Konkurrens och evolution

Att jobba hemma är väsensskilt från att ta tåget till Trollhättan och högskolan. Gillar den kontrasten, den omväxlingen. Den hjälper mig att hantera min rastlöshet och gör mig mer effektiv. Fast nu var det länge sedan jag hade tid och möjlighet att arbeta hemma med något slags kontinuitet. Det är svårt att göra något vettigt av en dag här och en dag där. Är emellertid inne i en period nu där det ska finnas förhållandevis många sådana dagar. Känns bra. Får se vad jag kan göra av dem. Dagar utan krav är möjligheter, och det är upp till mig att göra något. Försöker att inte känna någon press.

Tycker om att vakna tidigt. Att glida i kläderna och att smyga ut i köket. Hämta tidningen på vägen. Sätta på kaffet och titta ut på samhället som vaknar. Älskar den stunden. Kaffe, tidning, gott om tid och en hel dag som väntar att fyllas med innehåll. Tidningen ger mig tankeimpulser, ibland fler, ibland färre. Det är en guldgruva och utan den fanns inte Flyktlinjer. Idag dök det upp en tanke i huvudet, som bearbetats under natten. Ett slags svar på bloggposten om lärande. Näringslivsbilagans olika försök att tolka konjunktursignalerna, i kombination med det jag skrev om evolution igår, satte igång något inom mig. Lärande kanske man skulle kunna kalla det. Ska försöka hålla sinnet öppet, och så får vi se vart processen tar mig. Sedan kan jag börja arbetet på artikeln, som också finns där inne och pockar på uppmärksamhet.

Konkurrens. Vad säger uppslagsverken? Wikipedia alltså, vilket fantastiskt verktyg! Där kan man alltid börja, eller man kanske till och med alltid bör börja där, för att se hur man tänker eller kan tänka om det man nu är intresserad av. Det är ingen källa, det är ett verktyg. En avgörande skillnad. Källor påbjuder passivitet och underordning, men ett verktyg uppfordrar och tvingar användaren till aktivitet. Vad står det där om konkurrens?

Konkurrens är ett begrepp som främst används inom ekonomi, biologi, politik och sociologi. Det är en situation som uppstår där det finns ett flertal oberoende och med varandra på något vis tävlande aktörer inom en given sektor. En sådan sektor kan exempelvis utgöras av en ekonomisk marknad, en idrottsgren, eller en biologisk biotop. Konkurrens kan sägas vara en form av urvalsförfarande, där de aktörer som är snabbast/starkast/rikast/mest anpassningsbara och så vidare normalt har de bästa förutsättningarna.

Det var som jag misstänkte. Konkurrens är ett begrepp som hämtar inspiration från evolutionen. "Ett antal oberoende och med varandra tävlande aktörer." Intressant. Vad står det om evolution, på Wikipedia? Oj, det står mycket, men jag fastnar särskilt för detta,

Evolutionsteorin är en av våra mest allomfattande vetenskapliga teorier, och tillämpningar av teorin används inom många områden i samhället[2]. Evolutionsteorin är en övergripande huvudteori som kastar ljus över alla biologiska delvetenskaper, t.ex. genetik, biokemi, fysiologi, beteendevetenskap, etc. Teorin stöds i gengäld av alla dessa delvetenskaper.[3] Det finns också en enorm mängd olika vetenskapsgrenar som såväl tillsammans som var och en för sig bekräftar att en evolution ägt rum och äger rum.[4]

Läser vidare där och hittar följande passage, som jag vill ställa i relation till den sista meningen i citatet om konkurrens. Den finns under en uppräkning av tillämpningar av evolutionsteorin.

Socialdarwinism är en filosofisk/ideologisk inriktning inspirerad av Darwins teorier, men utan stöd i dagens biologiska forskning. Socialdarwinismen sägs ha det naturliga urvalet som förebild för samhällets organisation. Herbert Spencer formulerade de grundläggande tankarna.[9]

"Utan stöd i dagens biologiska forskning." Läs den sista meningen om konkurrens igen, och fundera på ordvalen, dels "snabbast", "starkast", "rikast", dels "mest anpassningsbara". Jag anser att det finns en avgörande skillnad mellan de leden i uppräkningen. Skillnaden handlar om kopplingen mellan evolution och konkurrens. Konkurrens som samhällsmodell uppvisar påfallande likheter med socialdarwinismen. Betänk, under läsningen av fortsättningen här, att denna teori saknar stöd i aktuell naturvetenskaplig forskning. Det är viktigt att ha det i åtanke när vi nu riktar uppmärksamheten mot organiseringen av Sverige.

Vänder mig till en annan guldgruva att ösa ur, ett annat verktyg för att förstå samhället. Riksdagens hemsida. Vad står det där om konkurrens, för det betyder så klart något hur våra ledare tolkar begreppen som sedan ligger till grund för hur samhället organiseras och vilka beslut som tas och strategier som utarbetas. På Näringsdepartementets sida hittar jag följande rubrik.

Konkurrens - ett viktigt medel för ökat välstånd

Konkurrens är ett viktigt medel för att stimulera effektivitet och utveckling. Genom konkurrens skapas väl fungerande marknader, vilket är en förutsättning för ett högre ekonomiskt välstånd.

Annie Lööf är ansvarig minister. Det handlar om en vital del av samhällsbygget som på ett eller annat sätt påverkar oss alla, direkt eller indirekt, och man hänvisar till Prop. 2009/10:218,i texten som fortsätter.

Genom att fler företag kan erbjuda sina varor och tjänster ökar konkurrensen, vilket i längden leder till högre produktivitet. Högre produktivitet gynnar i sin tur konsumenter och företag då det ökar kvaliteten på varor och tjänster samt pressar priserna. Företag och konsumenter får kort sagt mer för pengarna. Dessutom skapas positiva samhällsekonomiska effekter när fler innovativa företag i konkurrens kan utveckla nya produkter och tjänster vilket skapar nya branscher som innebär ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.

Vägen till ett dynamiskt näringsliv där konkurrenskraftiga och entreprenöriella företag är vinnare går således via en väl fungerande konkurrens. Konkurrenspolitikens uppgift är därför att på bred front vidta konkurrensfrämjande åtgärder som skapar tillväxt.

För att understryka att detta är tankar som verkligen får genomslag och påverkar vardagen för oss alla kan det finnas en poäng med att påpeka att det dessutom finns ett statligt verk som har som uppgift att främja konkurrensen i samhället. På deras hemsida står det att,

Konkurrens stimulerar samtidigt till en bättre användning av samhällets resurser, gör det möjligt för nya företag att komma in på marknaden och stärker de svenska företagens förmåga att hävda sig på internationella marknader.

Saknar stöd i biologisk forskning. Så stod det, och jag kan inte tolka detta som något annat än socialdarwinism. Ett slags varumärkesintrång, för att tala näringslivska. Ett försök att profitera på en ansedd teoretiker. Ingen tvivlar på evolutionen, och därmed blir det svårt att ifrågasätta konkurrensen primat i samhället. Men det finns ingen koppling mellan evolutionsteorin och konkurrens. Det handlar med andra ord om ren politik. Inget fel med det, men för att underlätta samhällsdebatten, vilket ligger i allas intresse, kan man tycka att detta borde kommuniceras tydligare. För allas skull!

Konkurrens är den bärande samhällsideologin, över hela den politiska skalan. I princip, även om det finns varianter och vissa tydliga skillnader, för ingen ifrågasätter på allvar konkurrensen. Den har blivit vårt samhälles hegemoniska tankefigur. Och vi vet ju vem som gynnas av detta, den starke, rike, snabbe. Den mest lämpade, hur var det med den figuren. Det är vad fortsättningen handlar om.

Evolution handlar om, det är dess bärande ide, om två komponenter. Dels delarna som konkurrerar om utrymmet, djuren i naturen, och företagen i samhället, dels om kontexten där kampen om överlevnad utspelar sig, alltså naturen och samhället. Djungelns lag, den starkes rätt, det är ren och rå socialdarwinism och den har som bekant inget stöd i forskningen (i alla fall inte inom biologisk forskning). Den vill ingen heller ha tillbaka, åtminstone inte under det varumärket. Konkurrens låter bättre, och genom att benämna det konkurrens kan man köra på. Men jag menar alltså att det handlar om socialdarwinism.

Evolutionen går inte att styra, det är centralt. Det är en process som lever sitt eget liv, följer sina egna lagar. Självorganisering, det är vad det handlar om. Därför har jag svårt att se hur man ska kunna bygga en hållbar politik på begreppet konkurrens. Politiken ger i en demokratisk rättsstat förutsättningarna, själva den arena på vilken konkurrensen sedan ska verka. Och om det vore så att politiken stod fullkomligt fri från näringslivet, då var det en sant evolutionär process det handlade om. Men som det är nu är det snarare tvärt om. Politiken och näringslivet är två delar av samma sak. Då blir det per automatik socialdarwinism.

Avslutar denna (kanske väl?) långa bloggpost med att se om det går att hitta exempel på detta i dagens nätupplagor av dagstidningarna.

Mötet i Stockholm mellan de nordiska och baltiska länderna och Storbritanien handlar bland annat om hur man ska kunna främja kvinnors möjligheter till makt och inflytande i näringslivet, men det är ju att sätta konkurrensen ur spel, och har inget med evolution att göra (DN).

Jan Björklunds debattartikel i samma tidning är nästan provocerande socialdarwinistisk. Det mest provocerande är att han helt vill sätta konkurrensen ur spel genom att "handplocka forskarstjärnor från utländska lärosäten och ge dem sådana villkor att de lockas hit", alltså göra som kolonialmakterna gjorde i Afrika på 1800-talet. Hjälpa evolutionen på traven. Påskynda processen. Konkurrens inom utbildning är förödande. Lärande är en ömtålig process som hämmas av rå konkurrens. Ett visst mått av tävlan är sund och sporrande för de flesta, men när man måste vinna för att överleva då har man skapat en miljö som är allt annat än kunskapsfrämjande, och då MÅSTE man importera människor som står pall för den miljön. Ofta är det hänsynslösa karriärister som drar vidare på nya äventyr så fort de inte får som de vill. Det gynnar bara företagen, inte Sverige!

Konkurrens och evolution går inte att styra, om det är just konkurrens och evolution man strävar efter i samhällsorganisationen. Det man glömmer är att företagens enda mål är att överleva, och det gör man genom att tjäna pengar. Företagen, med stöd från politiker som går deras ärenden, bryr sig föga om vilka sociala och ekologiska konsekvenser deras strävan efter att förmera kapital leder till. Vattenfall (som det står om i SvD), till exempel, och deras satsningar på kolkraftverk, får avsluta resonemanget.

Konkurrens är inget entydigt gott, det var egentligen bara det jag ville visa på. Detta är inte primärt en politisk bloggpost, men den rör politiksikt relevanta frågor. Den, liksom mitt ämne kulturvetenskap, handlar om förutsättningarna för demokrati, och för långsiktigt hållbar förvaltning av samhällsprocessen.