Sommarjobbar

Efter resan söderut arbetar jag lite på läroboken. Imorgon ska nästa version skickas till redaktören. Gränsen mellan arbete och fritid är flytande för mig, särskilt här med förhållandena som råder under pandemin. Avsaknaden av resor i vardagen frigjorde en hel del tid, som jag ägnade åt skrivande. Jag ligger därför före i den tidsplan jag lagt upp. Det gör skrivandet friare, och texten bättre. Det känns inte som jobb, även om jag just nu gör samma saker som under terminen. Det räcker att sova lite längre, ta fler pauser och bryta av med lite skönlitteratur för att sommarjobbandet ska upplevas som semester. Jag är väldigt tacksam över att jag har det arbetet jag har och läroboken är mitt sätt att betala tillbaka till samhället för möjligheten jag fick att studera.

När det varken finns deadline eller några krav att leva upp till blir arbetet med texten annorlunda än när jag förväntas producera text eller har en tidsgräns att förhålla mig till. Växlandet mellan olika tempo och förutsättningar för skrivande gör texten och innehållet bättre, och arbetet roligare. Jag arbetar lite som en målare som först drar upp linjerna för bilden, sedan förtydligar konturerna och lägger på färg, för att sedan pilla med detaljerna. Där är jag nu. Jag läser inledningen till varje kapitel och känner mig för. Känns det inte bra flyttar jag stycken och lägger till samt styrker en del. Varje gång en ändring införts förändras dynamiken i texten som helhet, vilket gör att fler ändringar, tilläg eller strykningar blir nödvändiga. Ordningen på styckena kan också komma att behöva ändras. Men för varje vända närmar sig boken sin fullbordan. Snart återstår bara korrekturläsning. 

I början av september är boken färdig. Då ska jag fokusera på mitt stora verk, och denna höst är jag så pass lyckligt lottad att jag kunnat jobba in tid så att jag bara har några få föreläsningar under terminens tio första veckor. Det är alltså nu det gäller. Jag kommer aldrig att få en liknande chans igen, det är i alla fall inget jag kan räkna med. 2020 blir en vattendelare i livet och karriären, vilket accentueras av Corona. Det känns spännande och jag är redo. Jag har lärt mig massor genom åren och tycker att jag har något viktigt att säga, och det är nu det ska sägas. 

Först lite mer semester. Två veckor till, sedan blir det åka av.