Trollen finns och har alltid funnits mitt ibland oss, men på nätet har de funnit en plats där de vågar sig ut ur sina hålor och det skyddande mörkret. Bakom äggsymboler, synonymer och avatarer kan de bevara sin anonymitet och kan därför kasta sig ut i flöden och kommentatorsfält för att reagera, raljera och orera samt sprida hat oresonliga lösningar på allehanda problem som de själva hittar på. Intresset för utbyte är noll; med känslor går inte att resonera. Trollen lever av känslor och får energi av hat och hö, hö, hö. Klickonomin på nätet lockar skribenter som söker uppmärksamhet och mer eller mindre oheliga allianser skapas där debattörer får likes och trollen får något att reagera på. Klyftor öppnar sig och avgrunden mellan kunskapens och anständighetens försvarare och gruppen av allt mer radikaliserade tyckare och deras trollsvans som lever på nätets hårdvaluta: likes, växer. Försöken att ta ifrån tyckarna deras livlina, kanalen ut i offentligheten, genom att refusera, säga upp kontrakt och hindra dem från att uttala sig i etablerade, anständiga, kunskapsförsvarande medier, möts med hat och anklagelser om censur, trots att ingen hindrar någon från att uttrycka sig i Sverige idag.
Försöken att stoppa trollen genom att gå till attack och sätta hårt mot hårt får motsatt verkan. Trollen är dessutom svarta och absorberar ljus, så om de möts av fakta eller enskilda motståndare som använder sin kunskap för att avväpna dem, men som gör det mer för äran och berömmelsen som ligger i potten än för kunskapens skull, är det dömt att misslyckas. Ingen äger kunskapen, den strålar inte från någon. Bara tillsammans kan trollfabrikerna sprängas. Kunskapens ljust uppstår i mötet mellan intresserade medmänniskor som möts i en ömsesidig vilja att lära av varandra och som både respekterar och kan hantera olikhet och mångfald. Ljuset liknar blixtrarna som uppstår när en laddats med statisk elektricitet och stöter ihop med någon eller något. Intensiva intellektuella möten ger upphov till ett gnistregn som får trollen att förvandlas till sten. Kunskapens ljus lyser dock bara så länge som det finns spänning i relationen, så länge det man talar om är på allvar och på riktigt. Ljuset bärs inte fram av någon; det finns ingen ljusets riddare, inga kunskapens fyrar som på egen hand lyser väg och sprider värme. Genikulter sprider ingen ljus, de släcker lusten att lära. Den som solar sig i glansen av andra bidrar inte till utvecklingen; och eftersom den som dyrkar någon som lyser vänder trollen ryggen, skuggar ljuset och ger dem utrymme att växa och sprida sina allt annat än vackra känslor.
Kunskapen är indirekt och ljuset den alstrar sprider sig från en obestämbar plats i rummet där människor som verkligen vill veta möts och bryter sina insikter och antaganden mot varandra för att hjälpa varandra att nå längre tillsammans. Kunskaper uppstår när och där likar möts, i mötet och av det som händer där. Ingen har och sprider ljus, det skapas gemensamt. Bränsle till kunskapens ljus är genuint intresse, vilja att veta, lusten att lära och ödmjukheten inför allt som man ännu inte vet något om och det som inte går att veta. Studenter och andra som kommer till högskolan för att bli upplysta, som passivt väntar på ljuset; människor som undviker kunskapens laddning och blixtrande möten med kunskap som mål, skuggar ljuset och banar väg för trollen. Ekonomiseringen av skolan, fokus på betyg och resultat; allt som tar fokus från kunskapen, hindrar ljuset och göder trollen.
Resultat är bara tomma ord, tills de tas upp och integreras i ett sammanhang där insikterna gör skillnad; först då omvandlas fakta till kunskap som ger upphov till gnistor och ljus när den bryts mot det man redan vet. Att vara i kunskapen är inte altid enkelt. Lusten att lära är en känsla som lätt störs i en värld och ett samhälle fyllt av förströelse. Intellektuella kickar och en plats på kulturelitens scener må vara lockande, men det är en genväg till känslan av insikt och ska inte förväxlas med kunskap och den svårfångade med rikligen belönande känslan av att vara i och bidra till att hålla kunskapens låga levande och möta trollen tillbaka in i trollskogens mörker där de hör hemma.
Kunskapens värde är det ljus den ger upphov till, men det lyser bara så länge kunskapen stöts och blöts. Det går inte att slå sig till ro med information och kontrollerade fakta eller publicerade resultat. Trollen bryr sig inte om vad man säger, eller om fakta är korrekt; det enda de bryr sig om är att få utlopp för sina känslor. Trollen vill inte tänka, bara reagera; därför är det så viktigt att det finns tid att tänka, och förståelse för att utvecklingen av samhällets, samlade intellektuella förmåga är en mödosam resa in i okänd terräng. Ljuset ger liv och kunskap föder lusten att lära. Det går att bryta den onda cirkel vi olyckligtvis fastnat i, men utan förståelse för trollen och vad som göder dem blir det svårt.
Kunskapens värde är det ljus den ger upphov till, men det lyser bara så länge kunskapen stöts och blöts. Det går inte att slå sig till ro med information och kontrollerade fakta eller publicerade resultat. Trollen bryr sig inte om vad man säger, eller om fakta är korrekt; det enda de bryr sig om är att få utlopp för sina känslor. Trollen vill inte tänka, bara reagera; därför är det så viktigt att det finns tid att tänka, och förståelse för att utvecklingen av samhällets, samlade intellektuella förmåga är en mödosam resa in i okänd terräng. Ljuset ger liv och kunskap föder lusten att lära. Det går att bryta den onda cirkel vi olyckligtvis fastnat i, men utan förståelse för trollen och vad som göder dem blir det svårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar