Hur hamnade vi här? Hur kom godhet att uppfattas som någon negativt? Kanske för att alla vet att man ska hjälpa sina medmänniskor, särskilt om de befinner sig i nöd. Underlåtenhet att hjälpa flyktingar är liksom egoism och rasism betraktas av de allra flesta som tecken på ondska. Därför hänvisas till fakta, för att övertyga allmänheten om att vi inte har råd eller att det inte går att leva upp till FNs deklaration om mänskliga rättigheter. Med hjälp av siffror och statistik går det att "bevisa" att godhet inte fungerar, trots att alla kloka och bildade människor inser att det kommer an på viljan. De som anklagar andra för att vara godhetsknarkare säger sig vara realister, vilket är ett annat sätt att med hjälp av iskall rationalitet visa att man inte är ond.
Det går inte att både ha kakan kvar och äta den samtidigt. Väljer man att inte hjälpa, att vända bort blicken eller fara ut med olika typer av anklagelser är det ett medvetet val man gör. Då är man per definition ond. Och ondska är en verkligt farlig drog, för den tar sig förs in i hjärnan och förvrider tankarna på den som drabbas och sedan förtär den kroppen inifrån. Ondska är som ett virus som förvränger synen och får kontroll att se ut som frihet och krig som fred. Ondskan kommer krypande. Det börjar som en liten obehagskänsla i magen, sen påverkas språket och därefter personligheten.
Enda vaccinet mot smittan är att vägra acceptera nysvenska ord som godhetsknarka, skäggbarn och att bjuda motstånd när man börjar tala om volymer, vilket är att avhumanisera människor som har precis samma behov som du och jag och alla andra av trygghet. Alla som kommer hit är kanske inte helt igenom goda, men det är inte vi som lever här i Sverige heller. Majoriteten är det dock, och de vill precis som de flesta svenskar göra rätt för sig. Hävdar du att någon kommer till Sverige är bidragens skull vill jag se bevis på det, och jag godtar inga anekdoter eller vandringssägner, särskilt inte av någon som säger sig vara realist och utgå från fakta. Kan du inte finna några bevis har du två val: Antingen accepterar du att du är cynisk, eller också korkad. Och vad du än väljer är det du som utgör hotet mot vårt samhälle, inte vi som gör vad vi kan för att hjälpa och leva upp till våra etiska ideal, även om det kostar på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar