Frågan om humanioras nytta är felställd, därför var det viktigt att först peka på varifrån den frågan kommer och vilka värderingar som ligger bakom frågandet. Men nu när nyttobegreppet utsatts för en kritisk genomgång (se tidigare bloggposter), har det blivit dags att ta itu med den nytta jag ser med humaniora. Först vill jag bara poängtera att det som står i rubriken är viktigt. All kunskap är viktig, utan undantag. Ingen vet vad som kommer att hända i framtiden därför går det inte att med säkerhet uttala sig om vad som är bra eller mindre bra kunskap. Det finns ingen plats i samhället, världen eller kulturen varifrån man objektivt kan studera och uttala sig om något, följaktligen heller inte om kunskap. Men eftersom samhällets resurser är begränsade tycker jag, med den reservationen att alla vetenskaper som aspirerar på medel från det allmänna på något sätt måste kunna redogöra, åtminstone för sin egen syn på den kunskap man har och utvecklar.
Sverker Sörlin inledde paneldiskussionen i onsdags med att säga att nyttobegreppet är för snävt och att det måste utvecklas. Håller med om det. Kravet på att man måste kunna tillföra något till samhället, det anser de flesta vara rimligt, men allt går inte att mäta i kronor och ören. Och ofta beror det på hur man räknar om det resulterar i vinst (= ekonomisk nytta) eller ej. Man kan som bekant ljuga med statiskt, om man vill och det man kommer fram till ligger i linje med rådande ideologi. Det är viktigt att medvetandegöra det faktum att pengar inte alltid leder till nytta.
Humaniora passar inte självklart in i ett strikt företagsperspektiv. I alla fall inte om man lägger vikten vid och utgår från det som företagen producerar. Där har humaniora inte mycket att tillföra. Det har Svenskt Näringsliv rätt i. Men det finns ju andra ämnen varifrån man kan hämta den kompetensen. Akademin kan och får aldrig bli en utförarinstans som lyder under näringslivet, det vore förödande för samhället och leder till nyttans direkta motsats. Om förmering av kapital blir synonymt med det högsta goda, då är människan, miljön och allas långsiktiga överlevnad allvarligt hotad! Det företagarnas lobbygrupp och ansvariga politiker idag glömmer är att företag är komplexa organisationer, med en lång rad olika aktörer som måste fås att samverka för att innovation, produktion, distribution och ekonomisk vinst skall kunna genereras. Kultur är med andra ord själva den förutsättning som företagande bygger på. Och den som kan göra troligt att kunskap om det är onyttig, hen skulle jag gärna vilja tala med. Kommentera gärna!
Humaniora är vetenskapen om kultur och om människan som del av kulturella sammanhang. Kultur är ett fenomen som uppstår på en skalnivå, ovanför människan som subjekt (vilket är en aspekt som psykologin intresserar sig för), vid sidan av människans samhällen (Stadsvetenskapens och makrosociologins område), och under frågan om livet på jorden (internationella relationer, juridik och liknande ämnen. Kultur kan inte förklaras biologiskt (medicinen och biologin). Kultur är ett eget område. Lärande och pedagogik tangerar kulturvetenskapens sfär, men intresserar sig för lite andra aspekter av människoblivandet.
Kunskap om kultur går inte att reducera eller abstrahera. Den måste undersökas på plats och med bibehållen komplexitet. Kultur är paradoxalt eftersom det å ena sidan är väldigt enkelt, det handlar om levd vardag. Å andra sidan är kultur mycket svårt att förstå, för det handlar om att förstå det invanda på nya sätt, om att upptäcka dolda aspekter av det man har mitt framför ögonen. Kultur, kan man säga, är likt vattnet som fisken simmar i. Det medium som människan blir människa (till skillnad från biologisk varelse) i och genom.
Frågan är som sagt felställd. Det vi borde samtala om istället, och mycket mer och ingående, är: Vilket samhälle vill vi ha? Vad menar vi med nytta? Till vad ska vi ha pengarna, och hur fungerar ekonomi? Vad är kunskap, makt och människan? Det är frågor som ingen enskild forskare, forskargrupp eller vetenskaplig disciplin kan besvara. Alla frågor som rör människor i samverkan, framtiden och livet på jorden är komplexa, och går inte att förenkla. Därför behövs speciell kompetens för att hantera sådana frågor. Den kompetensen finns inom humaniora. Det borde inte vara några problem att se det som nytta, eller? Den som hävdar att sådan kompetens inte behövs tycker jag har bevisbördan, eftersom det handlar om mänsklighetens framtid.
Kulturen finns och ger upphov till konsekvenser, oavsett om man väljer att se detta eller ej. Livet pågår oavsett om kulturen undersöks eller inte. Kultur går bara hjälpligt att förstå, och kultur är svår att påverka. Just därför är det viktigt att studera kultur. Den påverkar förutsättningarna för samhället och allt som ryms inom det begreppet. Kraven på humaniora tar sig ibland konstiga uttryck. Det verkar ofta, och framförallt när Svenskt Näringsliv framför dem, som om kravet är att man ska utgå från den karta över samhället som näringslivet ritat, oavsett om det finns empiri som stödjer den eller ej. Det är inte vetenskapligt. Och det hoppas jag att vi är överens om, oavsett hur man ser på humaniora, att kunskapen som samhället skall bygga på bör vara vetenskaplig.
Kulturvetenskapen kan hjälpa mänskligheten att förstå vilka möjligheter som finns, och vilka hinder, kort sagt vilka (skiftande och komplexa) förutsättningar som finns, för alla typer av arbete med förändring. Kunskapen om kultur behövs för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.Vill man strula till det liv som vi byggt upp tillsammans, då kan man lyssna på Stefan Fölster och Svenskt Näringsliv (så här blir det om de får sin vilja igenom). Men om man vill bygga en grund att skapa ett samhälle och en karriär på, då bör man studera humaniora.
Det är så jag ser på humanioras (och all kunskaps) nytta. Den finns inte apriori eller per definition, den skapas i samverkan, kollektivt. Ingen enskild grupp eller individ kan eller få ha monopol på kunskap eller nytta. Tillsammans, bara så kommer mänskligheten att klara sig. Det förstår vi inom humaniora, och därför är humaniora nyttigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar