Melodifestivalen, SuperBowl, Astra Zeneca och ekonomins kolonisering av vardagen

Vågar inte, vill inte. Inte än i alla fall. Men jag behöver, ut och röra på mig. Uppfinner saker att göra här inne istället. Förhalar, följer minsta motståndets lag. En bloggpost till, det måste jag får ur mig. Det håller mig borta från kylan där ute en stund till. Tankar finns det gott om. Tankar som pockar på uppmärksamhet och som behöver upp på skärmen för att bli synliga, vilket krävs för att de skall kunna värderas. Blott tänkta tankar finns inte, bara uttalade och offentliggjorda tankar räknas. Tankar som fungerar ger upphov till konsekvenser, och det är med ledning av konsekvenser tankar kan bedömas.

Demokrati har varit temat för veckan. Och ekonomismens konsekvenser. Det är vad som snurrat i huvudet på mig i mellanrummen där tankarna fått flyga fritt. Bränsle och uppslag till tankar om dessa frågor har inte saknats. Läste till exempel nyss på bloggkollegan Karl Palmås, 99, our 68, om nedläggningen av Astra Zenecas forskningsavdelning i Södertälje, och det satte igång tankarna igen. Morgonens bloggpost följs därför upp, med fortsatta funderingar kring demokratin, kunskapen och effekterna av ekonomins kolonisering av allt fler områden.

Idrott handlar om pengar, liksom väldigt mycket annat i samhället. Ibland är det svårt att veta vad som är orsak och vad som är verkan. Spelas det boll för att tjänas pengar, eller tjänas det pengar för att det spelas boll? Svaret är inte givet, och det varierar över tid och beror på vem man frågar. Super Bowl är ett fenomen som illustrerar detta på många intressanta sätt. Handlar det om idrott, eller om reklam? Det är på inget sätt givet. Läser med stort intresse artiklarna på SvD om detta. Se här, till exempel. Lika kända, om inte mer, är reklamfilmerna som lanseras i samband med finalen i amerikans fotboll. I år slår galan alla rekord, om man ska tro medierna?

Idrott och ekonomi leder tankarna till hälsa, till kroppen. Och den påverkas också av ekonomiseringen. Själen är kroppens fängelse, skrev Foucault (även om jag i skrivande stund inte mins var). Exempel på det finns i massor, i DN exempelvis, i en artikel där kroppen som varumärke för personens värde på arbetsmarknaden diskuteras. Själen är kroppens fängelse genom att tankarna struktureras av språket, och språket är det verktyg vi använder för att kommunicera. Kulturen tar sig den vägen i i kroppen. Och en kultur där ekonomi tar en allt större plats får följaktligen konsekvenser för vår syn på kroppen.

Att ett snyggt yttre generar anställning vid jobbansökan visar flera undersökningar, om samma sak gäller en vältränad kropp är osäkert. Men oavsett om det gäller en vältränad kropp eller inte, blir det vanligare att man uppger om och vad man tränar i sitt cv, menar Annika Stålhandske Holm, rekryteringskonsult på Wise Professionals.

– Det märks att det finns en ökad medvetenhet kring hälsa. Många, särskit lite äldre människor, betonar gärna i sitt cv att de är fysiskt starka och lever ett aktivt liv.

Hälsa har blivit ett sätt att tjäna pengar. Hur hälsosamt är det i längden, kan man undra? Återigen ett exempel på att det inte finns någon enkel väg till lycka. Allt som görs och alla beslut som tas och som resulterar i handling får konsekvenser. Och överallt finns den, ekonomin. Vad är hönan och vad är ägget?

Melodifestivalen. Den inleder sin vandring över landet idag och medierna hakar på. Hit riktas folkets uppmärksamhet, och det behovet måste utnyttjas. Förströelse är vad vi söker, kanske för att komma bort från vardagens (ekonomiska) krav? Om det är så blir paradoxen än mer paradoxal. Kulturen är lika beroende av och insyltad i ekonomin som allt annat. Torsten Flinck är inte längre Torsten Flinck, han har förvandlats till en ikon, och det är den som uppträder ikväll. Ett varumärke, precis som Sean Banan och alla andra artister. Melodifestivalen arrangeras av Public Service, men den handlar lika mycket som Super Bowl om ekonomi, om förmering av kapital. Musik är ett sätt att tjäna pengar, för artister, låtskrivare, skivbolag och andra.

Melodifestivalen är också ett sätt att marknadsföra platser, i syfte att dra till sig turister, företag och pengar. Precis som skolorna finns inte städer som inte syns. Samhällen drivs av pengar, money makes the world go around. Det är en större och mycket mer spridd sanning idag än när Liza Minelli sjöng sitt paradnummer.

Ekonomi, kultur, kunskap. Olika sidor av samma sak. Vad är orsak, vad är verkan? Vet vi det? Går det att veta? Jag tror inte det finns något definitivt svar, och därför behövs det forskning. Det behövs forskning som inte har som mål att tjäna pengar. Sammanblandningen av forskning och ekonomi riskerar att ge upphov till farliga konsekvenser. Genom att bara se den kortsiktiga nyttan med forskningen, genom att fokusera tillämpningsmomentet av kunskapssökandet, utarmas kunskapen och med den minskar förmågan i samhället att förstå och hantera alla de faror som lurar i vassen överallt. Låt oss ta nedläggningen av Astra Zenecas laboratorium i Södertälje som en påminnelse om att det inte är långsiktigt hållbart att blanda ihop forskning och ekonomi. Även om jag håller med debattörerna i DN idag, om att: "Det är hög tid att sätta innovation, entreprenörskap och kunskapsdriven tillväxt i fokus för den ekonomiska politiken.", är jag inte säker på att jag håller med om deras slutsatser.

Jag vill se fler och mer initierade, förutsättningslösa samtal om vad forskning är. Hur ska forskning bedrivas, och med vilka mål, på lång och kort sikt? Vem ska finansiera den? Vem äger resultatet av forskningen? Vad får de olika svaren på dessa frågor för konsekvenser? Och hur bör man se på och hantera ekonomins kolonisering av livet? Det är frågor som inte kan lösas av enskilda forskare. Det är frågor som måste lösas kollektivt, demokratiskt. Svaren på frågorna får konsekvenser för alla.

Palmås är inne på något viktigt. Han berör en aspekt av medicinforskningen som är värd att fundera vidare på. Han skriver,

Alltså – det finns någonting intressant i att inte se Södertäljebeslutet som en simpel förflyttning av laboratoriet, i syfte att koncentrera och konsolidera sina “sites”. Kan det vara så att man istället tänker att framtidens idéer kommer någon annanstans ifrån – från en amorf massa av skapare, spridda därute i samhället? Frågan är inte huruvida AZ bara flyttat sitt labb någon annanstans. Frågan är om företaget har tänkt om kring vad som är deras labb.

Var genereras kunskap? Hur genereras kunskap? Till vad skall kunskapen användas? Vem ska finansiera forskningen som skapar kunskapen? Och, sist men inte minst, spelar det någon roll hur vi tänker kring dessa frågor? Har det något med mitt liv att göra, här och nu och i framtiden? Jag tror det, att dessa frågor bär på fröet till morgondagens samhälle. Hur vi svarar och vad vi gör i relation till frågorna, och med vi menar jag alla vi som lever och verkar i världen idag, kommer att få konsekvenser. Det har med demokrati att göra, i allra högsta grad!

Det tänker jag fundera på ute i kylan, och ikväll när jag sitter i soffan och slötittar på Melodifestivalen. Hur gör du? Oavsett vad du väljer att göra så får det konsekvenser.