Analog bildning vs digital fördumning

På senaste tiden har det blivit en del poster om politik och klimatet på sociala nätverk. Ber om ursäkt för det, men jag har lätt att fasta i tankarna ibland och fördumningen av samhället oroar mig. Jag tror inte ett ögonblick att det finns en väg tillbaka. Vi måste helt enkelt uppfinna en väg fram, och den kommer delvis att vara digital. Både som individer och samhälle måste vi lära oss hantera den digitala teknikens möjligheter och problem. Många ser nätet som ett alternativ och förknippar alla digitala lösningar med framtiden och uppfattar allt som är analogt med historien, men jag ser det som ett alternativ eftersom människan är en biologisk varelse skapad av evolutionen. Nätet och digital teknik är fantastiska uppfinningar, men så som verktygen används idag finns det sannerligen potential för förbättring! Twitter är ett gigantiskt avskräde, med några få guldkorn (som å andra sidan är värda att leta efter).

I vardagens fysiska möten hör ingen vad man tänker, men på nätet finns inga som helst spärrar. Jakten på följare radikaliserar hur enkelt som helst, vem som helst. Människorna bakom de anonyma kontona fungerar nog hyfsat i vardagen, men på nätet släpper förfärande många på ALLA hämningar. Och alla sociala nätverksplattformar lever på känslor, ju starkare desto bättre. Hatet är den starkaste känslan och därför är det den som anger tonen på nätet. Allt som kan missförstås och uppfattas som en kränkning som motiverar hat och hot kommer att leda till handling, medan de flesta kärleksfulla och omtänksamma orden och tankarna som publiceras passerar obemärkta. Vill man ha en dräglig digital tillvaro måste man dels rensa rejält i flödet och hela tiden blocka trollen som ständigt dyker upp, dels acceptera att det är en omöjlig strategi för att bygga en inflytelserik plattform som möjligen skulle kunna bjuda motstånd mot giganterna på nätet.

Problemen på nätet kan inte lösas där, tänker jag. Klimatet på sociala nätverk kan bara förändras med hjälp av analoga lösningar eftersom det inte är tekniken som är problemet. Det är människorna bakom kontona som tänker och agerar, inte datorerna, och det är ägarna till de sociala nätverken som tar besluten som leder till konsekvenserna för användarna. Nätet behöver anpassas efter människorna, inte tvärtom. Annars är vi och allt positivt som mänskligheten åstadkommit genom historien förlorade! Poltik borde bannlysas på nätet. Förutsättningen för demokratin och öppenheten är att man vet vem man talar med och att hen kan ställas till svars för det hen hävdar. Bara så går det att lösa problemet med trollfabriker och partier som blåser upp sig själva och sin betydelse med hjälp av fejkkonton och digitala kampanjer. Det som händer på nätet borde stanna där, eftersom det är i den analoga världen och i möten mellan människor av kött och blod som samhället växer fram. På nätet finns inget samhälle. Nätet är en klanstruktur där den starkes rätt råder, och vi behöver agera kraftfullt för att mota alla sådan tendenser i grund. Annars spiller det över på och hotar demokratin.

Bildning skulle kunna vara just den motkraft som behövs för att bjuda motstånd mot ytlighet och fördumning. Den som läser klassiker och samtalar om litteratur utvecklas intellektuellt och fördjupar förmågan till kritiskt tänkande, samtidigt som hen lär sig bemöta sina medmänniskor på ett respektfullt och civiliserat sätt. Pappersboken kommer med ett inbyggt skydd mot distraktion och förlorar man sig i dess värld blir man bildad. Jämför känslan i kroppen och huvudet efter en dag av läsning och samtal om texter, med hur det känns efter åtta timmars twittrande och jakt på roligare YouTube-klipp. Bildning ger tillbaka mer energi än den tar, medan sociala nätverk dels lämnar ett svart hål av tomhet efter sig, dels underblåser suget efter mer av samma.

Det är BILDNING vi behöver, och fler analoga lösningar i skolan och samhället; inte mer digitalisering. Utan samtal och tid att tänka kan ingen kunskap utvecklas, och utan kunskap är demokratin dödsdömd. Bildning är en förutsättning för att kunna finna och ta del av nätets möjligheter, vilket kräver tålamod, nyfikenhet och en vilja att lyssna och lära. Bildning är som balsam för själen, och en förutsättning för att orka ta striden på nätet; för anständigheten, kunskapen och demokratin.