Skillnader 2

Ett sätt att se på världen, vetandet och människan handlar om att se dessa enheter som mer eller mindre bleka kopior av original som existerar bortom gränsen för vårt nuvarande kunskap. Då skapas en värld av kopior, vilka uppvisar mer eller mindre tydliga likheter med originalen. Det är den rådande uppfattningen, i samhället, akademin och hos många individer. Världen är en och odelbar och det gäller för Sanningen också. Och individerna både kan och ska rangordnas i förhållande till deras individuella förmågor och i relation till deras likhet med originalet.

Skolan fostrar lika mycket som den sorterar. Skolan lär oss att Sanningen är en, och att vägen dit går via det sunda förnuftet. På det sättet skapas normer och upprätthålls kunskapsregimer. Individerna anpassar sig. För att ta ett konkret och aktuellt exempel, vad är det vi håller på med idag om inte skapa skillnad? Vi säger att alla människor har samma värde, men ändå gör vi överallt skillnad. Skillnad skapas på olika sätt, genom att inför möjligheten att dra av på skatten för läxhjälp, till exempel. Genom att tvinga på grupper av individer olika kläder som manifesterar skillnader, till exempel mellan könen. Genom att söka skillnader istället för likheter. Sökandet efter skillnader har sitt ursprung i tanken om att det finns ett original, en sanning. Och i förhållande till det/den är alla bleka kopior, men den som liknar originalet lite mer är enligt rådande logik lite mera värd. Mannen är normen för mänskligheten, alltså får han mer makt och mer pengar. Driver här ingen politisk linje, därför tillåter jag mig att vara lite vag och väljer att peka på olika saker, som alla dock illustrerar tanken från den förra bloggposten.

Sökandet efter skillnad är en konsekvens av rådande syn på kunskap, det är Gilles Deleuze utgångspunkt. Kunskapen är inte en spegel av rådande, verkliga förhållanden. Deleuze utgångspunkt är att det inte finns några original, BARA kopior. Hans begrepp för att tala om detta är simulacra. Det är ett begrepp som handlar om skillnad, och det finns bara två sätt att se på saken, antingen är världen uppbyggd av ett original och dess kopior, eller också finns det bara kopior. Den som kommer hit, till detta tankemässiga vägskäl har alltså två vägar att gå, antingen ansluter man sig till dem som söker efter Sanningen och Svaret, originalet för världen, mänskligheten och kunskapen. Eller också väljer man den andra vägen. Där finns inget original. Följaktligen finns heller ingen Sanning och heller ingen evig bild av människan i bestämd form singular att jämföras mot. Där finns bara individer som samverkar för att skapa en hållbart värld där deras barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare kan leva.

Tänker man på detta sätt om skillnad så handlar det inte om jämförelse mellan. Skillnad är ingen relation. Skillnad på det sätt som Deleuze tänker sig, skillnad utan original, är en positiv egenskap. En egenskap som existerar i kraft av sig själv. Om alla skiljer sig från varandra så kan skillnaden sägas vara en egenskap, istället för en relation. Det är emellertid ingen sanning, det är ett verktyg. Världen och verkligheten, kultur, skapas i och genom handlingar, interaktion, i vardagen. Och vi vet vilka konsekvenser som rådande handlingar ger upphov till, det är bara att bläddra i en tidning eller slå på TVn. Överallt ser vi skillnad. Vi ser också kamp för erkännande och allas lika värde. Kamp om vem som sitter inne med sanningen eller vem som var först, vem som skapat originalet (av en tavla, ett musikstycke, en bild, berättelse och så vidare). Rådande syn på sanning ger upphov till nuvarande syn på skillnad och konsekvenserna som följer av den. Med andra sätt att tänka kring skillnad följer andra konsekvenser. Det är så världen skapas, i och genom konsekvenser av handling.

Deleuze menar att det är bättre och att det bör leda till mer konstruktiva och hållbara konsekvenser att tänka kring skillnad som något som upprepas. När mänskligheten reproduceras är det skillnad som upprepas. Mitt DNA är med detta sätt att se på saken inte unikt, det skiljer sig bara från alla andras DNA och det är därigenom skillnaden som upprepas. Samma gäller mellan individer och mellan grupper av individer, skillnaderna som går att iaktta handlar inte om att någon är mer lik en måttsock för mänskligheten, det handlar bara om att ingen är identisk med någon annan.

Vetande och sanning går att förstå och tänka kring på samma sätt. Skillnaderna som går att iaktta är bara ett tecken på olikhet, inget annat. Men tänker man original då blir den naturliga reaktionen att jämföra med Verkligheten, Sanningen, eller med Gud. Tänker man däremot på skillnad som en egenskap i kraft av sig själv, då leder det till fokusering på funktion. Hur kan mina egenskaper användas, eller hur fungerar min sanning i praktiken?

Allt tänkande ger upphov till konsekvenser. Tänker man original då blir konsekvensen upphovsrättsliga konflikter, även om alla vet att skapande alltid och överallt bygger på influenser och ibland stöld. De flesta är överens om att konstnärers arbete är värdefullt och att de ska ha ersättning för det, men det betyder på inget sätt att någon ÄGER en tanke, en bild eller musik. Kulturen delar vi på, och ersättning kan ges på olika sätt. Det finns inte bara ett och ett enda. Tänker man så kring skillnad, som något positivt, då blir det ett slags verktyg som kan hjälp mänskligheten att bygga en bättre värd med färre konflikter. Tanken om skillnad som en positiv egenskap, något som finns och som man har, istället för en relation, är ingen alternativ sanning. Det är ett nytt sätt att tänka kring kultur, kunskap och verkligheten.

Detta är mitt sätt att se på skillnad och på kunskap, på min själv och på den värld och den kultur jag lever i och interagerar med och som jag därför är medskapare av, på samma sätt som du som läser och alla andra. Vi är alla mer eller mindre lika varandra, men eftersom ingen är närmare sanningen eller något slags original än någon annan är det meningslöst att jämföra oss med varandra. Det är mycket mer konstruktivt att se oss för vem vi är och att reflektera över vad vi kan och är lämpade för.

Kunskap är inget man bör kämpa om, den ska användas. Idag gör vi precis tvärt om, vi använder kunskap för att sortera och skilja ut människor från varandra. Härigenom skapar vi skillnader som inte existerar, men som ändå ger upphov till konsekvenser. Är det så vi vill ha det? Är det ett sådant samhälle vi vill bygga? Betänk att det är precis detta vi gör, i handling; skapar det samhälle vi lever i. Ett annat samhälle är möjligt, om tillräckligt många vill och handlar på andra sätt. Ett sådant alternativt sätt att tänka och handla finns en hel uppsättning verktyg för hos tänkare som Gilles Deleuze. Simulacra till exempel, är ett verktyg för att tänka kring skillnad. Det är ingen sanning, av det enkla skälet att verktyget skapats i och genom ett sätt att tänka som bygger på att sanning (i bestämd form singular) inte existerar. Bara tron på och övertygelsen om att det finns EN Sanning.

Skillnad är en av de kanske mest grundläggande frågorna vi människor har att brottas med. Och det enda vi kan veta är att det spelat roll hur vi tänker, för det påverkar världen vi lever i genom att tankar och handlingar är två sidor av samma sam, två aspekter av kulturell tillblivelse.