Förändring. Hur gör man?

Vad driver förändring, eller kanske snarare, hur driver man förändring, och tänker kring detta, på nya sätt? Tanken kommer upp i relation till det forskningsprojekt jag engagerats i, som handlar om att främja hållbar tillväxt inom turism i Trollhättekanalområdet och runt Limfjorden i Danmark. Vet ännu inte i detalj vad jag ska göra, men jag har relativt fria händer att göra mer än vad det ganska uppstyrda projektet handlar om. Där är tanken att vi forskare ska finnas till hands, för att utvärdera och bevaka processen samt delta i workshops. Det ska utvecklas appar och talas på konferenser här hemma och internationellt. Det gamla vanliga alltså. Men så finns det också utrymme för att göra något mer, något nytt. Och här kommer tankarna om förändring in, eller upp. 

Tänker mig projektet som en unik möjlighet att testa något nytt. Tänker försöka jobba på nya sätt, som kulturvetare. Kultur handlar om förändring, och förändring har alltid en riktning, även om den ibland är otydlig. Turism handlar projektet om. Besöksstatistik, lönsamhet och evenemang. Måltidsturism eller kulturavsturism? Man kan tänka olika där. Det handlar om att hantera flödet av förbipasserande, till attraktionerna som finns i området. Om förändring av vanor och mönster. Fler ska fås att komma till, komma oftare eller stanna längre, och om att få dem som är där att förbruka pengar. Enkelt är det vad det handlar om. Ingen idé att hymla om det. Och detta kan man ha olika åsikter om. Jag hade inte hoppat på projektet om det inte tydligt poängterades att det är hållbar tillväxt som ska främjas, och samarbeten mellan två regioner med liknande karaktär och problem. Hållbarhet är viktigt, och det är det jag vill jobba med i huvudsak, för där finns nyckeln till lönsamhet på sikt.

Förändring var det emellertid jag ville skriva om här och nu, det finns anledning att utveckla tankar om annat under resans gång. Återkommer till det i fler poster. Går det att driva förändring, det är det jag funderar på? Högst osäkert skulle jag säga, ändå tror jag att det går att påverka riktningen på marginalen. Och det är det jag ska jobba med, för det finns något där. Det vanliga när man tänker på förändring är att sätta upp stora och ambitiösa mål, tillsätta en stark och karismatisk ledare som pekar med hela handen. Mål bryts ner i delmål, och processen utvärderas. Sedan kan man i efterhand studera om det gick, om det blev bra och om det är möjligt att gå vidare. Detta förfarande tror jag inte på. Det rimmar illa med mina kunskaper och kulturvetenskapliga kompetenser. Jag vill något annat, och tänker försöka utveckla andra metoder för att jobba med förändring.

Genom att arrangera workshops eller seminarier, samtalsinriktade träffar där olika aktörer med olika roller i området träffas och utbyter tankar tillsammans med mig som humanist och forskare, tänker jag mig att det ska gå att identifiera såväl problem att jobba med, som dolda möjligheter. Det handlar dels om att synliggöra aktörerna för varandra, om att visa på sammanhanget som komplex helhet, dels om att föra samman aktörerna med hjälp av teoretiska begrepp. Jag tänker nämligen att jobba med teori som verktyg för att driva förändring, på marginalen. Har inte riktigt klart för mig ännu i detalj hur och vad, men detta är en unik möjlighet som kanske aldrig kommer åter att finna och utveckla nya sätt att arbeta på med kulturvetenskaplig kompetens.

Finns en massa fällor och blindskär längs vägen, så klart. Avgörande för att lyckas i mitt uppsåt är att komma bort från konsulttänkandet som idag är rådande. Vi måste bort från tänkandet som går ut på att sälja en bestämd idé, tillsammans med en paketlösning. Best practice finns inte, bara olika sätt att jobba på, med olika konsekvenser. Förväntningar finns så klart på den som kommer in i en grupp utifrån. Och konsulter finns det gott om, som har färdiga lösningar som appliceras och sedan drar hen vidare till nästa kund. Mitt åtagande sträcker sig över tid, och jag tar inte betalt. Det ser jag som en viktig poäng, att jag är där som forskare. Jag ska både hjälpa dem, och samla material till artiklar och forskningsrelaterade uppgifter. Projektet ser jag som en del i AIL, och det jag vill testa är mina tankar om samtasdrivna utbyten mellan kompetenser.   

Tänkandet kring själva drivandet är den kritiska punkten. Här finns mycket att jobba med. Min roll är att följa med lika mycket som jag styr. Jag skall få dem att hitta varandra, och dra åt samma håll. Så tänker jag, för förändring finns överallt. Öppenhet, både hos mig och övriga är centralt. Lyssna lika mycket som man talar. 

Återkommer om detta. Solen utanför fönstret lockar. Är på väg till Bohuslän. Ska hyra bil, bo på spa i helgen. Det blir bra. Mycket tid att låta tankarna driva, och att följa med. Så skapas förutsättningar för ny-tänkande. Någon idé måste jag ha när jag möter turistansvariga om några veckor, men inte förrän då behöver jag ha dem. Tankefröt är planterat, nu ska det få verka. Återkommer, som sagt.