Några ord om ansvar

Ansvar handlar om graden av delaktighet, inte om man är antingen skyldig eller oskyldig. Ytterst få frågor går att avgöra genom att säga att det är antingen rätt eller fel. Allt är mer eller mindre komplext och består av mer eller mindre av både och, vilket gäller särskilt ifråga om ansvar. Frågan om hur man ska se på detta med ansvar återkommer jag ofta till eftersom det är en viktig fråga, en fråga om vilket samhälle och vilka ledare vi vill ha.

Detta är ännu en av mina dödade darlings, från boken om kultur. I väntan på hösten och arbetslivets rutiner delar jag dessa texter för att hålla igång bloggandet under semestern. Det är viktigt för mig att låta Flyktlinjer växa kontinuerligt, för det är i tillblivelsen och rörelsen som nyanserna framträder och tankarna tar form.

Ansvarsfrågan kan lika lite som kunskap avgöras genom debatter. Vad som krävs är samtal. Och ett sätt att närma sig ansvarsfrågan kan vara att samtala om vilken makt över människors ”mentala kartor” som till exempel film har, vilket jag gjort i min studie av alkohol och droger i kulturen och kulturen i alkoholen och drogerna (Nehls 2009). Film är ett kulturellt uttryck och en konstform som kanske kan uppfattas som ren underhållning, som harmlös förströelse. Men det är att underskatta kulturens förmåga till agens. Alla intryck som möter en påverkar och förändrar. Film är allt annat än trivialt. Film är allvar och dess innehåll bör granskas närmare om man vill förstå förutsättningar för förändring. 

Uttalandet om att film påverkar och att alla har ansvar handlar inte om att jag tror att någon till exempel går ut och mördar för att han eller hon sett våldsfilmer på video. Påverkan är inte linjär, den är dubbelriktad och dynamisk. Kausaliteten går inte att bestämma eller räkna på, den kan man bara förhålla sig ödmjuk inför. 

Det går att lära sig se mer medvetet på film och medvetenheten om sådant som man annars inte tänker på kan och bör bli större. Det handlar om att reflektera mer över sådant man ser och läser om som inte går på tvärs mot allmänna värderingar och djupt rotade vanor, för mot detta är alla öppna för influenser. Okritisk konsumtion av film och litteratur bidrar till att göra medierna till ett slags reglerande teknologi med förmåga till agens. 

Bruk av alkohol är en sådan sak, något man kanske inte tänker så mycket över (om man inte konsumerar mer alkohol än konventionen bjuder). Någonstans ifrån kommer tanken om att man vill prova alkohol eller droger. Där spelar populärkulturen en stor, men aldrig avgörande, roll. Populärkulturen bär inte ansvar för problemen, men i kraft av delaktighet i sammanhanget spelar filmer och böcker en roll. Såväl publiken som kreatören och hela den kontext, eller för att tala med Deleuze, den abstrakta maskin, som filmen, boken eller konstprojektet, utgör, kan sägas vara ansvarig (även om ingen kan ställas till svars). 

Sensmoralen: Det spelar roll vilka filmer man går på och vad man köper, vilka kulturella uttryck som efterfrågas.