Här följer ännu en bloggopst, hämtad från samma artikel som de tidigare, på temat näringslivet och mångfalden. Här liksom i tidigare poster handlar det om analyser av ett annonsmaterial som återkommande dök upp i tidningen Dagens Industri.
Med hänvisning till näringslivets betoning på tillväxt och lönsamhet, vilket återkommer likt ett mantra i såväl de båda annonsbilagorna som i broschyren Upprop för tillväxt, ska här några delvis annorlunda men likafullt viktiga konsekvenser av ett sådant tänkande diskuteras.
Om perspektivet vidgas något och blicken riktas bortom mångfaldsbroschyrerna kan talet om mångfald inom näringslivet sägas leda uppmärksamheten bort från sådana känsliga frågor som till exempel ekonomiskt motiverade nedläggningar av diverse underleverantörer och med dessa förknippade utlokaliseringar av delar av tillverkningen till så kallade ”låglöneländer”. Jag vill här ställa tendensen inom näringslivet, att söka sig allt längre bort för att upphandla tillverkningen av komponenter eller strategin att helt enkelt förlägga hela tillverkningen till så kallade frihandelszoner i tredje världen, vilken är mest utvecklad bland varumärkesföretag som Nike, Adidas och Reebok (jfr Klein 2002), mot den betoningen som finns i mitt material på nyttan med mångfald. För den som sätter lönsamheten i främsta rummet är det självklart svårt att avstå från att öka sina pålägg på varans utpris från 100 procent till 400 procent om det går genom att förlägga tillverkningen någon annanstans i världen (ibid:226).
Det jag i detta sammanhang vill uppmärksamma är frågan om var gränsen går för det egna företaget, inom vilket mångfalden anses vara tillväxtbefrämjande och önskvärd, och detta företags underleverantörer? För inte så många år sedan var ett sådant företag som till exempel Volvo mycket ”större” än det är idag då allt fler delar av tillverkningen lagts ut på ”självständiga” underleverantörer som konkurrerar sinsemellan om att få leverera varor/delar till företaget. När Volvo och liknande företag talar om nyttan med och arbetet för ökad mångfald skulle en kritisk motfråga kunna formuleras som följer: Vad menar ni när ni säger företaget X? Gäller mångfaldssträvandena även de genom kontrakt uppbundna underleverantörerna i Sverige och utomlands? Och hur ska man i ljuset av ovanstående tankar tolka följande citat från Upprop för tillväxt:
Ökad handel genom undanröjande av tullar och andra handelshinder leder till snabbare tillväxt i ekonomin genom att konkurrensen och effektiviteten ökar
Här liksom i de övriga citaten återfinns ett implicit budskap om att bara näringslivet får sköta sig själv så kommer det goda samhället som ett brev på posten. Men ett okritiskt anammande av näringslivets retorik kan lika gärna bana väg för sådana utlokaliseringar och hänsynslös exploatering av rättslösa arbetare som Naomi Klein och Eric Schlosser (2001) beskrivit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar