lördag 8 juni 2019

Åtta premisser för kunskap, att utmana 8

Sjätte premissen handlar om logik:
(6) the postulate of logical function, or the proposition (designation is taken to be locus of truth, sense being no more than the neutralized double or the infinite doubling of the proposition)
Logiken är kungsvägen till sanning. Tanken bygger på att teori föregår praktik, att världens och verklighetens tillblivelse sker i enlighet med en inneboende plan och att forskare upptäcker kunskap och med hjälp av vetenskapliga verktyg kan skåda in i framtiden. I enlighet med Platons tankar är idéernas värld den högsta och mest fulländade och sinnenas värld utgörs av brist på fulländning. Och enda vägen att nå dit (till platsen varifrån Sanningen läcker ut) är att kompetenta individer med hjälp av logik och sunt förnuft avgör vad som är den bästa kunskapen. Kommer man inte överens debatterar man i trygg förvissning om att det bästa argumentet avgör frågan eftersom sanningen är nedlagd i världen, vilket sociala studier av forskning (se t.ex. Latour 2000) har visat långt ifrån alltid stämmer även om det hävdas att så är fallet.

Människor är aldrig mer än människor och en av människans egenskaper är viljan att veta vad som ska hända. Det är en djupt känd önskan som förenar alla; både allmänhet, forskare, politiker och makthavare vill förstå och kontrollera framtiden. Innan den moderna vetenskapen utvecklats vände man sig till astrologer och siare för att få svar på sina frågor. Det gör man inte längre, men viljan att veta och begäret efter sanning har inte försvunnit trots att denna typ av bias förnekas inom rådande vetenskapliga paradigm, vilket är olyckligt eftersom den som har makt också alltid har inflytande över kunskapen och människors tänkande. Logik är ett kraftfullt och viktigt verktyg i sökandet efter kunskap, men om logik uppfattas som kungsvägen till Sanning uppstår problem av ovan angivna skäl. Framtiden är alltid en mer eller mindre öppen fråga och det finns inget vetenskapligt sätt att en gång för alla, på förhand avgöra vems svar som är det rätta. Det är så verkligheten ser ut och det måste vi människor acceptera.

Fysiken är mönstervetenskapen som alla andra vetenskaper jämförs med, och där är logiken verktyget par préférence, både för forskare som ser logiken som ett verktyg skapat av människor och de som ser matematiken som den kod verkligheten består av. Fast om man verkligenvill veta varför fysiken kommit att få status som mönstervetenskap måste man reflektera över frågan om det är för att den är bättre och mer vetenskaplig än andra vetenskaper, eller för att fysiken är den vetenskap som kommer närmast föreställningen om vad som kännetecknar vetenskaplighet? Livet och tillvaron är fylld av frågor av karaktären hönan eller ägget och med inspiration från Deleuze utgår jag från att det inte är en fråga om antingen eller utan om mer eller mindre av både och.

Om det alltid var så att forskare började med att skapa hypoteser med hjälp av logik och extrapoleringar utifrån kända fakta och sedan fann stöd för teorin i iakttagelser och erfarenheter vore saken avgjord. Fast alla aspekter av verkligheten fungerar inte som människor tror eller önskar. Planetbanor och kvarkar går att räkna på och följer fysikens lagar, men så ser det inte ut i naturen; evolutionen har inget mål, den bara förändras i enlighet med sin egen inneboende dynamik. Och är det kultur man söker kunskap om måste man acceptera att mänsklig samverkan alltid påverkas av både förnuft, känslor och vilja. Samhället låter sig inte passas in i modeller. Logiken är med andra ord inte ena sättet att nå kunskap. Vill man lära sig förstå och utveckla kunskap om kultur måste man bryta mot den premissen och skaffa sig en större verktygslåda och utveckla nya, alternativa handgrepp.

Kultur är till sin natur kontextbunden och därför föränderlig och relativ. Är det kultur man vill veta något om måste man acceptera att det inte finns ett enda, bästa svar på någon fråga som rör den aspekten av verkligheten. Det finns bara olika, mer eller mindre användbara svar på frågor som rör samhället och kultur och eftersom framtiden skapas genom handlingar som styrs av känslor och vilja existerar verkligheten först när den realiserats. Ingen kan veta på förhand vad som ska hända i politiken, på börsen eller mellan människor. Viljanatt veta är stark och det är lätt att förföras av den som är säker och karismatisk, detta vet vi, det är så människor fungerar. Kunskap om kultur är inget man upptäcker, den skapas i och relaterar alltid till sammanhang som både påverkar och påverkas av allt och alla som är del av helheten.

Där och när sanningen uppfattas som varande en och odelbar kommer vägen till vetande och synen på hur man gör akademisk karriär att handla om att försöka förgöra motståndare, i enlighet med logiken att om bara en kan ha rätt måste den andre ha fel. I teorin handlar det bara om sunt och om vem som har bäst logik och säkrast evidens. I praktiken och eftersom människor inte är mer än människor, handlar kampen dock lika ofta om motståndarens rykte som klok och förnuftig. Kunskap är förkroppsligad, den anses vara någons och ha ett ursprung. Vetande hänger på detta sätt intimt samman med det subjekt som anser sig själv och som av andra anses veta hur det är. I teorin är kunskap fristående och forskning har ingenting med subjekt eller subjektivitet att göra, men vetenskap handlar i praktiken sällan bara om kunskap, det handlar lika mycket om individers kamp för erkännande av resultaten av deras forskning och om konkurrens om pengar och strävan efter prestige. Därför kan man aldrig ta någonting för givet, därför är kritiskt tänkande, transparens och samtal en bättre väg till svar som fungerar, i alla fall om frågorna och det som undersöks handlar om kultur.

Inga kommentarer: