Här är en annan ansökan som jag var med på, som lämnades in (och avslogs) 2009. Jag hade väldans gärna arbetat i detta projekt också, men så blev det inte. Men så här såg i alla fall ansökan ut:
För att skapa ett effektivt och långsiktigt hållbart arbetsliv och utbildningsväsende som kan komma (i vårt fall) Västra Götalandsregionen till godo, behövs teorier och strategier för att integrera såväl kunskapen i arbetet, som arbetet i kunskapen. Det tvärvetenskapliga fält som projektet knyter an till, just eftersom där finns en lång rad exempel på studier där kultur, hälsa och vårdvetenskap möts, är Science and Technology Studies (STS). Här finns en rad studier som rör sig i gränslandet mellan olika vetenskapliga discipliner ofta med fokus på hur medicinska kunskaper påverkar och förs ut i den dagliga praktiken ute i vården, men också hur annan kunskap skapas och sprids i samhället och arbetslivet. STS-fältet är förenligt med vårt projekts kanske viktigaste utgångspunkt, nämligen att människor i samverkan/kommunikation med andra aktörer, såväl mänskliga som icke-mänskliga (jfr Latour 2005), reproducerar de manifesta och latenta regler som kollektivet har att rätta sig efter. Högskolan, arbetslivet, kultur och hälsa samt individuella medborgare skapas i ett slags ömsesidig, processuell tillblivelse, och det är denna vi vill försöka förstå principerna för. Chanserna för att lyckas med detta ökar genom att vi närmar oss fältet från tre olika håll och med tre olika förutsättningar.
Projektets teoretiska utgångspunkt är att samhället inte är vad som håller oss samman, det är vad som hålls samman (Latour 1998:54ff) och för att förstå vad ett samhälle, en region, en högskola eller ett företag är, behöver aktörer identifieras och förbindelser analyseras. Undersökningsfokus är således de krafter som mobiliserats för att skapa samhället, eller som i vårt fall Västa Götalandsregionen (med särskilt fokus på hälsa och kultur). Vetenskapsteoretikerna Bruno Latour (1998:51) menar att ett samhälle förverkligas, ”genom vars och ens ansträngningar att definiera det. De som är mäktiga är inte de som ’håller’ makten i sin hand, utan de som i praktiken definierar eller omdefinierar vad det är som håller ihop alla.” Latour föreslår begreppet aktör som benämning på samtliga element som bygger ett samhälle, aktörer kan alltså vara både mänskliga och icke-mänskliga (1998:11ff). Detta för att inte på förhand, innan själva undersökningen påbörjats, slå fast att det finns någon analytiskt betydelsefull skillnad mellan hur man ska förhålla sig till individer och till institutioner. Poängen med att betrakta alla ingående delarna i analysen på ett och samma sätt är att det därigenom blir möjligt att uppmärksamma det faktum att en makroaktör (till exempel ett större företag eller ett sjukhus) också är en mikroaktör kapabel att förena så många andra krafter att den agerar som ’en enda man (Latour 1998:35). ”Samhället består inte av sociala element utan av en lista som utgörs av en blandning av sociala och icke-sociala element.” (Latour 1998:53). En aktör är varje element som så att säga skapar utrymme runt sig själv, gör andra element beroende av sig själv och översätter deras vilja till ett språk som är dess eget. Kort sagt allt som kan få något att hända, allt som kan göra skillnad. En region byggs med andra ord upp av aktörer (mänskliga såväl som icke-mänskliga) som är förenade i en lång rad olika nätverk eftersom dessa går in i och ut ur varandra, och aktörernas inbördes förhållanden förändras ständigt (se Law & Hassard 2005, Latour 2005). Genom att låta studierna ta sin utgångspunkt i en sådan förståelse blir det möjligt att hitta nya och bättre förståelser för hur utbytet av kunskap mellan akademin och det regionala arbetslivet kan genomföras på ett effektivt och för alla inblandade gynnsamt sätt.
Aktör nätverksteori (ANT som den brukar benämns), som är den term Latour valt för att beskriva sin metod och sina teoretiska utgångspunkter. Det är en (kritiskt) realistisk vetenskap. Inom organisationsforskning har ANT länge använts (se t.ex. Czarniawska & Hernes 2005). Det stärker oss i tron på att projektet är genomförbart och målen rimliga. Dagens samhälle bygger i hög grad på att beslut delegeras, till såväl människor som regelverk, teknologier och till materialitet. Allt som görs och hålls för sant idag kommer vidare oundvikligen att påverka möjlighetshorisonten för morgondagen, på gott och ont. Och inom ramen för dessa processer uppstår makt, som en konsekvens eller ett utfall av alla de handlingar som utförs inom sammanhanget. Makt uppstår alltid i relationer mellan aktörer och står i direkt förbindelse med det sammanhang som hela tiden blir till genom icke-linjära, öppna och ständigt pågående processer (se De Landa 2005 & 2006). Samtidigt som tillvaron ter sig stabil består den de facto av ett ständigt görande och vår tillvaro sammankopplas på detta sätt, i en oavslutad process av upprepade handlingar utförda av aktörer förenade i nätverk. Det vi uppfattar som vår vardagliga verklighet är således avhängigt aktiva handlingar.
En annan av projektets teoretiska inspirationskällor är Donna Haraway (1997, 2008), vars ”vetenskapsprogram” utgår från en radikal strävan efter symmetri som uppnås genom att bryta med dikotomierna som upprätthålls i samhället, vetenskapen och kulturen. Hon pekar på vikten av att inte hålla sig med några absoluta skillnader mellan vetenskap/politik, natur/kultur och så vidare. Vad Haraway gör är kort sagt att eftersträva en vetenskaplig stil som kan synliggöra hela det aktörsnätverk som krävs för att upprätthålla rådande sanningar. Utgångspunkten är att ren kunskap, obefläckad av mänskligt kulturella aspekter, är en chimär. Kunskap är alltid förmedlad och därmed tolkad samt genomsyrad av allt det som den eller de som utför forskningen står för, medvetet såväl som omedvetet. Alla rön som hålls för sanna får oundvikligen konsekvenser för samtliga aktörer som befinner sig i sammanhanget där kunskapen uppstår och används samt erkänns som just kunskap. Arbetet med att förändra synen på och förhållningssättet till såväl kunskap som arbete kan med andra ord inte målstyras eller detaljregleras (jfr Rombach 1991). Resultatet av sådana processer är direkt avhängigt utfallet av summan av samtliga aktörers handlingar. Samhället (och integrationen av kunskap) skapas och omskapas ständigt, över tid genom interaktion mellan människor och andra aktörer. Det är utgångspunkten för vårt projekt.
Övergripande syfte och specifika frågeställningar
Syftet med projektet är att inom ramen för tre olika delprojekt utveckla kunskaper, teorier och strategier som kan användas för att skapa ett framtida regionalt lärointegrerat arbete och arbetsintegrerat lärande, med särskilt fokus på hälsofrågor och kultur. Projektet är interdisciplinärt och utgår från ämnena vårdvetenskap, hälsovetenskap och kulturvetenskap, vilket är ämnen som ofta glöms bort i diskussionen om hur man skapar en blomstrande region. Ämnena kompletterar dessutom varandra väl och representerar tre utbildningar på Högskolan Väst som varje år utexaminerar ett hundratal studenter.Projektet är tvådelat. Dels ska kunskaperna inom respektive ämne (se nedan för konkreta delprojektmål) göras användbara för ”det nya arbetslivet”, dels ska handlingsstrategier utvecklas för spridande av kunskaperna inom Västra Götalandsregionen. För att uppnå det övergripande syftet kommer utbyte att ske inom projektgruppen via regelbundet återkommande seminarier både internt och externt. Arbetet genomförs också i nära relation till Högskolan Västs (HV), tvärdisciplinära AIL-forskarmiljö.
Delprojekt 1: Vad är en region? Syftet med delprojektet är dels att konstruera nya förklaringsmodeller för innebörden i begreppet region, dels undersöka nya sätt som kunskap kan kommuniceras mellan akademin och det omgivande samhället/regionen.
Delprojekt 2: Sammanhållande kompetenser i en föränderlig hälso- och sjukvård. Syftet med projektet är att beskriva vilken kompetens som finns hos vårdare och i organisationer för att möta behov som ställs i ett föränderligt samhälle. Förutom teknikutveckling och strukturella reformer i vården har den ökade invandringen inneburit en förändring. Framväxten av ett mångkulturellt samhälle innebär att såväl de som vårdas som vårdare kan ha värderingar kring vård, hälsa, som skiljer sig från ett mer homogent samhälle. Även klassmässiga aspekter såväl som oliketer mellan kön ställs på sin spets i en region i förändring. Västra Götalandsregionen har ett stort antal invandrare och flera av dess tätorter gör skäl för beteckningen mångkulturellt samhälle. Dessutom riskerar många invånare att ställas utan arbete genom den rådande lågkonjunkturen i regionen, vilket ytterligare påverkar regionens socioekonomiska struktur.
Delprojekt 3:Hälsofrämjande kunskapsintegration. Syftet med projektet är att öka kunskapen och förståelsen för om hur hälsofrämjande perspektiv på folkhälsoinsatser påverkar integration av vetenskap (evidens) i praktiskt folkhälsoarbete. Folkhälsoarbete och Folkhälsovetenskap kan sägas utgöra de två delar av det ämnes- och kunskapsfält som omfattas av engelskan ’Public Health’. I takt med ökade krav på den folkhälsovetenskapliga forskningens tillämpbarhet har intresse riktats mot gapet mellan dessa båda disciplingrenar. Inte minst med införandet av det för hälsofrämjande så centrala holistiska perspektiv på hälsa och hälsoinsatser har komplexiteten och svårigheten med detta kunskapsöverbryggande aktualiserats.
Anknytning till annan forskning
Annemarie Mol har gjort betydande kunskapsteoretiska insatser inom Science and Technology Studies (STS) som är av stort värde för vårt projekt. I den inflytelserika boken The Body Multiple: Ontology in Medical Practice undersöker hon, med hjälp av (okonventionella) etnografiska metoder, sjukdomen åderförkalkning. Och det är just sjukdomen hon följer vilket ger upphov till nya perspektiv på kunskapsproduktionen inom vården och den dagliga praktiken på sjukhuset. Andra studier inom STS-fältet som är av betydelse för vårt projekt är: The Visible Human Project. Informatic Bodies and Posthuman Medicine (av Caterine Walby), Sorting Things Out. Classification and its Consequences (av Geoffrey Bowker and Susan Leigh Star) samt Impure Science. AIDS, Activism, and the Politics of Knowledge (av Steven Epstein).Enligt FN skall vård och behandling bedrivas utifrån människors lika värde. Paul Hunt (2007), kritiserar emellertid svensk sjukvård och menar att det finns stora brister då det gäller tillhandahållandet av sjukvård till människor från andra länder och kulturer. Enlig Goldina Smirthwaite (2007), får patienter i Sverige inte lika behandling/vård och det kan kopplas till såväl kön som etnicitet. Att det råder en strukturell diskriminering inom vården är något som flera forskare visat bl.a. Pernilla Ny (2007), Sharareh Akhavan (2006), och Eva Robertsson (2005). Paulina de los Reyes (2007), menar att diskriminering är en särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och/eller begränsar valmöjligheter och handlingsutrymme och den strukturella diskrimineringen syftar på individuella handlingar med grund i kulturella stereotyper som oavsett intention skapar ett systematiskt utanförskap (SOU 2005: 41, 2005: 56, 2006: 79). En samverkan av kön, klass, etnicitet, ålder, konstruerar olika samhälleliga maktordningar och blir till kategoriseringar som bidrar till att upprätthålla rådande hierarkier (de los Reyes & Martinsson, 2005). Forskning kring hemmet som plats för vårdandet visar att med platsen följer kultur, värderingar och underliggande ideologier. Den kunskap och de handlingsmönster som uppfattas som självklara på en plats, ser ofta annorlunda ut någon annanstans (Liaschenko, 2000). I vård som bedrivs utanför institutioner har vårdare inte själklart bärare av en hierarkisk roll utan är mer av en gäst hos vårdtagaren, vilket borde förändra maktrelationen dem emellan enligt Elizabeth Peter (2002).
Material/empiriskt underlag och metodöverväganden
Delprojekt 1: För att kunna utveckla nya strategier för kommunikation av vetenskaplig kunskap kommer personliga kontakter att knytas med arbetslivet, och via samtalsintervjuer med (minst) tio representanter för olika företag och organisationer, samlas kunskap in om företagens behov av och syn på högskolan och den kunskap som produceras där. Men det är bara en del av projektet. Den andra handlar om att granska dokument, både från företag, högskola, kommuner och Västra Götalands län. Särskilt intressanta är dokument som, utan att det är syftet, på något sätt ger uttryck för vilken syn man har på sin egen roll och på det sammanhang inom vilket man verkar. Förutom dokument från företag och organisationer kommer lokalpress och annan mediematerial att granskas på samma sätt. Målet med analysarbetet är att urskilja centrala aktörer (framförallt oväntade sådana, det vill säga icke-mänskliga aktörer) samt att undersöka empiriskt identifierbara förbindelser mellan aktörerna. Kunskapen som detta arbete ger används sedan inom gruppen för att utarbeta strategier för spridning av projektets resultat.För delprojekt 2 avses inledningsvis att sammanställa resultat från tidigare forskning angående begreppet kulturkompetens hos vårdare för att relatera detta till utbildningsinnehåll inom regionens sjuksköterskeutbildningar. Därefter beskriva vårdande inom olika verksamheter, teknikintensiva såväl som de med obefintlig teknisk utrustning, med fokus på relationen mellan plats, teknik och makt samt analysera de diskurser som förekommer på institutionsnivå inom regionen avseende kulturell kompetens inom hälso- och sjukvård ur ett intersektionellt perspektiv.
Delprojekt 3 tar sin utgångspunkt från det för det hälsofrämjande perspektivet bärande begreppet delaktighet. Genom att i ett antal genomförda hälsofrämjande interventioner (5-10) studera överföring och användande av evidens kopplat till delaktighet avser projektet beskriva och värdera hur integrationen av folkhälsovetenskaplig evidens påverkas av holistiska perspektiv på hälsa. Detta är tänkt att resultera i en kunskapssammanställning och kritisk analys i form av en reviewartikel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar