Intelligens är inte bara en definition på och en högt idealiserad egenskap, det handlar framförallt om en unikt mänsklig förmåga. Olyckligtvis nog blandas den här förkroppsligade förmågan ofta samman med drömmar om vad som skulle gå att åstadkomma om intelligensen frikopplas från människokroppen och utvecklas ytterligare. Många kloka människor begår misstaget att förlora sig i naiva drömmar om en tänkt framtid där det existerar en eller flera superintelligenser. Det är lika problematiskt att tänka på en sådan utveckling i termer av utopi och dystopi. Framtiden är nämligen öppen och går inte att förutsäga, och intelligens är en unikt MÄNSKLIG förmåga som inte går att frikoppla från kroppen.
Teknik utvecklas inte av sig själv. Om det växer fram en ond superintelligens är det ett resultat av människors målmedvetna arbete. Det kanske kan bli som Nick Boström, Max Tegmark och många andra varnar för, att en generell AI materialiseras och tar över. Jag har ingen aning om hur realistiskt ett sådant scenario är, men eftersom jag vet att det inte teknikutvecklingen saknar teleologi har jag stora problem med Boströms bok, Superintelligens, som jag just läst ut. Han är uppenbart en mycket beläst person, arbetar som professor i filosofi på ett av världens mest ansedda universitet och är tveklöst intelligent. Och boken är fylld av koherenta resonemang som inte går att bestrida. Problemet är litet och kan som en ovidkommande detalj, men eftersom Boström bygger hela sitt resonemang på premissen att framtiden går att förutse och att utvecklingen oundvikligen pekar i riktning mot utvecklingen av en generell AI, blir det science-fiction. Det är lätt att förföras av alla ingående och välformulerade redogörelser i boken, men eftersom dess grundpremiss och bärande utgångspunkt inte håller streck blir den spekulativ och ovetenskaplig.
Inser man inte eller om man bortser från att AI utvecklas av människor som strävar efter att förverkliga drömmen om en intelligens som överträffar människans intellektuella förmågor (och som därigenom liknar religionens drömmar om en allsmäktig, allvetande Gud), är det lätt att dras med och förfäras av riskerna som pekas på i boken. Och eftersom det krävs intelligens både för att författa och för att läsa och förstå innehållet i boken riskerar man missa det faktum att Superintelligensen som beskrivs är ett uttryck för en totalitär tankefigur. Boström varnar för utvecklingen, men liksom Tegmark utgår han både från att strävan efter total kontroll är oundviklig och att resultatet av arbetet med utvecklingen av AI går att kontrollera. Därför påminner jag om den lilla med avgörande detaljen att alla innovationer och all teknisk utveckling är resultatet av människors arbete och drömmar.
Istället för att lägga tid och resurser, både på utvecklingen av AI och på varningar för dess konsekvenser, borde vi värna och arbeta för att utveckla människans förmågor, menar jag. Om vi fokuserar på att drömma om och utveckla maskiner som lever upp till våra föreställningar om en intelligens som överträffar vår egen finns en uppenbar risk att hotet om singulariteten är närmare förestående än någon anar. Dyrkan av en teknikutveckling som dessutom sägs vara oundviklig är antihumanistisk och därmed människofientlig till sin natur. Det alltså inte resultatet av ingenjörernas arbete vi ska vara rädda för, utan det faktum att vi låter dem hållas. Antagandet att intelligens kan kopplas fri från kroppen gör människan, som till sin natur är ändlig och begränsad, överflödig. Maskinerna antropomorfiseras och drömmarna om evigt liv och andra fantasier som människor verkar ha svårt att frigöra sig från tar över. Hela tankefiguren är gränslös och därmed, till sin natur, totalitär. Dyrkan av geniet eller en ren intelligens som ska frälsa oss alternativs förgöra oss är en modern variant av bibelns berättelser och ingenjörerna som utvecklar tekniken är vår tids präster som reser anspråk på att veta vad som ska hända i framtiden.
Alla tankar på framtiden bygger på mer eller mindre realistiska fantasier som tar fokus från och hindrar utvecklingen av människans unika, intellektuella förmåga. Intelligens är i praktiken dessutom alltid en KOLLEKTIV förmåga. Människa blir man tillsammans med andra, och det är också så som kunskap utvecklas -- av och för människor som lever och verkar här på jorden. Drömmen om, arbetet med och alla farhågor rörande den där superintelligensen, utgör ett hinder för utvecklingen av den nödvändigt insikten om hur beroende mänskligheten är av livsbetingelserna och resten av livet här på jorden. Det är ingen slump att samma människor som arbetar med och varnar för superintelligensen förespråkar kolonisering av Mars och andra planeter.
Faran med att förlita sig på teknisk utveckling och drömmar om vad som kommer att vara möjligt att åstadkomma i framtiden är att alla sådana tankar tar fokus från det som är här och nu. Genom att det riktas både intellektuell kraft och pengar mot annat än livet på jorden och samhällets utveckling. Ingenting löser sig av sig själv och förhoppningarna om alla fantastiska lösningar som kommer att utvecklas i framtiden är pojkrumsfantasier. Om vi människor som lever här och nu inte tar situationen som vi försatt oss i på allvar och gör vad vi kan för att lösa problemen vi står inför lämnar vi walk over och den generation vi tillhör förtjänar ingenting annat än förakt för sin arrogans och huvudlösa hybris.
Övertygelsen om att intelligensen behöver FÖRBÄTTRAS är som jag ser det ett fatalt felslut. Vi människor borde istället anpassa våra önskningar och drömmar efter våra biologiska förutsättningar och kunskaperna om vad som är långsiktigt hållbart. Att utsätta livet på jorden för onödiga risker för att försöka uppnå drömmar om en bättre värld i framtiden är allt annat än intelligent. Om det finns människor som är dumma nog att försöka utveckla en superintelligens som gör människan och det mänskliga överflödig, har vi som förstår det orimliga i alla sådana strävanden ett ansvar att försöka lära oss förstå och värna människans unika intellektuella förmågor genom att utveckla den kunskap och intelligens som behövs för att hindra en sådan utveckling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar