måndag 14 september 2020

Bara kunskap vinner i längden

Mot dumhet, ignorans och lögner biter bara just det. Den som väljer den vägen har chansen att bli oövervinnerlig. Att möta en lögnare med fakta är meningslöst eftersom hen varken lyssnar eller bryr sig om något annat än att vinna diskussionen och nå ut med sitt budskap till sina anhängare. Spelet är riggat och den som respekterar reglerna binder ris för sin egen rygg; så länge man spelar med. Lögnaren tar sig friheten att både ljuga och granska den fakta som talar mot hens påståenden. Minsta lilla tveksamhet i det som påstås av den som väljer att luta sig mot fakta kommer att utnyttjas hänsynslöst, vilket oundvikligen gör hen till förlorare. Den ende som överhuvudtaget kan vara fullkomligt säker på sin sak är nämligen lögnare, ignoranta och de som antingen saknar förstånd eller inte bryr sig.

Eftersom kunskapens värde devalverats och fakta idag ofta bara betyder något om den går att använda, antingen för att tjäna pengar eller vinna makt och inflytande, lockas allt fler att välja ignoransens bekväma väg och Donald Trump kan mycket väl vinna valet i november. Mänskligheten och livet på jorden står inför ett val och fyra år till med en mäktig världsledare som inte respekterar kunskapen vore förödande. 

Kunskap är makt fick jag lära mig när jag var liten, och visst ligger det fortfarande något i det. Den som vet vad som främjar hälsa och kan skilja väl underbyggda åsikter från nonsens och kan ta kloka beslut för egen del har naturligtvis goda chanser att leva ett lyckligt liv, men det är ingen garanti för framgång eller inflytande. I ett samhälle där kunskapen inte betyder något innebär det som sagt en nackdel att respektera fakta och anständighet. Eftersom ingen äger kunskapen kan den bara användas för att bygga system som är tänkta att fungera och vara hållbara, och det sättet att tänka och agera fungerar bara om och när majoriteten sätter värde på kunskapen och respekterar fakta. Idag säger de flesta fortfarande att man gör det, men i praktiken i samhällsdebatten sker en ganska snabb glidning. Löften som inte hålls bortförklaras eller förnekas, avtal bryts och förutsättningarna ändras och allt mer betyder allt mindre. 

När allt går snabbt finns ingen tid att kontrollera påståenden och när samhället differentieras allt mer handlar det bara om vad som sägs och görs där och då. Kontinuiteten och överblicken saknas, vilket gör det svårt att utgå från och hänvisa till kunskap som redan i sig själv innehåller ett stort mått av osäkerhet. Det är som sagt bara den som ljuger eller är korkad som kan vara helt säker på sin sak. Kunskapens väg är alltid mer eller mindre öppen och osäker, av den enkla anledningen att det är så som verkligheten faktiskt fungerar. Ett tag går det att bortse från allt detta, men förr eller senare löses spelet upp och då står vi där. Lögnarna kommer inte att ta ansvar för konsekvenserna, det är nu som då och alltid upp till oss som bryr oss om vad som är sant och rätt och riktigt att värna kunskapen.

Det sägs ofta att politikerna måste ta människors oro på allvar. Jag tror istället och blir allt mer övertygad om att det är precis tvärtom, för vem är det som säger detta? Där och när människors oro tas på allvar får kunskapen ofta svårt att vinna gehör. Oron sätter känslor i rörelse och den som vill kan enkelt underblåsa den för att sätta kunskapen ur spel genom att så tvivel eller peka på hur det borde vara. Alla kan se skillnaden, men det bertyder inte att det är någons fel eller ens att det är möjligt att göra något åt saken. Det som hänt och fortfarande händer i samband med pandemin manar alla kloka människor som förstår och sättet värde på kunskapen till eftertanke och besinning.

Inga kommentarer: