Det där första glaset vin, efter en intensiv arbetsvecka. Sitter och längtar efter det. Samtidigt vill jag inte förhärliga alkoholen och ignorera dess baksida och det pris som samhället betalar för att tillhandahålla denna tjänst. Det finns alltid ett pris att betala för allt. Några fria luncher existerar som bekant inte. Det är bara det att vi sällan tänker på de fulla konsekvenserna av vårt handlande. Tänkte försöka ägna tiden fram till dess att jag med gott samvete kan hälla upp det där glaset, och slå mig till ro i soffan, åt att reflektera över detta högst komplexa problem.
För den som inte har några problem med alkoholen är det en ren njutning att dricka det där glaset, och även resten av glasen vin som man hinner få i sig innan John Blund pockar på uppmärksamhet. Inget är som det första glaset, men resten av dem hör liksom till och hjälper den hårt arbetande människan att komma till ro. Alkoholen hjälper till att skärma av världens larm och livets krav. Mitt liv skulle absolut bli fattigare utan alkohol.
Men, och det är viktigt, det finns ett pris att betala för njutningen. För att jag skall kunna handla alkoholen krävs ett omfattande regelverk. Alkoholen är ingen vara som liksom andra bör säljas fritt. Därtill finns det allt för många människor i populationen som har problem med alkoholen. Försäljningen behöver regleras, på något sätt. Det är de flesta överens om, även om det tvistas kring hur regelverket ska utformas. Jag tycker det är en rimlig begränsning av friheten att tvingas till systembolaget för att få köpa alkohol. Om det kan hjälpa någon att hålla nere sin konsumtion är det ett lågt pris för mig att betala.
Det priset för njutningen är de flesta medvetna om och det finns inget särskilt starkt motstånd mot det svenska systembolaget. Men det finns andra aspekter av och pris att betala för tillgången på alkohol i samhället. Alkoholens verkningar går långt utanför det glas vin jag snart skall hälla upp åt mig som inledning på helgen. Vad händer med kroppen på sikt? Min kropp är jag inte särskilt oroad för, men hur är det med min granne, eller mannen på parkbänken? Hur går det för hustrun till mannen som kommer hem full till helgen, full och hotfull? Vad händer med barnen som växer upp i en familj där pappan misshandlar mamman, som en direkt följd av att alkohol är en laglig drog i Sverige? Vilka kostnader är kopplade till denna, och andra liknande konsekvenser, på kort och på lång sikt? Går det ens att räkna på priset?
Frågan om alkoholens pris är ett exempel på en sådan komplex fråga där det inte finns ett svar. Det enda man kan veta är att hur man än gör kommer det att resultera i konsekvenser. Förbjuder vi alkoholen kommer det också att ha ett pris kopplat till sig. USA betalar delvis fortfarande av på den skuld man drog på sig när man försökte förbjuda alkoholen under 1930-talet. Maffian växte sig då stark, och den finns och verkar fortfarande i samhället. Det finns ingen enkel lösning på detta problem. Det är den viktigaste insikten man kan utrusta sig med i arbetet med att försöka förstå. Det finns inga enkla svar, ingen enkel lösning på problemen. Bara olika konsekvenser av människors handling.
Läser i dagens DN om ungdomar på Kungsholmen som bjuder in till party på dagen, när föräldrarna är på jobbet. Läser om unga flickor som dricker sig redlösa på starksprit. Läser också om hur ny teknik underlättar för den som vill langa alkohol till minderåriga. På nätet finns också artiklar där man får hjälp att välja vin inför helgen. En komplex bild framträder, och det är så det ser ut. Det finns inga enkla svar, bara konsekvenser av handlingar.
Inser att jag har ingen aning om det pris jag direkt och indirekt, sammantaget över tid, betalar för det där hägrande glaset vin. Men så mycket vet jag att det kraftigt överstiger det pris jag betalat för den bag-in-box som ligger på kylning. Och jag vet att priset i kronor och ören bara utgör en liten del av helheten. Det sociala prisets indirekta kostnader måste så klart också räknas in. Sjukhuskostnader, uteblivna skatteinkomster, ökade poliskostnader och så vidare, och så vidare. Högt är det, vilket gör det pris jag betalar för mitt fredagsvin otroligt, nästan skamligt lågt.
Ville tänka på detta, så här innan. Tycker att alla har ett ansvar för att begrunda den värld vi lever i, och konsekvenserna av vårt handlande. Allt vi tar för givet har ett pris kopplat till sig. Det "billiga" köttet i kyldisken, städhjälpen som arbetar för en lön vi aldrig skulle överväga, eller märkeskläderna som visserligen kostar en hel del men som tillverkas av människor som aldrig kommer att ha råd att köpa ett enda plagg av dem de tillverkar. Oljan vi tankar bilen med, allt. Precis allt har ett pris kopplat till sig. Det borde vi tänka mer på, oftare. Vi som är lyckligt lottade har ett ansvar att göra det. Tycker jag.
Det ska jag fundera vidare på, nu när jag strax har tagit den där första underbara klunken vin. Ska tänka på det när alkoholens verkan sprider sig i min kropp, och jag säger som min kloke farbror sa till mig för många år sedan, när jag i ungdomligt oförstånd klagade på priset för vodka på systemet: Alkoholen har inte nått sitt rätta pris ännu, långt därifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar