker man sig till exempel att verkligheten bara finns i människors föreställningar och att språket inte bara beskriver utan också skapar verkligheten, då kan man söka svar på sina frågor genom studier av texter och intervjua människor och be dem sätta ord på sina tankar. Om man utgår från att verkligheten är matematisk är det med hjälp av matematiska metoder man söker kunskap.

I grund och botten är det enkelt, men går man på djupet blir det svårare och svårare. Ett råd är att lägga sig på den nivå man själv behärskar, och vara lyhörd och öppen för läsarnas frågor och kritiska synpunkter.

MVH
Eddy

Anonym sa...

Tack så mycket! Ja jag har verkligen problem med att komma på två konkreta exempel! Tack för ditt svara

Anonym sa...

Hej! Vill bara säga att du är grymt duktig på att förklara. Påminner mig om en av mina gamla grundskolelärare - han var den enda på skolan som kunde få min stökiga klass att på riktigt intressera sig, och det gällde vad han än pratade om. Keep it up! Hoppas jag får höra dig föreläsa någon dag.

Eddy sa...

Tack så väldans mycket! Du anar inte hur glad jag blir att du hör av dig för att berätta, och hur tacksam jag är för att det jag har att säga betyder något och är till hjälp för andra! Lycka till med allt!

Anonym sa...

Hej!

Jag har två olika frågor jag funderar på och jag har läst lite i övriga kommentarer och förstår att många uppskattar din hjälp.

1.Förklaring och förståelse - Hur skulle du definiera dessa två begrepp? Hur de förhåller sig till varann, går dem att förena eller är dem helt åtskilda? Hur bör jag tänka och vilka vetenskapsteoretiska begrepp bör jag bekanta mig med för att få ökad förståelse?

2. När är det okej att skriva i jag-form? I vilka forskningssituationer alltså. Finns det några vetenskapsteoretiska begrepp jag kan använda för att påvisa det isf?

Ytterst tacksam för hjälp.

Eddy sa...

Hej!
Först jag-form. Jag brukar säga så här: undvik jag i arbeten som ska vara vetenskapliga, det är ju inte en personlig berättelse. Men, och detta är viktigt, det handlar om hur man skriver och inte vilka ord man använder. Att använda författaren eller skriva i passivform krånglar bara till det, och då är det bättre att skriva jag. Tydlighet och transparens är viktigare än vilka ord som används.

Förklara och förstå, brukar man ibland använda för att skilja mellan naturvetenskapligt positivistisk forskning som syftar till att förklara (typ leda i bevis) det man undersökt. Använder man statistik brukar syftet vara att förklara. Och använder man tolkning och hermeneutik som metod är syftet mer att förstå. Ju osäkrare svar man kommer fram till desto mer förståelse och mindre förklaring blir möjligt, kanske man skulle kunna säga. Man brukar dock inte skilja strikt på förklara/förstå, för det ena förutsätter ofta det andra.

Vill du fördjupa dig i frågan tycker jag du ska läsa texter som handlar om epistemologi. Frågan är dels vad kunskap är, dels hur kunsksp nås. Inga enkla frågor, men om man bara inte tänker sig att man ska förstå allt på en gång lär man sig massor på att försöka.

Hoppas svaren var till nytta, annars är du välkommen att höra av dig igen.

Albin sa...

Hej och tack för din blogg.
Jag har två frågor som jag vore tacksam om du ville besvara.

1. Blir det automatiskt positivistiskt bara för att man gör en kvantitativ studie? För att ta exemplet ovan i kommentarsfältet med studie om smärtupplevelse som väl kan klassas som hermeneutiskt inte minst om man gör djupintervjuer med patienter. Men om man istället gör en enkätundersökning om smärtupplevelse av en stor mängd patienter som genomgått samma operation där de får svara på standardiserade svar, blir det då en positivistisk undersökning? Är inte även detta tolkningar av folks upplevelser och därmed hermeneutiskt?

2. Kan man koppla ihop konstruktivism med hermeneutik och positivism och tänka att det handlar om tre olika sätt att se på kunskap och verkligheten? Jag gissar att konstruktivistiska undersökningar oftast är hermeneutiska eftersom man försöker ta reda på hur människor skapar verkligheten tillsammans men finns det fler sätt de kopplas ihop?

Jag är rädd att jag är ute och cyklar och vore därför tacksam om du har möjlighet att svara.

Eddy sa...

Hej Albin!
Nej, det blir inte automatiskt en positivistisk undersökning bara för att man har valt en kvantitativ metod. Positivism är ett vetenskapligt ideal, en samling principer som syftar till att ge så säker kunskap som möjligt. Ska man säga något säkert är statistik förstahandsvalet, skulle jag säga och tror de flesta håller med. Fast det är alltid frågan/kunskapsmålet som avgör vilken metod som är bäst. Och även kvantitativa data måste tolkas för att säga något som går att använda. Exemplet med smärta ligger i ett slags gränsland, och det beror på vilka aspekter av frågan man är intresserad av som avgör om man ska välja en kvalitativ eller en kvantitativ metod.

Jag vill att man håller isär begreppen och inte tänker att man kan/ska koppla ihop dem. Konstruktivism är ett kunskapsteoretiskt begrepp så det skiljer sig från H och P, även om många som ansluter sig till och arbetar med konstruktivistiska utgångspunkter nog känner sig mest hemma inom hermeneutiken. Konstruktivismen är dessutom en reaktion på eller ett resultat av kritik mot positivismens långtgående sanningsanspråk.

Det finns inga verkligt vattentäta skott mellan något av begreppen, alla handlar på ett eller annat sätt om kunskapsutveckling.

Tack för inspirerande frågor som tvingade mig att tänka efter!
Eddy

R.J.Ö sa...

Hej Eddy!
Kom över din blogg av en slump och jäklar vad intressant, vilket engagemang du har och detta kunde jag inte exkludera i att hylla dig för. Tror du gör en större insats i flertalet studenters vardag än vad du tror! Nu hoppas jag också att du kan göra det för mig!

Bakgrundsinfo:
I detta nu genomför jag en intervju och-observationsstudie av hur en specifik religiös församling upplever sig själva bli bemötta av allmänheten i och med församlingens aktiva missionerande.
Metoderna syftar till att stärka varandra i analysdelen av arbetet, där jag anar att hermeneutiken är den metod som är lämpligast att använda mig av.

Min fråga:
En del av det skriftliga arbetet innehåller ett avsnitt där min kunskapssyn, metodsyn och vetenskapssyn ska presenteras. Vad innebär egentligen dessa i relation till mitt arbete? (Särskild betoning på den sistnämnda synen)
Är nyfiken på vad du anser och har för tankar kring detta. Tack på förhand och åter igen, imponerande blogg!

Mvh

Eddy sa...

Hej R.J.Ö. och tack för snälla och uppmuntrande ord! Det känns viktigt att svara och försöka hjälpa, och det är lärorikt för mig också. Och här behöver jag inte ta hänsyn till något annat än kunskapen och kvaliteten, vilket jag önskar var fallet även i den reguljära verksamheten som anställd lärare.

Intressant projekt, tänker jag först och främst! Bra och viktigt! Det jag vill säga om bakgrundsinformationen du ger är att be dig fundera en gång till innan du tänker på hermeneutik som synonym för tolkning. Intervjuer och observationer är hermeneutiska metoder som inte ger lika säker kunskap som enkäter, vilket är (mer) positivistiska metoder eftersom de ger statistiskt säkerställda resultat (som behöver tolkas för att omvandlas till kunskap). Tänk på hermeneutik som en uppsättning verktyg, skapade för att nå kunskap om sådans som man behöver veta något om men som inte går att nå säker kunskap om.

Först gör man klart för sig vad man vill veta, och sedan utformar man en metod som fungerar för ändamålet, och den metoden ska i alla vetenskapliga projekt ge så säker kunskap som möjligt. Det låter som ditt projekt är hermeneutiskt eftersom den kunskap du söker finns i huvudet och är delad mellan en mindre grupp människor, och då är intervjuer och observationer en bra väg att gå.

Frågan gäller vad du ska skriva i det avsnitt i uppsatsen som jan antar är inledningen till metodavsnittet? Det man vill veta där är hur du, väldigt översiktligt, ser på världen och verkligheten samt hur du menar att man når kunskap, rent allmänt inledningsvis och sedan i relation till din undersökning. Jag brukar säga till mina studenter att de ska resonera (och det är viktigt att det blir ett resonemang och inte bara information) kring vilken typ av kunskap de behöver för att leva upp till syftet. Det är där det avgörs om undersökningen blir hermeneutisk eller positivistisk, och det är syftesformuleringen (som man argumenterar för i problemdiskussionen) som avgör vilken metod som är bäst.

Om du börjar med att resonera kring vilken typ av kunskap du behöver för att genomföra din undersökning beskriver du din syn på kunskap (i den aktuella undersökningen) och därefter kommer du snart att finna en lämplig övergång till resonemanget om vilken metod som är lämplig för din undersökning. Vänd och vrid gärna på olika metoder och diskutera deras för och nackdelar för att sedan landa i den metod du med stöd i goda argument och med hänvisning till syftet bestämmer dig för. Och detta resonemang sammanfattar du sedan genom att reflektera kring om undersökningen drar åt det hermeneutiska hållet eller det positivistiska, och det är den sammanfattningen som ger läsaren en förståelse för din vetenskapssyn.

Tänk på att man inte väljer H eller P, man formulerar ett syfte och diskuterar sig fram till vilken metod som är bäst för att leva upp till syftet, och tankeverktygen som behövs för det arbetet hämtar man antingen från den positivistiska eller den hermeneutiska verktygslådan.

Stort lycka till nu!

kushtrim shatri sa...

Hej Eddy!
Innan jag formulerar min fråga vill jag bara passa på att tacka dig för din mycket läsvärda blogg!

Fråga : vilka styrkor respektive svagheter finns hos respektive ansats, inom hermeneutiken och positivismen?

Eddy sa...

Hej och tack Kushtrim!
Styrkan med positivismen, som jag ser det, är att den ger säker kunskap och att det går att göra förutsägelser om det som undersöks med sådana metoder. Svagheten är, återigen som jag ser det, att det är väldigt mycket som inte går att undersöka med metoderna, många aspekter av levt liv som faller utanför.

Styrkan med hermeneutiken är att dess metoder fångar aspekter av levt liv som inte går att undersöka med positivistiska metoder. Den ger kunskap om vardagen och samhällets och tillvarons mer undflyende och svårfångade delar. Och svagheten är att metoderna bygger på tolkning, som alltid är subjektiv.

Båda är dock lika vetenskapliga, förutsatt att och så länge man strävar efter att nå så säker kunskap som möjligt.

Mvh
Eddy

Anonym sa...

Hej min fråga är? exempel på ett psykologiskt intressant forskningsområde som med fördel skulle kunna studeras både utifrån en naturvetenskaplig och en humanvetenskaplig ansats samt varför båda ansatserna skulle fördjupa vår kunskap om forskningsområdet.

Anonym sa...

Hej min fråga är? exempel på ett psykologiskt intressant forskningsområde som med fördel skulle kunna studeras både utifrån en naturvetenskaplig och en humanvetenskaplig ansats samt varför båda ansatserna skulle fördjupa vår kunskap om forskningsområdet.

Eddy sa...

Jag är ledsen, men jag förstår inte riktigt vad du undrar över. Du får förtydliga så ska jag försöka.

Anonym sa...



hur kan man till exempel med fördel studera sömnstörningar av både en positivistisk och en hermeneutisk ansats och varför skulle båda ansatserna fördjupa vår kunskap om forskningsområdet.

Eddy sa...

Hej igen!
En positivistisk studie av sömnsvårigheter skulle utföras i ett labb och fokusera på mätbara kunskaper. En hermeneutisk studie skulle fokusera på upplevelser och tankar om fenomenet. Båda kunskaperna behövs för att fördjupa förståelsen för sömnsvårigheter.

Anonym sa...

Hej! Jag ha snart ett prov i filosofi och jag misstänker att vi kommer få en fråga som lyder ungefär "Är Hermenetiken rationalistisk eller empirisk?". När jag resonerar själv känner jag att det blir lite luddigt.Hur skulle du svara på den frågan?
Jätte tacksam för svar!
ha det gott

Eddy sa...

Har funderat. Svårt. Beror ju på vad man talar om, och hur. Jag tror jag landar i att det inte går att säga antingen eller här. Hermeneutik är ju en tolkande ansats och tolkning bygger på eller kan bygga på både logik och empiri. Fast det är nog så att hermeneutik handlar mer om rationalism än om empirism, vilket jag bygger på dess koppling till kontinental filosofi, som initialt byggde på rationalistiska tankegångar.

Anonym sa...

Hej! Jo, jag undrar vilka för-och nackdelar det finns med respektive vetenskapligt synsätt? Tack på förhand/ Benjamin

Eddy sa...

Hej Benjamin!
Just den frågan har jag svarat på några gånger redan, och svaren finner du bland kommentarerna ovan. Om frågan kvarstår är du välkommen att höra av dig igen. Precisera gärna frågan, för det går egentligen inte att svara på allt för breda och allmänt hållna frågor om detta snåriga ämne.
MVH
Eddy

Anonym sa...

Om man exempelvis tar en mordutredning som exempel, vilka är för- samt nackdelarna med att använda de två synsätten då? Ska man förlita sig på den redan befintliga faktan och bevis eller ska man få tänka själv?

Eddy sa...

Okej, tänk så här. Positivismen söker verifierbar kunskap, med stöd i empiri (det vill säga kvantifierade iakttagelser) och logik. Fakta är ett ord man ska akta sig för i detta sammanhang och det gäller även bevis. Positivism (liksom hermeneutik) är metoder att nå kunskskap och kunskskap är något annat än fakta och bevis. En positivistisk undersökning av brott handlar om att samma in DNA och andra saker som kan beläggas. Man kan provskjuta vapen, och så vidare. Och med utgångspunkt i denna empiri bygger man upp sitt case.

En hermeneutisk undersökning av ett brott skulle kunna handla om att leta vittnen och söka motiv. Här är analysen kvalitativ och resonerande. Här handlar det om att bygga upp förståelse för vad och varför. Man kommer inte att få lika säker kunskap, men den kunskap man kan få är så säker det går. Det är viktigt.

Det handlar om olika metoder för olika mål. Finns inga vapen, blod, dna eller något annat som går att härleda till någon går det inte att leda något i bevis, men det kanske finns vittnen, ett tydligt motiv eller andra saker som kan ligga till grund för en tolkning som gör att man kan skapa en trovärdig förklaring.

Målet är alltid så säker kunskap som möjligt, och det är frågan som styr vilken metod man väljer. Så egentligen leder det tanken fel att tänka i termer av för- och nackdelar. Det är olika metoder, men man väljer först syfte och sedan metod.

Madeleine Dahl sa...

Oerhört givande läsning och pedagogiska, tålmodiga svar!

Anonym sa...

Min fråga är vilka är de centrala begreppen inom positivism enligt dig och vad är innebörden av dessa?

Eddy sa...

Hej!
Då det handlar om vetenskapliga metoder och sätt att söka kunskap finns det inga direkta begrepp kopplade till respektive ”skola”. Begrepp ser jag som analytiska verktyg och de flesta kan användas i båda typerna av undersökning.
Mvh
Eddy

Anonym sa...

Hejsan! Väldigt intressant text och du förklarar oerhört bra! Väldigt hjälpsam text!
Något jag dock funderar över som jag inte riktigt förstår, och som jag inte tror att du har skrivit om ( i så fall har jag missuppfattat), är om det är givet vilken utgångspunkt t.ex positivismen eller hermenutiken har? Är utgångspunkten t.ex ontologi? Eller epistemologi? Eller varierar detta beroende på forskning? Hoppas du förstår min röriga fråga!

Eddy sa...

Hej och stort tack både för snälla ord och en fråga som jag verkligen får tänka till kring för att besvara. Jag skulle säga att det handlar om både ontologi och epistemologi, fast framförallt om epistemologi.

Det skiljer sig hos vissa både vad gäller ontologi och epistemologi, vilket leder till problem. Om man ser positivism och hermeneutik som ontologiska utsagor är det som upplagt för strid om vad som är bäst och vem som har rätt, och det är bara destruktivt. Ser man det däremot som två olika sätt att söka kunskap om olika aspekter av en värld och en verklighet som är komplex och mångfacetterad, kan man mötas och samtala om vilken uppsättning metoder som är bäst för vilken typ av frågor. Då kan man lyssna och lära av varandra och utvecklas som forskare, vilket jag ser som vetenskapens viktigaste uppgift.

Hoppas det fungerar som svar på frågan.