I dagarna är det ett år sedan jag började meditera som ett led i det långsiktiga arbetet för att främja hälsan, och det är drygt två år sedan jag la om kosten. För ett halvår sedan gjorde jag ett slags avstämning och skrev om erfarenheterna av mediterande. Jag skrev då att jag skulle ge det ett år och sedan utvärdera. Nu har det alltså gått ett år, och jag tänkte berätta om mitt liv idag och jämföra med hur det var för tre år sedan.
Jag mådde inte bra och mixtrade med en massa olika självmedicineringstekniker som jag nu med lite perspektiv inser bara ledde till fler problem. Jag satt lite fast i en ond cirkel och började så smått ställa in mig på att det var så här åldrandet tar sig uttryck. Jag drogs med allvarliga bihåleproblem, blödande tandkött och tvingades göra en rotfyllning, magen var i olag och stressen på jobbet pressade mig, dessutom vägde jag närmare 90 kilo trots att jag försökte äta mindre och kämpade med hungern. Det var mer än jag någonsin vägt. Sedan många år räknade jag mina steg och höll mig med marginal över 10000 steg om dagen, men jag började få ont i axlarna och mådde allmänt dåligt. Eller det är nu jag inser hur dåligt jag mådde egentligen, där och då tyckte jag trots allt att jag hade hyfsat koll och såg problemen som tecken på åldrande och en konsekvens av arbetslivets stress och press.
Innan en resa hem från Stockholm köpte jag en bok: Food Pharmacy. Det är en av få böcker jag sträckläst. När vi anlände Göteborg hade jag läst ut boken och fått en massa uppslag på saker man kan göra och tänka på för att försöka främja sin hälsa. Under de här två åren har jag läst närmare 50 böcker om hälsa, motion och meditation och jag har lärt mig massor om medicinsk forskning, om kroppen och hälsa samt sömnens och träningens betydelse för ett bra liv. Min resa hade dock börjat några månader tidigare när jag började se till att dagligen få i mig resistent stärkelse, och omgående, på bara några dagar, märkte en markant skillnad till det bättre. Jag var mentalt förberedd och den där boken kickade igång mig på allvar; den fick mig att inse att det finns MASSOR man kan göra och som utan risk är värt att testa.
Jag ser det inte som jag anammade någon särskild diet och jag försvarar inga skolor. Under dessa två år har jag märkt att mat är ett nästan lika infekterat ämne som genusforskning eller postmodernism. Jag är forskare och det är som forskare jag tar till mig det jag läser, och jag har alltid hävdat att det inte är VAD man läser, utan HUR som betyder något. Inget, och särskilt inte hälsa, är svart eller vitt. Jag lyssnar på olika röster och bildar mig en egen uppfattning genom att vara lyhörd för hur min kropp svarar på det jag gör. Mångfald och variation är den viktigaste principen jag anammat. Jag äter i princip inte kött (äter kyckling någon eller några gånger i månaden), försöker i möjligaste mån utesluta gluten och avstår helt från allt socker. Jag drar ner på kolhydraterna, är inte rädd för fett och äter mycket gröna grönsaker, bönor och nötter. Det är i princip allt. Jag äter lika mycket för min skull som för bakterierna i magen. Och mår som sagt bättre än på många, många år.
Tandköttet blöder inte alls lika mycket och problemen med tänderna har upphört, vilket bekräftats vid de två tandläkarbesök jag varit på efter omläggningen. Jag har inte ätit en enda värktablett under de två senaste åren, och heller ingen magmedicin, vilket är en stor förändring. Och jag har under de senaste två åren i princip slutat medicinera min astma, eftersom det varken behövs akut eller förebyggande medicin. Problemen med bihålorna har i princip helt försvunnit och jag är inte alls lika ofta förkyld. Vilopulsen har gått ner, jag sover bättre och mitt närminne har förbättrats. Jag har dessutom gått ner tio kilo i vikt, och har hållit mig där under snart två år. Det finns ett mycket tydligt före och efter i mitt liv, och livskvaliteten har ökat dramatiskt. Därför vill jag dela med mig, för att inspirera andra att göra vad de kan för att förbättra sina chanser till ett hälsosamt och meningsfullt liv.
Omställningen jag gjort består av lite olika delar och det är så klart svårt att uttala sig om vad som beror på vad, men det är heller inte det viktiga. Jag försöker inte leda något i bevis här. Det enda som betyder något för mig är hur jag mår, och jag mås om sagt bättre än på väldigt många år. Det började som sagt med maten, med att jag slutade äta kött och drog ner på kolhydraterna samt ökade intaget av grönsaker och bönor. När jag sedan avstod från spannmål och gluten märkte jag en ytterligare förbättring, det var efter det som astman försvann, till exempel. Sedan började jag meditera, och märkte redan efter några veckor en markant skillnad, som håller i sig och förstärks stadigt. Den sista förändringen, eller det får vi väl se, men det känns så, var att jag började styrketräna i våras.
Här under hösten -- och särskilt nu när det drar ihop sig till jul och arbetet antar allt mer kaosartade former när kurser ska avslutas och startas upp, tenor ska rättas och betyg rapporteras in, samtidigt som vårens arbete förbereds och möten krockar med varandra eftersom det aldrig finns nog med tid för att göra ett verkligt högkvalitativt arbete -- har min livsomställning verkligen stresstestats. Och jag kan till min stora glädje konstatera att jag nog aldrig känt mig så balanserad och fokuserad, vilket bekräftas av att jag skrivit en bok och några artiklar här under hösten, samtidigt jag startat upp ett nytt bokprojekt och äntligen känner att mitt stora, kulturteoretiska arbete närmar sig sin fullbordan.
Jag ser matomställningen och träningen som själva förutsättningen för att jag mår så bra, och meditationen ser jag som verktyget för att få ut mesta möjliga av min vakna tid. Jag lägger ungefär en halvtimme om dagen på meditation, och det är en investering som ger mångfalt tillbaka, både mentalt och fysiskt. Det fina är att det är hur enkelt som helst; det handlar endast om att fokusera på andningen och släppa alla tankar som snurrar runt i huvudet. Det tog ett tag innan jag kände ro under meditationen. Inledningsvis var det framförallt när jag inte mediterade som jag kände av effekterna. Nu längtar jag dock till stunderna av medveten, fokuserad närvaro här och nu, i tystnad och stillhet. I början var jag rastlös, men nu är det som att trycka på en knapp och jag kan aktivera känslan även vid andra tillfällen; på tråkiga möten, till exempel, eller på tåget, när jag promenerar eller om jag vaknar på natten.
Jag önskar alla god hälsa och balans i livet, och min erfarenhet är att träning, mat, sömn och meditation är nyckelkomponenter för att uppnå detta. Testa, du har absolut inget att förlora. Det krävs ingen omvälvande omställning eller revolutionerande ny diet. Bara lyhördhet och nyfikenhet. Att lägga sitt liv i läkemedelsbolagens händer eller äta det som bjuds ut på marknaden av multinationella matföretag som bara ansvar inför aktieägarna och som hänsynslöst utnyttjar djur och natur för att hålla kostnaderna nere och öka vinsten, och som manipulerar med människors biologiska mekanismer för att få oss att äta mer, står var och en fritt. Jag tror dock inte att det är långsiktigt hållbart, och det är jag långt ifrån ensam om att tro. Visst lever vi människor längre idag, men samtidigt ökar välfärdssjukdomarna dramatiskt och samhällets kostnader för läkemedel växer stadigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar