Bildning är en förutsättning för kunskap. Bildning är överflöd och består av både det man minns, det man glömt och det man vet att man (ännu eller aldrig) inte har koll på. Bildning är som att blåsa upp en ballong; lärande är att blåsa upp den där ballongen, kunskapen är gränssnittet mellan inne och ute, och bildningen är gummit som håller samman ballongen. Böckerna i bokhyllorna hemma fungerar lite på samma sätt. De utgör en gräns mot omvärlden och skyddar mot fördumning och ignorans, de står där som en påminnelse om att kunskap tar plats, kräver tid och präglas av mångfald. Både böckerna jag läst och som jag mins och böckerna jag glömt att jag läst, samt böckerna som köpts eller som jag fått men som ännu inte blivit lästa är del av den dynamiska helheten. Att böckerna tar plats är inget problem, tvärtom. Det är själva poängen.
Filerna på datorn och alla bloggposter som ryms på ett usb ger sken av att skrivande, läsande och tänkande är enkelt. Det är ingen fördel att man kan bära med sig alla böckerna i telefonen eller att all världens kunskap finns ett musklick bort. Det är en bedräglig och djupt olycklig uppfattning. Kunskap, bildning och intellektuell utveckling är resultatet av hårt arbete, under lång tid, med det som är svårt. Det finns inga genvägar, kunskap och lärande är en omväg. Det är en insikt, en vishet, som jag påminns om varje dag när jag låter blicken svepa över raderna med böcker där hemma.
På allt fler högskolor och arbetsplatser kommer signaler om att kontoret är på väg att försvinna och det finns regler om att man bara får ha max en halv meter böcker på arbetsplatsen. Kunskapen tvingas på detta sätt ut på nätet och människor blir därmed allt mer beroende av teknik för sitt lärande. Bildning är dock något annat, som sagt. Bildning är inte allt man kan googla eller på andra sätt plocka fram, det är något mycket mer genomgripande och integrerat med det unikt mänskliga. Bildning är analog och försöker man överföra den till nätet går något viktigt förlorat, vilket påverkar kunskapens kvalitet.
Kunskap är en dynamiskt föränderlig helhet som rymmer allt som har med den att göra; både det man har läst och som lämnat ett bestående intryck, det som lästs men fallit i glömska och det som inte läst samt det som inte skrivits. Kunskap är vägen mot vetande och den vägen är ett mål i sig, därför är kunskap en omväg. Talet om effektivitet i skolan och den högre utbildningen är ett uttryck för okunskap i bästa fall, och i värsta fall för ignorans eller cynism.
Böckerna i bokhyllan står där av en anledning. Att köpa eller på andra sätt införliva en bok i det ständigt växande men ändå begränsade biblioteket är en viljehandling, därför betyder även böckerna som inte blivit lästa och som kanske aldrig kommer läsas något; de är en integrerad del av helheten som bildning utgör. Biblioteket, både det man äger själv och det som förvaltas av staten, är en förutsättning och ett verktyg för vishet. Biblioteket med sitt överflöd av olika böcker och mångfalden av ämnen och genrer är utbildningens motsvarighet till läkarvetenskapens vaccinationer. Och det är dumhet som böckerna skyddar mot. Med hjälp av google och ett twitterkonto går det att fejka kunskap, men bara den som är beläst kan röra sig med självklarhet i ett välfyllt bibliotek.
Visa mig din bokhylla och jag kan tala om vem du är och vad du kan och behärskar. Med ledning av din dator eller telefon går det bara att avgöra vem du vill vara och hur du vill att andra ska betrakta och värdera dig. Inte för inte kallas internetkändisar för influencers och anses den med flest följare vara bäst. Den som har flest böcker är inte bäst, för det kan alla skaffa sig om de bara vill. Kunskap, bildning och vishet är inte linjära processer. Den som kan röra sig otvunget i olika bibliotek visar prov på en kompetens som bara går att skaffa sig genom intresse, ihärdighet och kritisk analytisk kompetens.
Analoga bibliotek och böckerna av papper är den grund som alla kunskapssamhällen vilar på. Tekniken kan vara ett bra komplement, men aldrig en ersättning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar