Att förvalta ett liv

Antar att det har med åldern att göra, men jag har tänkt på detta på olika sätt sedan jag var ung. Hur förvaltar man sitt eller ett liv? Ett vanligt svar är att man bör sätta upp mål och sedan arbeta målmedvetet för att nå dessa, men det är bara en managementfloskel. Det jag har i åtanke är något helt annat och mycket mer verklighetsanpassat. Tanken om mål och strategier för lycka tar inte hänsyn till det oväntat oväntade som är regeln, inte undantaget i alla människors verkliga liv. Finanskriser, pandemier och klimatförändringar är realiteter som aldrig går att kontrollera och det finns inga garantier för att man klarar sig undan olycka och får vara frisk och leva ett långt liv. Allt det där måste man acceptera och ta med i beräkningen när man lägger upp riktlinjerna och skapar principer för hur man ska förvalta sitt liv. 

Om inte förr så i alla fall efter att man fyllt 50 bör man skaffa sig en strategi för resten av livet och alla dess olika eventualiteter, tänker jag. Att leva som om det inte fanns någon morgondag eller planera livet i detalj fram till hundraårsdagen är lika ohållbart. Det finns inga garantier för någonting och detta måste man ta med i beräkningen. I livet liksom i vardagen handlar det oavsett vad man gör och vad som händer om att sträva efter medveten närvaro i tillvaron. Förlorar man sig i drömmar eller oro om framtiden eller ältar det som varit kan man varken bli lycklig eller tillfreds i nuet. Det är inte på något sätt enkelt, men bara genom att försöka ökar man chanserna att livet blir så bra som möjligt och det är gott nog.

Både för att kunna ta vara på det som är här och nu och för att göra vad man kan för att undvika att bli sjuk är det viktigt att röra på sig och äta hälsosamt, liksom att inte få panik om man inte lever upp till ambitionen varje dag. Att vara vaksam på allt som görs utan eftertanke och att försöka undvika att det går slentrian i vardagen och livet, är viktigt. Innebörden i det som uppfattas normalt förändras hela tiden och är man inte vaksam är det lätt att skaffa sig dåliga vanor. Vi människor är bekväma av naturen. Ytterst handlar det om att förstå att ALLT som är verkligt värdefullt är värt att vänta på. Snabba kickar må vara belönande men det finns alltid ett pris att betala. Att leta efter ursäkter för att slippa röra på sig eller äta godis är inte att FÖRVALTA sitt liv.

Genom att läsa mycket och utbyta tankar och erfarenheter med olika människor, både i fysiska möten och på nätet, gör livet rikare. Bildning är ett bra mål av många olika skäl, men framförallt eftersom man aldrig blir färdig med det. Man kan börja när som helst och sedan fortsätta ända in i det sista. Ju mer man läser och lär sig desto lättare blir det att lära sig mer. Bildning fungerar på samma sätt som kondition och är lika hälsosamt. Att skriva är både ett sätt att vara närvarande och en minnesteknik som berikar tillvaron. Egentligen behövs inte så mycket mer för att förvalta sitt liv, men att resa, med närvaro och fokus på inspirerande upplevelser, som ofta finns på nära håll, är ett sätt att berika tillvaron och skaffa sig värdefulla erfarenheter och stimulerande intryck. Att åka till Thailand endas för att sola och bada är dock, med tanke på klimattrycket som en sådan resa innebär, motsatsen till att förvalta sitt liv. Hållbarhet handlar inte bara om samhället och framtiden, det handlar i högsta grad om det man gör här och nu.

En viktig aspekt av livet som man måste lära sig hantera är förändring. Kroppen förändras hela tiden även om man motionerar, äter sunt och lever ett rikt liv. Men det gör även samhället och kulturen, vilket man bara kan förhålla sig till, aldrig kontrollera. För egen del känns det viktigt att sträva efter att hänga med i utvecklingen utan att försöka ta efter de unga. Jag odlar min nyfikenhet, och den handlar lika mycket om att hålla koll på det som är nytt som att upptäcka innebörden i att bli äldre. Att bli gammal innebär att en del saker blir svårare, men det innebär också möjligheter. Det gäller att finna en balanserad väg mellan ytterligheterna. Att bli äldre och faktiskt inse att unga lever i en helt annan värld än man själv och att de inte har minnen av tiden när man själv var ung är viktigt, liksom att försöka förstå det nya utan att fokusera på att det är annorlunda, samt att inse att det inte nödvändigtvis är sämre.

Igår träffade jag mitt första barnbarn. Han är en månad och sov i min famn i en timme när jag satt och samtalade om livet med min dotter. Ett sådant tillfälle är en unik och ovärderlig händelse och upplevelse. DET är vad LIVET handlar om och jag menar att man har ett ansvar att vara medveten om detta samtidigt som man är närvarande i stunden. Dels ger det livet mening, dels ökar chansen att tillfredsställelsen blir större vilket i sin tur gör att man kan finna glädje i vardagen. 

Det fokuseras alldeles för mycket på prylar och spektakulära upplevelser samt lyssnas på tok för ofta och uppmärksamt på reklam och andra budskap vars syfte är att få en att känna sig missnöjd. Livet är inte en prestation eller en tävling utan en värdefull gåva som måste förvaltas.