So, first of all, let me assert my firm belief that the only thing we have to fear is... fear itself — nameless, unreasoning, unjustified terror which paralyzes needed efforts to convert retreat into advance. In every dark hour of our national life a leadership of frankness and of vigor has met with that understanding and support of the people themselves which is essential to victory. And I am convinced that you will again give that support to leadership in these critical days.
Roosevelt lyckades få få fart på ekonomin genom att investera i långsiktiga samhällsbyggande projekt och enade folket med sin new deal. Han visade vägen och tog ansvar både under inledningen till sin tid som president och under avslutningen när han ledde USA genom Andra världskriget. När Donald Trump säger att han vill göra USA great again är det den här tiden han drömmer om, men han visar i ord och handling att han inte har förstått någonting. Han agerar tvärtemot Roosevelt genom att underblåsa människors rädsla och han gör inget för att underminera grunden för den. Han lyssnar på folkets oro och bygger murar samt skyller landets växande problem på etniska minoriteter, kritiskt granskande medier och forskare. Hans politik söndrar och utsätter demokratin för påfrestningar som den varken är skapad för eller klarar av att stå emot.
Även här hemma agerar allt fler politiker på samma sätt genom att tävla om vem som tar befolkningens oro på störst allvar. Det anses vara ett legitimt sätt att bygga förtroende, men det är inte så det fungerar, vilket Roosevelt visste. Politiker som når framgångar genom att adressera folks rädsla istället för att söka mandat för en politik som undanröjer grunden för oron genom att investera i samhällsbyggande åtgärder måste fortsätta underblåsa oron, annars förlorar de makt och inflytande. Och det är här vi är idag. Samhällsdebatten handlar följaktligen om PROBLEMEN i samhället och om alla HOT som går att identifiera. Under våren fokuserades på Corona, vilket under några veckor i mars paradoxalt nog enade landet och fick journalisterna att fokusera på kunskapen, men sedan återgick allt till det "normala" igen. Nu utsätts ansvariga ministrar och myndighetspersoner för närmast inkvisitoriska utfrågningar rörande politiken som förs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar