Kultur och vatten = livet

Läser om vatten i dagens SvD, men det jag ser är kultur. Effekter av kultur. Vatten finns i begränsad mängd på jorden, sötvatten alltså. Det finns således en gräns här, en absolut gräns som bara på marginalen är förhandlingsbar. Västvärlden förbrukar ENORMA mängder vatten. Vårt sätt att leva och våra preferenser ger upphov till behov, och behov ger i sin tur upphov till effekter. Behovet av kött, till exempel, för att det ska kunna tillfredsställas krävs vatten i mängder.

70 procent av världens sötvatten används inom jordbruket och en tredjedel av världens vattenkrävande jordbruksmark används för att odla grödor som i sin tur ges som föda till djur.

En övergång till en vegetarisk mathållning skulle vara ett sätt att öka tillgången på vatten för livsmedelsproduktion, enligt dem. Animalisk proteinrik mat kräver mellan fem och tio gånger mer vatten än vegetarisk matproduktion.

Att minska eller få bort matsvinnet och ökad handel mellan länder som har över- respektive underskott, vilket ger ett bättre resursutnyttjande, är andra sätt att förhindra livsmedelsbrist.

Kultur är ingen trivial fråga. Kultur är avgörande för den vardag som är vad levt liv handlar om. Vardagen är livet, livet är vardag. Det vi gör. Och görandet utförs i enlighet med kontingenta önskningar, preferenser som upprätthålls och förändras kollektivt. Kultur. Betraktat på detta sätt blir det uppenbart hur viktigt kultur är, och hur avgörande kunskaper om och förståelse för detta centrala fenomen är för livet här på jorden.

Mänsklighetens numerär har vuxit enormt under 1900-talet, och mänskliga önskningar får därför genomgripande konsekvenser, när enskilda individers tankar och handlingar växlas upp till global nivå. Ökad efterfrågan på ? får konsekvenser. Enorma konsekvenser. Om jag väljer att äta kött eller grönsaker till lunch spelar ingen som helst roll, men det spelar roll om nio miljarder gör det (vilket för övrigt är en fysisk omöjlighet, för det finns varken vatten eller jordbruksmark nog att kunna erbjuda kött till alla). Kultur spelar roll.

Det är kultur som skapar behov och preferenser i en ömsesidig process av tillblivelse, vilken i sin tur driver förändring. Kultur binder samman jordens befolkning, och befolkningen med jorden i sig och allt övrigt liv. Detta behövs inga excellenta forskare för att förstå, det kan alla fatta. Om man bara intresserar sig för samband i vardagen. Och dessa kunskaper kan kulturvetenskapen hjälpa till att utveckla och sprida. Inte via smala internationella referee-granskade tidskrifter, utan via utbildning, bloggar och samtal i vardagen. (Läser en klok och balanserad artikel i DN, som svar på gårdagens debattartikel om elitsatsningar.).

Beslut om forskningspolitik är också kulturbundna, och i allra högsta grad kontingenta. Alfred Nobel, till exempel, skrev ett testamente vid slutet av 1800-talet. Och hans ord påverkar fortfarande idag synen på vad som är viktig kunskap. Nobelpriset är så pass eftertraktat att det framstår som logiskt och lämpligt att bygga en enorm partikelaccellerator i Cern, om man hårdrar frågan. Jag har inga invändningar, och förstår att det finns poänger och går att motivera beslutet och satsningen. Men, faktum kvarstår, det är ett beslut av människor, alltså har det med kultur att göra. Synen på och värderingen av olika kunskaper är kulturellt betingad.

Orsaken till att kulturvetenskap inte anses mödan och resurserna värd finns inget enkelt och entydigt svar på, och det i sig (själva komplexiteten i frågeställningen) är en del av förklaringen. Eftersom kulturen är som den är kommer synen på kunskapen om den att påverkas. Resultatet är att vi på Högskolan Väst denna höst inte tar in några nya studenter, i enlighet med dagens utbildningspolitik. Ett annat resultat av rådande (kulturellt upprätthållna) kunskapssyn är att det framöver skall satsas på excellens inom forskningen. Sverige ska bli världsledande, det är målet. Och eftersom man bara kan bli världsledande i ett begränsat spektrum av kunskap, vilket har med vetenskapstraditioner och publikationsstrategier att göra, kommer detta mer än behovet av kunskap att styra vad man satsar på. Kultur, från början till slut.

Excellens är också kulturbundet, liksom den "socialdemokratiska" (!?) jantelag som Björklund menar sätter käppar i hjulet för drömmen om ett svenskt Nobelpris. Kultur har bärighet på alla aspekter av mänskligt liv. Liksom vatten är kultur en förutsättning för livet som vi känner det. Det har talats om att vi lever i en kulturförnekande kultur, och det kan vi så klart göra. Valet är vårt, helt och hållet. Men det är behäftat med konsekvenser, liksom alla andra val, egna, andras och kollektiva. Överallt alltid, effekter av görande, som regleras kulturellt. Livet handlar om det; inte om pengar, Nobelpris, räntor, presidentval eller om något annat som ger rubriker i tidningarna.

Kultur och vatten, däremellan finns allt annat. Vatten är nödvändigt för livet på jorden, och mänskligheten är inget annat än djur om vi tar bort kulturen. Kultur och vatten är förutsättningarna för ALLT annat. Viktigt att tänka på det ibland. Den 20 september kommer budgetpropositionen, och senare i höst kommer en forskningsproposition. Läs dem noga, för de pekar ut riktningen för framtiden. Läs dem med ovanstående insikter i åtanke.

Sambanden mellan kultur och vatten är komplext och svårt, men viktigt. Vi kan välja att förneka, men vad vi än gör kommer det att resultera i effekter som inte går att välja bort. Dem får vi leva med.