onsdag 20 maj 2015

Ett program för ökad kollektiv vishet


När man minst anar det, ofta är det just då som det händer, när man är fullt upptagen med annat och när känslan av uppgivenhet smyger sig på. Från sidan, anspråkslöst och till synes enkelt, är det inte sällan som omvälvande tankar och initiativ växer fram. Om det jag tänker på här kommer att visa sig vara det och fungera så återstår att se, men det var länge sedan jag kände mig så pass hoppfull inför något. Kanske är det nu det händer. Ingen aning, men detta har potential och är verkligen värt att ta på största allvar.

Igår deltog jag på ett möte via Skype. Utgångspunkten för mötet var boken: Why and How to Upgrade Human Collective Wisdom (gratis nedladdningsbar). Trött som bara en lektor i uppsatstider kan vara, tänkte jag först att jag inte orkar läsa mer. Men redan ordet visdom i titeln fångade mitt intresse, och när jag strax insåg att detta inte var ännu en enkel lösning på jordens problem, utan något helt annat, något så pass ovanligt som ett anspråkslöst förslag, kunde jag inte släppa boken. Och när författaren, som deltog på mötet, visade sig vara ödmjuk och öppen för att lyssna, växte känslan av att detta förslag mycket väl kan komma att utvecklas till om inte lösningen så i alla fall ett steg i rätt riktning. Något behöver hända och det bubblar lite varstans.

Författaren är Christer Nylander, och The HumanAdvancement Program är ett internationellt initiativ för ökad global, kollektiv vishet. Det handlar alltså inte om en mans idé, detta var han noga med att framhålla. Boken är inte skriven för att tjäna pengar på, utan för att spridas till många, för att den bärande tanken på det sättet ska kunna förädlas, kollektivt. Det handlar heller inte om human enhacement, inte om att förbättra människan. Det handlar om att få med sig så många som möjligt, för att underifrån försöka bygga ett fundament som en hållbar framtid kan vila på.

Utgångspunkten för boken är att ekonomin, skolan, politiken och näringslivet, globalt sett, lider av ett fatalt systemfel. Klyftorna växer, utbildningssystemet håller på att haverera, politiken har blivit en intern angelägenhet för politikerna själva och för analytiker och lobbyister, företagen drömmer om en värld utan människor där maskiner producerar pengar ur inget och samhälle efter samhälle riskerar att rämna under sin egen tyngd och inre spänningar, läget kan kort sagt sammanfattas med följande ord: Det går inte bra nu. Men, som man brukar säga, när nöden är som störst är hjälpen som närmast. Läser följande på bokens och initiativets hemsida:
HAP is designed to be applicable to all kinds of human context, which means different age groups, education levels, religious beliefs, historic origin, sexual orientation, genders, cultures, ethnicities, races, income groups, socioeconomic class, geographic locations, disability status, nationality, social values, norms, etc.

HAP aims at increasing wisdom of every human whatever conditions might prevail or whatever starting level. It is voluntary, non-judging, process focused, reflection based, positive, multiplex, synergistic, reality centered, and interest based. The objective is to accelerate individual and collective wisdom to at least a level corresponding to the need of an increasingly complex society.
Det är visserligen Christer Nylander som startat initiativet, men det är inte han som äger projektet. Det är vårt och det blir vad vi gör det till. Boken är ett förslag, en början. Vart detta tar vägen vet ingen. Det gör det unikt, intressant och det är detta som gör att jag känner sådan entusiasm. Hade det varit en mans idé, en färdigförpackad och genomkontrollerad lösning som skulle följas till punkt och pricka, hade jag slutat läsa och hoppat över mötet. Så är det nu inte, detta är en bok och en samling tankar som växer på mig, som öppnar dörrar till andra tankar, till andra tänkare och till en ny och mer hållbar värld.
Our civilization faces multiple global challenges like climate change, fresh water scarcity, pandemics, financial crises, food shortages, collapse in biodiversity, health problems, ocean acidification, overfishing of oceans and many more. On a national scale countries are struggling with hundreds of social problems, and in addition potentially dangerous new technologies are being developed rapidly. This is the bad news. 
The good news is that humanity has never had so many technological opportunities to create a sustainable and life affirming planet as now. 
So what are the problems? From a shallow perspective we see that politicians lack the ability to act adequately. Experts are unable to provide clear recommendations of how to proceed. Institutions are static. Most voter’s vote short-term or experience lack of political alternatives. Media and society are permeated by disinformation. Commercials indoctrinate us incessantly. Fragmentation obstructs a comprehensive view and structural
defects are common. From a deeper perspective we ought to understand that our society is only a reflection of our collective wisdom. When global complexity increases rapidly our collective wisdom must follow at least as quickly. This means that humanity must go through accelerated learning and inner development to be able tounderstand and manage our civilization and the earth successfully. This is the reason for the initiative Human Advancement Program (hap).
Det är något sådant som behövs, det kan jag bara instämma i. Och det gör mig glad och tacksam att detta inte presenteras som en färdig lösning, utan som ett förslag, som en början på något som bara kan växa underifrån, ur djupen av mänsklighetens VISDOM. Det är inte kunskap och information som saknas, det är förmågan att göra något bra av allt vi vet. Elitsatsningar som vänder sig till ett fåtal, de bästa, är kontraproduktiva, enkla och därför farliga förslag som mer är tecken på systemfelets utbredning, än något annat. Utgångspunkten i boken är att det är ett SYSTEMFEL. Indikationer på det är att problemen verkligen finns och visar sig överallt, i skolan, politiken, arbetslivet och samhället. Inga lösningar som förs fram, oavsett hur mycket evidens det finns som stödjer förslagen, visar sig fungera och när resultatet uteblir finns bara mer av samma att erbjuda. Så ser ett systemfel ut.
When hundreds of social problems can be observed in every country on earth, which occupy a large part of the gdp, we can be certain that there exists a system error. No excuses or arguments can conceal this fact. It is easy to focus on subsystems like finance, employment, migration, international governance, etc. as system errors, because we usually define systems by how we perceive the world. However, a global system error must include all subsystems and be rooted in human behavior. 
From a shallow perspective it is easy to find multiple causes for global and national problems. These could be inability of politicians and experts, lack of discernment by voters, failure of international institutions, lobbying, fragmented and biased media, brainwashing by commercials, etc. If you think about it these phenomena are a natural aspect of this system error.
Överallt visar sig tillsynes separata problem, och detta löser man inte genom att bryta upp helheten i separata delproblem som löses av några få välbetalda, välmeriterade experter inom respektive område och som sedan sätts samman till en lösning. Systemfel kan aldrig lösas på det sättet, de kan bara lösas genom att många anammar en annan syn på samhället, på kunskap, politik och företagande. Om felen finns på systemnivå kan de bara lösas genom att införa ett annat SYSTEM. Och jag kan inte tänka mig ett bättre system än ett system vars utgångspunkt och mål är kollektiv vishet.
If the system error is lack of individual and collective wisdom, the solution must be more adequate individual and collective wisdom. 
Collective wisdom is an amorphous phenomenon characterized by collective learning over time. It is a superior ability to understand oneself, others, events, things, etc. and predict behavior or events that may be used to benefit oneself but foremost others. When collective wisdom increases, systemic risks decrease, and is simultaneously a positive driving force for individuals, groups, nations and the planet. Thus, the more humanity invests adequately in augmenting wisdom, the more humanity benefits.
Som sagt, förslaget som presenteras i boken är inte en lösning, utan just ett förslag på ett nytt sätt att både se på problemen och vägarna mot ett bättre och mer hållbart samhälle. Ett mer resilient och inkluderande samhälle där systemet inte motarbetar människan (vilket bland annat Roland Paulsen visar i sin bok Vi bara lyder att vårt nuvarande system gör). Genom att förslaget riktar in sig på alla bärande samhällsinstitutioner samtidigt och genom att tala om det som sker i termer av systemfel finns ingen som kan känna sig trampad på tårna. Ingen behöver tänka om egentligen, det "enda" vi behöver göra är att starta om systemet och skapa nya förutsättningar för framtiden. Skolan kommer att finnas kvar, liksom politiken, näringslivet och så vidare, det enda som förändrats är systemet, det vill säga grundförutsättningarna för respektive verksamhet. Det handlar inte om att tänka om eller agera på nya sätt, vilket de flesta lösningar som presenterats hittills bygger på och därför fallerar. Människan är av naturen lat, men om systemet ändras behöver ingen enskild visa vägen, alla kan följa med precis som förut, i trygg förvissning om att det nya systemet leder till ökad kollektiv insikt och förmåga att lösa framtidens problem.
Nine hap factors have been identified as especially important to augment wisdom. To optimize growth of wisdom, emphasis should be put on using them simultaneously in context based hap activities involving suitable hap tools. They are synergistic in nature. These are: 1) Positive social values and virtues 
2) Ability to understand wholeness of self, others, groups, society, nature, and systems, such as ecosystems, financial systems, technologies, production systems, judiciary systems, energy systems, etc. 
3) Enhanced leadership capacity of self, others, organizations and society 
4) Increased creativity and problem solving capability
5) Critical thinking 
6) Emotional references 
7) Practical skills 
8) Theoretical knowledge 
9) Conflict resolution abilities
Inte på något sätt enkla saker, men det handlar heller inte om en lösning, utan om vägen till lösning. Det handlar inte som när problemen i skolan ska identifieras, om att mäta enkla parametrar som är jämförbara mellan länder och över tid (och därför meningslösa), utan om saker som verkligen leder till ökad kollektiv vishet, som är en mänsklig kvalitet som inte går att mäta. Kollektiv vishet handlar inte om vilket land som är bäst, utan är en källa för alla att ösa ur, för att hämta kraft och inspiration till arbetet med att skapa ett bättre och mer långsiktigt hållbart samhälle. Som sagt, det handlar om ett systemfel, vilket kräver nya sätt att tänka. I boken beskrivs hap-faktorerna närmare och det finns förslag på lösningar för respektive område. Här väljer jag att peka på tankarna om skolan, för det ligger mig närmast och det är där jag tror krisen är allvarligast. Därför är det kanske där man ska börja, i utbildningssystemet?
The educational system of today is much more knowledge than wisdom driven, which means that most of the nine hap factors have a subordinate role. To change this, a new core subject must be created that focuses on building the inner human infrastructure necessary to augment wisdom. This means a new pattern of thinking, reflecting, analyzing, acting, feeling, etc. It also means a different kind of theoretical knowledge and practical skills relevant to the local, regional, national and world situation. The transformation of the educational system will be gradual, which means that besides a new core subject that focuses on the inner human infrastructure and suitable hap activities, all other subjects will continuously be integrated into the same type of mental pattern. It is not accomplished by brainwashing but by combining hap activities, hap factors and hap tools. It is a process of slowly increasing wisdom and insight, which can only be done at the individual level. Forced indoctrination will not build wisdom.
Detta är det klokaste jag läst om skolan på mycket länge. Skulle dessa tankar få genomslag i skolpolitiken kan den negativa spiral vi sitter fast i nu brytas snabbt. Eftersom problemen finns inbyggda i systemet handlar det inte om att vända en Atlantångare. Lösningen är inte mer evidens, utan ett nytt system, en ny syn på kunskap och andra sätt att tänka kring skolans uppdrag. Det är inte en kunskapsfabrik, utan en plats där vishet växer. Det är inte kunskap vi saknar, utan förmåga att använda och kritiskt värdera det vi redan vet. Det är inte en lösning vi behöver, utan nya och olika vägar fram. Inte en allomfattande idé utan ett annat system som rymmer en mångfald idéer som alla pekar i samma riktning och som främjar tillväxt av kollektiv vishet.

Kan av ovan angivna skäl varmt rekommendera boken, som i alla fall fyller mig med hopp och framtidstro, inte minst för att den är kompatibel med så väldigt mycket av det som jag här på Flyktlinjer har tänkt och läst och sett som positivt. Avslutar med en lista på saker som ökad kollektiv vishet kan leda till, en lista med mänskliga kvaliteter som nuvarande system uppvisar en smärtsamt tydlig brist på, när det presenteras på detta sätt.

HAP OUTCOMES

As the Human Advancement Program is implemented and the collective wisdom increases, many things will happen in society. They may be described in diverse ways. One way is to depict some characteristics of human behavior that will grow more dominant, such as: 
Pro-active instead of reactive action
Co-operation instead of competition
Decreasing instead of increasing class differences
Long-sightedness instead of short-sightedness
With nature instead of against
Trust instead of mistrust
Compassion instead of indifference
Well-being instead of hardship
Health instead of ill-health
Meaningfulness instead of meaninglessness
Calmness instead of stress
Positivism instead of negativism
Love instead of hate
Holistic perspective instead of fragmented view
Trust instead of fear
Gratitude instead of ungratefulness
Peace instead of conflict
Creativity instead of unimaginativeness
Engagement instead of idleness
Non-acquisitiveness instead of overspending
Quality instead of quantity
Joy instead of sorrow
Patience instead of anger
Forgiveness instead of hate
Honesty instead of deceit
Curiosity instead of indifference
Intimacy instead of lust
Generosity instead of greed
Humbleness instead of arrogance
Security instead of insecurity
Gratification instead of dissatisfaction
Politeness instead of rudeness
Integrity instead of hypocrisy
Self-esteem instead of shame
Openness instead of secrecy
Friendship instead of hostility
Goodness instead of malevolence

6 kommentarer:

Christopher Kullenberg sa...

Låter lite icke-transparent. På tre år ska man ändra konstitutionen i Sverige och införa "direktdemokrati" eftersom vi har blivit "visare".

Man vill även minska "mediefragmenteringen" och "indoktrineringen" orsakad av reklam. Känns svårt att behålla fria massmedier då.

Eddy sa...

Författaren till texten är den förste att skriva under på kritiken Christopher. Det var en av orsakerna till att jag lyfte detta. Hans ödmjukhet inför texten, hans vilja att lyssna och lära och betoningen av att detta inte är hans projekt, det är ett förslag, en början, en tanke. Det viktiga menar jag är ingången, att det handlar om ett systemfel som visar sig på olika sätt, men över hela linjen. Ekonomiseringen av medierna som leder till att de allt mer sluter sig inom sin egen bubbla och blir självrefererande har väl med en accelererande ekonomisering att göra, men jag håller med om att medier alltid har varit beroende av reklam. Och även det är en sak som visar att det är ett systemfel, för det är inte pengarna som är felet, eller reklamen, det är systemet.

Menar du att hela idén faller på grund av problemen på marginalen? Vad ser du för alternativ?

Christopher Kullenberg sa...

Det som gör att jag vår lite dåliga vibrationer av texten är att den är skriven som ett program för att råda bot på "systemfelet".

Den primära orsaken till att människor hindras från att vara "kloka" och "visa" är att de utsätts för en systematisk fragmentering och indoktrinering av systemet. När man uttrycker problemet på ett sådant sätt börjar man röra sig i tveksamma terränger. Låt mig citera ur boken:

"3 A lot of knowledge in the form of new inventions has been bought by companies and placed in safes to avoid competition, and some have been confiscated by governments, for instance on the pretext of protecting national security.

4 The major media companies on the planet are owned by a very small elite that simultaneously controls thousands of multinational corporations that they want to support.

5 Censorship in media is common practice, as is mocking of controversial ideas that do not fit into mainstream values."

Vilka politiska grupper delar denna problembeskrivning? Jag har väldigt svårt för teorier som menar att människor är förledda och inte ser världen på "riktigt" för att "systemet" är riggat. Vilken kunskap eller sanning är det som vi inte får se? Vilka sanningar är det som censureras?






Eddy sa...

Intressant, och så klart viktigt att reflektera över! Men visst kan vi enas om att det inte är bra som det är, att det finns en massa problem i dagens samhälle och att dessa problem hänger samman?

Jag läser och förstår inte dokumentet som en analys av samhället, utan mer som ett rop på hjälp och som en utgångspunkt för vetenskapliga studier av just det som du pekar på här. Det är inte en människas projekt, inte lösningen eller den enda möjliga problembeskrivningen.

Många bär på känslan av att mycket är fel och blir sämre. Och tankarna du citerar läser jag som ett uttryck för det, mer än som fakta om hur det är. Jag ser det inte som ett politiskt dokument, utan tvärt om som ett dokument som alla politiker kan enas om, en text som varken lutar åt höger eller vänster. I det nya "system", vilket är ett system som ännu inte finns, för det skapas i lika hög grad som dagens, som texten skissar på kommer det fortfarande att finnas politiker med olika färg, som för fram lösningar på problemen som uppstår i det systemet.

Nylander var tydlig med att han ville att tankarna skulle granskas kritiskt, av både forskare och andra. Du lyfter viktiga tankar här, som måste beaktas, men som jag ser det kan det arbetet ske inom det nya systemet. Det är inte nödvändigtvis en kritik mot systemet som sådant.

Jag förutsätter att du inte tycker att det är bra som det är. Tycker du att han är fel ute, att projektet som sådant är problematiskt?

Christopher Kullenberg sa...

Ja, han är fel ute. Det finns inte ett system som har ett övergripande systemfel. Samhället består av många system som varken är entydigt är bra eller dåliga. Samtidigt som det är dåligt att vi bombarderas med reklam är detta system bra för att det har gjort det möjligt med massmedier som är oberoende av staten.

Mångfald och mångtydighet måste vara utgångspunkterna. Inte att ersätta ett system med ett annat. Så har inga samhällen förändrats.

Eddy sa...

Mångfald och mångtydighet är grunden och den enda rimliga utgångspunkten, absolut.

Talar vi om medierna tycker jag dock att exemplet är illa valt, för det är ju en bransch som präglas av allt annat än just mångfald. Och, visst inget av detta är dolt för någon, det är på inget sätt en hemlighet som behöver avslöjas. Ändå händer ytterst lite. Oerhört frustrerande.

Vad menar du är lösningen?