Tänker vidare, tillsammans. Om bildning.

Fick kloka och viktiga kommentarer på posten om bildning, som förtjänar att lyftas upp och tänka vidare kring. För det är ju det som egentligen är målet för all högre utbildning, som är den efterfrågade konsekvenser av studier på högskolor och universitet. Det man vet och förmågan att använda kunskapen, i handling. Det vetande som bara finns i huvudet på en är inget värt och det försvinner också från universum den dagen då hen dör. Bara det vetande som kommuniceras och som gör skillnad är något värd.

Ändå envisas vi med att räkna och mäta olika typer av indikatorer. Och detta mätande och räknande tar fokus från det som är viktigt. Kanske är det därför man så ofta idag blandar samman bildning och kunskap med intelligens? Ann-Helene skriver:

Det talas idag mycket mer om "smart" än om bildad, eller klok, som något eftersträvansvärt, tycker jag mig märka - både gällande teknologi och människor.

Smart kan den vara som hittar på atombomber och löser skatteteckniska frågor för rikskkapitalbolag inom vård och omsorg. Men hur klokt är det, och på vilket sätt kan det sägas leda till hållbarhet? Det är den viktiga och avgörande frågan, och för att kunna hantera den krävs en hög bildningsgrad, inte bara hos några få utan generellt i samhället. Där har skolan och utbildningssytemet en hel del kvar att uträtta och arbeta med. Hur påverkas kvaliteten på det arbetet av att förmågan att tänka nytt, stort och originellt utarmas, eller försvinner på grund av effektivitets- och lönsamhetskrav? Viktiga frågor, som det borde samtalas mycket mer kring, om vi skall kunna bygga ett hållbart samhälle.

Jag tror det skulle uppfattas rätt underligt, att tala om en "klok telefon". Det skulle låta lite som att telefonen kunde tänka för sitt eget nöjes skull, som om den visste saker som inte omedelbart sätts i användning eller leder till något nyttigt, som om den hade känslor och ett medvetande, som om den kanske var lite långsam, som om den hade slutade jobba och tjäna som telefon - ja, var en människa.

Samverkan mellan människor och teknologier är det som skapar kultur, processuellt. Både människan och telefonen förändras i en ömsesidig process av blivande. Över denna process styr ingen, det följer sitt eget lopp och logik, utifrån de förutsättningar som finns i det sammanhang där samverkan sker. Tänker man aktör i termer av allt som kan göra skillnad så öppnas det upp ett utrymme för viktiga frågor om begreppet människa, teknik och hållbar utveckling. Om det är allmänt accepterat att en telefon anses vara smart, då får det konsekvenser även för brukarna och för hela det sammanhang där interaktionen mellan människa och teknik utspelar sig, det ger upphov till konsekvenser. Därför är frågan allt annat än trivial. Det handlar om livet, och om framtiden. Som alltid är en öppen fråga, och därför måste ägnas den största uppmärksamhet. Det är ingen formalitet. Kultur förändras icke-linjärt, glöm aldrig det.

En smart telefon, däremot, kalkylerar, skapar genvägar, sammansätter fler och fler funktioner i ett, och kapar bort fördröjande led. Den sparar och den är snabb.

Jämför det med människan, brukaren, och ställ det i relation till rådande syn på vad som är viktigt och eftersträvansvärt. Vem uppfyller kriterierna bäst, människan eller telefonen? Och vad får det för konsekvenser i en värd där det finns allt mindre tid för eftertanke? Avgörande frågor, som i allra högsta grad har bärighet i och relevans för debatten kring högre utbildning. Det spelar roll hur vi tänker som kollektiv, och vad vi gör. Och allt slår tillbaka på oss människor, och våra möjligheter att bygga ett behagligt liv och skapa sammanhang som ger skydd och stöd och där man kan utvecklas.

Det är också mänskliga egenskaper, men samtidigt något som kan delegeras till maskiner och automatiseras. Det här säger något om vad vi menar med "smart", och kanske varför "smart" är högt skattat idag, i många sammanhang. Det är något företagsamt över "smart", men inte eftertänksamt, reflekterande (som bildad och klok). Båda behövs. 

Kloka ord från Ann-Helen. Smart låter bra, men vad betyder det egentligen. Det vill säga hur används ordet i det kulturella sammanhnag vi alla delar? Konsekvenser, alltid fokus på konsekvenser. Vi lever i en värld som i högsta grad premierar företagsamhet (med allt vad det står för och innebär), och det går ut över eftertänksamheten, som kräver tid för reflektion.

Håller med om att båda behövs. Vi har den värld vi har och det nyttar inget att bygga utopier i tanken, skall det man tänker ge upphov till varaktig och hållbar förändring måste man jobba med och utifrån det som här, här och nu. På gott och ont.

Som sagt, det finns inge genvägar!