Docentföreläsningen II

Docentföreläsningens andra del handlade om mitt alkoholprojekt vilket publicerats, bland annat i boken: Kung Alkohol. Och andra drogaktörer. Varför valde jag det som ämne för min post-dock studie? Det finns många orsaker, den viktigaste är att det var detta ämne som jag egentligen ville skriva avhandling om. Det blev inte så. Jag fick pengar för att skriva om åkerinäringen istället. Tanken var att avhandlingen skulle handla om nyktra alkoholister, och analysredskapet skulle vara genus/maskulinitet. Det var initialt ofinansierat, så när jag fick pengar för att studera åkerinäringen, som också passar som empiri för en studie med genusperspektiv, då hoppade jag på det projektet istället. Men jag visste hela tiden att jag på ett eller annat sätt skulle återvända till alkoholen och drogerna. Följaktligen samlade jag på mig artiklar, texter och tankar.

När jag sedan, efter disputationen, fick anställning på HTU (Högskolan Trollhättan/Uddevalla, i Vänersborg, på avdelningen Hälsa & Kultur, vilken sedan gick upp i Institutionen Omvårdnad, hälsa och kultur. Vad passade väl då bättre än att arbeta med alkohol och droger? Viktigt att lägga märke till är att detta är ett kulturvetenskapligt perspektiv. Min forskning handlar alltså fortsatt om kultur. Alkoholen i kulturen,och kulturen i alkoholen, skulle man kunna säga, för att travestera på titeln för docentföreläsningen.

Jag ville utmana mig själv. Ville bli mer teoretisk. Och eftersom jag var lite trött på genus och maskulinitet just där och då kom projektet att anta en lite annorlunda form än vad som var tanken när det först formulerades. Projektet har bedrivits på min kompetensutvecklingstid. Och jag har medvetet låtit det ta den riktning som det har tagit, som ett resultat av intresset för stunden och det material och de tankar som kommit i min väg under arbetes gång. Boken är lite spretig kanske, men det finns också en poäng med det. Jag vill inte med hjälp av stöd i forskningen visa hur det är, jag vill väcka tankar och sätta igång samtal.

Alkoholens kulturella aspekter nås bäst menar jag om man inte kör ner fakta i halsen. Fakta om kultur är dessutom, som sagt, djupt problematiskt. Reaktionerna som jag mötts av under arbetets gång får illustrera relevansen i ansatsen. Det skulle kunna bilda underlag till åtminstone en artikel. Jag har mötts av och möts fortfarande av reaktioner. Vissa frågar om jag är mot alkohol, om jag vill stänga Systembolaget. Andra suckar om jag hamnar vid samma bord som dem, "Nu kommer du att granska hur mycket jag dricker", får jag höra ibland. Eller också vill man bikta sig, eller tala om någon man känner med problem. Jag tar dessa reaktioner som intäkt för att det saknas kanaler och platser för, förutsättningslösa samtal om alkohol och droger. Och detta använder jag också som motiv för nyttan med och betydelsen av kulturvetenskaplig forskning om alkohol och droger.

Tyvärr ser man inte med blida ögon inom akademin på att man byter ämne. Bliv vid din läst, om du vill göra karriär som forskare. Det är budskapet jag har fått, på olika sätt. Jag blev till exempel refuserad en gång, man sände inte ens ut manuset till granskare. Eller om det var så att jag inte fick forskningsmedel, jag minns inte. Vill inte minnas. Motiveringen var i alla fall att jag skrivit min avhandling om lastbilschaufförer. Intresset för och förståelsen av vad ett kulturvetenskapligt perspektiv på alkohol och droger innebär, den var skrämmande dålig. Slutsatsen jag drar av detta är att alkohol och drogforskningen mer handlar om att göra karriär, inom bestämda ämnen, än om att söka kunskap, förutsättningslöst. Mer av samma, det är vad som räknas. Men hur många studier behövs det egentligen som talar om att överdrivet bruk av alkohol och droger är skadligt? Vi vet det, men vad vi inte vet är hur stor roll alkoholen spelar vi våra liv och det kulturella sammanhang som vi lever i och genom våra handlingar uppbär.Reaktionerna från akademin kan också ses som ett uttryck för makt (och den som vill läsa mer om just makt kan läsa vidare här och här).

Jag ser det som viktigt att byta ämne. Kompetensen som forskare ser jag som oändligt mycket viktigare än att fördjupa sig inom ett smalt område. Jag värjer mig istället mot och ser riskerna med ett samhälle som förlitar sig på experter. Vill man utvecklas som forskare måste man byta bara ibland. Det är spännande, och det var ju för upptäckarglädjen och nyfikenheten jag sökte mig till akademin. Därför valde jag alkohol och droger som ämne för vidare forskning. Mina kunskaper om kultur har fördjupats i arbetet med alkoholstudien. Förståelsen för kulturens komplexitet och motsägelsefulla karaktär. Och den insikten ser jag som otroligt viktig. Kompetens för att hantera komplexitet behövs i samhället. Återigen ett exempel på kulturvetenskapens nytta. Bra forskning är forskning som fungerar och som hjälper människor att förstå. Av reaktionerna jag fått på Kung alkohol så har det fungerat. Det räcker gott som bekräftelse för mig.

Vilket material, eller empiri ligger till grund för studien? Det är samma som i Lastbilsstudien, en blandning av många olika materialkategorier. Här med den skillnaden att jag inte gjort några studier, och att den deltagande observationen inte inte genomförts systematiskt... jag har snarare samlat på mig minnen, i vardagen.

Syftet, som jag ser på det idag, kan formuleras i följande punkter:

1. Att öka medvetenheten om alkoholens kulturella betydelse.

2. Att ge underlag till samtal om alkoholens roll i samhället.

3. Att visa på olika sätt som alkoholen finns med och påverkar.

4. Att konstruera tankeverktyg som kan användas i det arbetet.

Utgångspunkten för arbetet är att alkoholkultur kan inte vara en förklaring till något, alkoholkultur är det som skall förklaras! Och ambitionen är att ge alla som är intresserad av att försöka förstå detta med alkohol och droger, ett underlag för att samtala förutsättningslöst om ämnet.

Ett av tankeverktygen som presenteras i boken och som används i analysen är aktörsbegreppet, som i korthet kan definieras på följande sätt, med ett citat från Bruno Latour.

En aktör är varje element som ”skapar utrymme runt sig själv, gör andra element beroende av sig själv och översätter deras vilja till ett språk som är dess eget”, alltså allt som kan få något att hända, allt som kan göra skillnad.

Med hjälp av det begreppet riktas blicken till alkoholen som aktör. Frågan om vem som gjorde var, när och varför blir med ett sådant perspektiv meningslös eller i alla fall ointressant. Konsekvenser, det är vad som kan och bör studeras. Intentioner, det blir ofta bara ett sätt att undandra sig ansvar. Det finns en hel del exempel på hur man kan tänka kring detta i boken, och det har också blivit några bloggposter. (Se här, här och här).

Jag talade en del om Njutningslobbyister. Tänk Steffo Törnqvist, som provar vin i TV4s morgonsoffa på fredagarna, då förstår ni vad jag menar. Även på det temat har det blivit några bloggposter. (Se här, här och här). Fast faktum är att alla som någon gång trugat på någon alkohol genom att inte godta förklaringen, nej tack, är att betrakta sin njutningslobbyist. Det faktum att det i Sverige idag bara finns två godtagbara förklaringar till att inte dricka (okej jag generaliserar, jag tror de flesta känner igen sig) säger något om vilken roll alkoholen spelar i människors vardag. Enda sättet att slippa få frågor när man avböjer ett glas är att säga: 1. Jag är gravid, eller 2. Jag kör bil.

Jag talade även om alkoholens kulturella aspekter, vilka illustrerades med hjälp av följande exempel som är intressant på många olika sätt. Utgångspunkten är två recensioner av det vin som systembolaget gett artikelnummer: 99009. Först ut är den recension som Metro (i samarbete med företaget Spumante) publicerade: 

Det här är en upplevelse som ger intryck av schlagerfestival mer än filosofidiskussion. Hur kul som helst. Häll upp till en grillad biff med krämig potatisgratäng”. (Metro 10 mars 2005).

Sedan följer Systembolagets egen beskrivning av samma vin:

Färg: Mörk, blåröd färg. Doft: Ungdomlig, fruktig doft med karaktär av rostade ekfat, inslag av svarta vinbär, grön paprika och kaffe. Smak: Fruktig smak med fatkaraktär, inslag av svarta vinbär, mynta och rostat kaffe. Användning: Serveras vid 16-18 grader C till stekta eller grillade rätter av lamm- och nötkött.

Det är omöjligt att se att båda citaten handlar om exakt samma produkt. Detta är ytterligare ett exempel på kulturens komplexitet, och på att innebörden i den utgår från och skapas i ett slags förhandling. Ingen av beskrivningarna ligger närmare sanningen än någon annan. Detta ser jag som ett exempel på kulturvetenskapens särart, och det behövs forskning om detta föränderliga utrymme. Det handlar om förståelse för vad det innebär att leva i ett kulturellt sammanhang.

Just detta citat kan användas för att illustrera att studier av kultur alltid handlar om förändring och påverkan, att kulturvetaren alltid befinner sig mitt i det han eller hon studerar. Jag har en kompis som arbetade på Metro. Och jag talade med honom om deras vinrecensioner en gång under arbetet med boken. Ha sa då att de var lite stolta över dem. Jag kontrade med att jag nog var lite kritisk, och sa att jag tyckte de var mer propaganda än recensioner. Tänker till exempel på när man höjde ett billigt vin till skyarna, och skälet till att det beskrevs som ett fynd var att man hade vägt in priset. Det smakar inget vidare, men för 50 kronor är det ett fynd. Tänker man så kan allt säljas. Nåväl. Det gick en tid. Plötsligt försvann recensionerna från torsdagsupplagan av Metro. Nästa gång jag träffade min vän frågade jag honom. Han sa då att han börjat tänka efter att vi samtalat senaste gången. Och han hade tagit upp frågan om vinrecensionerna med övriga på redaktionen, och man hade beslutat att detta inte var vad man ville bli förknippade med. Som sagt, kulturvetaren står upp till knäna i och är en del av det han studerar. Oundvikligen!

Jag visade även denna bild, och talade om den som ett exempel på hur det kan gå i en värd där regler får styra. Här har man följt alkohollagen till punkt och pricka, men jag är övertygad om att alla håller med om att det inte ligger i linje med lagstiftarens intentioner. Jag ser det som ytterligare ett exempel på hur viktigt det är för samhällets långsiktiga överlevnad att allmänhetens förmåga till kritiskt tänkande är hög. Och där har kulturvetenskapen ytterligare ett viktigt område att slå vakt om och utveckla. Ytterligare ett exempel på kulturvetenskapens nytta.


Slutsatsen som jag drar, om jag tvingas till att svara på frågan, Vad kommer du fram till? Den/det kan formuleras i följandeuppställning. Alkohol är ...

nÅ ena sidan… Vätskor och kristaller, eller sinnesutvidgande substanser och biologiskt begär.

Å andra sidan… Bilder, föreställningar och berättelser och kulturellt intresse.

Och både alkoholen och drogerna är detta samtidigt. Inte antingen eller, utan både ock! Det är det viktigaste resultatet och budskapet som jag vill lansera i och med boken Kung alkohol. Och andra drogaktörer. Och det visar även hur viktigt det är att forskning bedriv i samarbete mellan olika discipliner, med olika intressen, kompetenser och ingångar.

Om det, och hur ett sådant arbete kan organiseras handlar sista delen av föreläsningen. Den kommer som bloggpost inom kort.