Det är några år sedan nu, men minns den fortfarande. Ian Ayres: bok Super Crunchers. Why Thinking-by-numbers is the new way to be smart. Den handlar om hur internet och elektronisk lagring av information gör det möjligt att i realtid göra (kultur)analyser av mänskligt beteende och tänkande. Minnet av den aktualiseras av en artikel i DN, om Danskarnas sökvanor på Google. Politik, sex och rök toppar listan över sökord i Danmark just nu. Intressant, på många sätt.
När jag först kom i kontakt med boken var det med skepcis. Har under min utbildning till kulturvetare utvecklat en aversion mot siffror. Vi arbetar inte på det sättet här, fick jag höra som student. Kulturvetenskap är kvalitativ, sa man. Varför då, undrar jag idag. Ian Ayers fick mig att se på siffror på ett helt nytt sätt. Om det är kultur vi är intresserade av, då är det väl den vi ska undersöka? Forskningens adelsmärke är ju det förutsättningslösa sökandet efter kunskap. Att avvisa siffor utan att ange ett väunderbyggt motiv för det kan inte vara förenligt med god forskningssed. Lika lite som avfärdandet av kvalitativ metod är det, vill jag påpeka!
Söker man kunskap om och vill förstå kultur, då får man vacker följa kulturen dit den tar en. Och bara för att statistiska undersökningar oftast är ett dåligt redskap i det sökande, betyder inte att alla typer kvantitativa data är dåliga och kan avfärdas. Det lär oss Ayers, och det visar den danska undersökningen.
Frågar man människor vad de använder för sökord på nätet, vilka deras intressen är. Kan vi då vara säkra på att vi får svar där inget utelämnats? Kulturens kraft och normernas inverkan på mänskligt liv är stark. Därför talar mycket för att det vi kommer att få som svar på vår fråga är en friserad sanning. Ljuger gör männsikor sällan, men talar alla om allt för vem som helst? Nej, så är det så klart inte. Ingen lämnar någonsin ut all information. Är man verkligen intresserad av riktningen på människors intressen så är Googles sökordsdatabas en guldgruva. Listan säger inget om enskilda individers intresse, men den ger ovärderlig information om kulturen vi lever i och delar, och som påverkar våra handlingar. Denna typ av siffror ljuger inte.
Visst kan man ljuga med statistik. Ibland är till och med lögnen det viktigaste incitamentet att precentera sina rön i form av siffror. Fascinationen för siffror och statistik är på många sätt djupt problematiskt. Men den typen av siffror som genereras av Google är av en helt annat typ. Det är ett slags diagram, presenterat i realtid, över kultur. Det materialet förtjänar ett bättre öde än att fläkas ut i medierna. Dags för kulturvertare att göra upp med sin sifferfobi. Kulturen finns överallt, även i siffrorna!
Forskning måste vara fri och bedrivas förutsättningslöst, annars är det inte forskning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar