Docentföreläsningen I

Så var då äntligen dagen här. Dagen för min docentföreläsning. Till slut var det dags, dags för mig att med egna ord sammanfatta min forskargärning och ge min syn på vad det är jag har forskat om genom åren. Ett enkelt svar på frågan vore att bara rada upp syftena med mina tre övergripande forskningsprojekt. 1. Undersöka förutsättningar för jämställdhets- och mångfaldsarbete i arbetslivet, med utgångspunkt i den svenska åkerinäringen. 2. Anlägga kulturvetenskapliga perspektiv på alkohol och droger. 3. Utveckla kunskapsteorier som kan användas för att underlätta utbytet mellan arbetslivet och akademin. Det i korthet är vad jag har haft för ambitioner och vad jag ägnat mig åt.

Det kan låta som tre disparata ämnen, men det finns en röd tråd och väldigt många beröringspunkter mellan områdena. En sådan är frågan, Vad är kultur? Den skär genom samtliga projekt, och en fördjupad förståelse för den frågan menar jag är en förutsättning för byggandet av ett långsiktigt hållbart samhälle, som är en yttersta ambition med hela min forskargärning och fortsatta verksamhet. Att forska om kultur är samtidigt att arbeta med förståelsen av begreppet. Det arbetet blir aldrig klart, och kultur påverkar allt, även den kontext där det vetenskapliga arbetet bedrivs. Därför valde jag att ge föreläsningen följande titel: Kultur som vetenskap och vetenskap som kultur.

Vad är kultur? Och hur kan detta något studeras. Där började föreläsningen. Svaret på frågorna är följande. Kultur är ett unikt studieobjekt, på många sätt. Till att börja med finns ingen position utanför, som man kan studera kulturen utifrån. Detta innebär att man som kulturforskare alltid befinner sig mitt i det man studerar. Det går inte att studera kultur utan att påverka det man studerar. Det gäller många andra forskningsområden också, men för kulturforskaren är det en central utgångspunkt eller en premiss som man måste ta med i beräkningen och förhålla sig till i analysen. Detta faktum bör också synliggöras och skrivas fram när resultaten av forskningen presenteras. Kulturforskning är med andra ord synonym med påverkan. Kulturforskning handlar om delaktighet, och det sker hela tiden ett växelspel mellan forskningen och det som det forskas om. Skriver man om kultur kommer det skrivna att påverka dem/det som studerats och det ger upphov till reaktioner, på ett eller annat sätt. Detta måste man ha med i beräkningen, men man måste också vara medveten om att utfallet aldrig går att räkna på. 

Finge jag bara använda ett enda ord för att sätta ord på vad kultur är. Fick jag bara använda ett enda ord som synonym. Då väljer jag, Förändring. Har funderat jättemycket på detta, och kommit fram till att ordet förändring, även om det så klart inte är en exakt definition, täcker in de aspekter av begreppet som jag finner mest centrala. Förändring leder tanken i rätt riktning. Svaret på frågan, vad är kultur, finns i det häradet. Och närmare än så går det inte att definiera begreppet. Det är en viktig utgångspunkt för fortsättningen.

Kommen så långt in i föreläsningen ville jag försöka illustrera varför det är så. Varför det inte går att definiera kultur med exakthet, varför det ytterst handlar om förändring. Jag valde att göra det genom att be publiken blunda, och för sitt inre frammana en bild av en lastbilschaufför. Sedan visade jag en bild av min avhandling, och ställde frågan: Var det så här hon såg ut?

Få räckte upp handen som svar. De flesta hade bilden av en man på näthinnan. Exemplet är enkelt, men det säger oerhört mycket om både kultur och om kulturforskning. Vad jag vill illustrera med övningen är att kulturvetenskap handlar om att forska om det utrymme som finns mellan denotation och konnotation (länken leder till en bloggpost där detta förklaras utförligare). Jag tänker mig att exemplet kan fungera som hjälp på traven för att förstå hur stor del av våra liv som handlar om eller är resultatet av förhandlingar, medvetna så väl som omedvetna. Det som möter ögat är bilder av kroppar, men det vi ser är kategorier. Och upprätthållandet av kategorierna ger upphov till maktordningar.

Makt är också en central aspekt av kulturforskningen. Det som undersöks i min avhandling är förutsättningarna för jämställdhetsarbete i den svenska åkerinäringen, explicit. Men resultatet av arbetet, själva analysen och verktygen som där presenteras kan användas och har också använts i arbetet med att hitta åtgärder för att öppna upp yrket för många, olika kategorier. Det finns inget som säger att män måste köra lastbil, eller att lastbilar måste framföras av män. Ändå är det fortfarande så det ser ut på vägarna. Det har med makt att göra.

Makten upprätthålls i och genom förhandlingar. Och ser man kultur på det sätt som jag gör, då finns det ett ansenligt förhandlingsutrymme. Det är olyckligt om detta faktum glöms bort, för då binder vi ris åt vår egen rygg. Vi minimerar handlingsutrymmet. Det är min vision att kunna visa detta. Det är en av drivkrafterna jag har som kulturvetare, att visa hur stor del av vardagen som är flytande. Kultur, samhälle och människors vardag ser ut som fasta enheter, eller i alla fall trögrörliga fenomen. Det är i alla fall vad en induktiv studie av kultur ger vid handen. Men det är bara resultatet av hur det har sett ut, det är inte en sann beskrivning av kultur. Kultur är föränderligt, om tillräckligt många vill och agerar på samma sätt. Att det är så, det tycker jag att exemplet ovan visar. Som alltid är jag emellertid öppen för kritik, och lyssnar gärna på exempel som visar motsatsen. Men jag tror det är svårt, om inte omöjligt att hitta något sådant. Och just därför är det viktigt att fortsätta leta.

Som sagt. Syftet med avhandlingen var att undersöka förutsättningarna för jämställdhetsarbete inom den svenska åkerinäringen. Material till avhandlingen samlade jag med hjälp av en rad olika metoder, och hämtade från skilda håll. Huvudsakligen består underlaget eller empirin av 25, inspelade och transkriberade, samtalsintervjuer med lastbilschaufförer och åkeriägare. Dessutom utförde jag medföljande observationer tillsammans med lastbilschaufförer i fjärrbilstrafiken, på uppdrag i Sverge (från Åhus i söder, till Umeå i norr), och i utlandet. Södra Spanien, Paris, Antwerpen, München var ställen som jag kom till. Sammanlagt 2500 mil lastbil åkte jag, och tillbringade 25 dygn i lastbilar med olika förare. Studien bygger även på arkivmaterial, tidningsartiklar (både dags-, vecko- och fackpress), facklitteratur om och av lastbilsförare samt en hel del populärkulturellt material. Jag försökte kort sagt skaffa mig en så heltäckande bild av fenomenet lastbilsförare som möjligt.

Vad kommer jag fram till? Det är en fråga man ofta får som forskare när man presenterar resultatet av sitt vetenskapliga arbete. Men som kulturvetare kommer man sällan fram till något, i alla fall inte i den meningen som frågan implicerar. Kulturvetenskapliga undersökningar går inte att sammanfatta i några enkla punkter. Själva analysen är resultatet, och den är komplex och mångfacetterad och går därför inte att presentera i koncentrat. Därför valde jag att inte närmare beröra resultatet av studien. Men för den som tar del av föreläsningen i detta format kan följa länkarna så hittar ni några passager i avhandlingen som jag särskilt vill lyfta fram. Här, här, här och här, finns tankar och analyser som fortfarande är aktuella (och det finns fler, under etiketten Från arkivet).

Jag är glad och tacksam över att avhandlingen fortfarande når en publik, och att studien faktiskt har använts praktiskt. Efter snart 10 år är det dags för mig att återvända till åkerinäringen. Mycket har hänt, ändå är påfallande mycket sig likt. Detta vill jag undersöka. Det känns kul och jag ser det som en spännande utmaning att vända tillbaka till detta fält. Denna gång gör jag det delvis med samma ingångar och analysredskap, med projektet som jag skissar på är också ett AIL-projekt (mer om det längre fram i föreläsningen).

Kulturvetenskapens nytta, talade jag lite om. Nytta är ett förvånansvärt provokativt ord/begrepp. Det finns dem som hävdar att det till och med är farligt att tala om nytta och kulturvetenskap. "Kulturvetenskap måste få kosta pengar", säger vissa. Men säger man det anser jag att man samtidigt måste kunna förklara varför. Och kan man inte ens det, då kan man fråga sig vad argumentet är värt. Vad kan jag tillföra samhället? Det är en öppen fråga, och den kan och bör också tolkas fritt. Om det handlar om andra värden än rent ekonomiska, men så säg det då! Kulturvetenskap är nyttigt, det är till och med oumbärligt för samhällets långsiktiga överlevnad. Så ser jag på mitt ämne,och nyttan får illustreras i fortsättningen av denna föreläsning, som här byter spår. 

Mitt nästa forskningsområde handlar om Alkohol och droger. Om det handlar nästa bloggpost.