Hur lång är en fredag?

Påsken är inte vad den var, slår det mig. Julen däremot har inte förändrats nämnvärt sedan jag var liten. Påsken däremot, och Pingsten som inte längre är en helg, har verkligen förändrats. 1986 muckade jag på skärtorsdagen. Den dagen tillbringade vi på tåg, och sedan fick vi vänta till lördagen, påskaftonen, innan vi kunde fira. Kanske fanns det ställen som var öppna, med Långfredagen förknippades inte med fest. Då. Nu är det annorlunda. Påsken har sekulariserats.

När jag var liten var långfredagen verkligen lång. Det hände inget, och på TVn var det dystra program till åminnelse av Jesu lidande. Jesus var närvarande. Det talades om påsken i kristna termer. Kyrkan hade makt över den helgen. Ända in på 1990-talet dröjde sig den känslan kvar. Det var som om även generationen efter mig inte riktigt vågade ta för sig av ledigheten som bjöds. Långfredagen möttes med vördnad.

Något av detta finns kvar, men känslan just nu, denna morgon utan tidning, är ändå att Påsken inte handlar om Jesus. Allt mindre handlar om Jesus. Bibelns grepp över Sverige och svensk kultur blir allt lösare. Lite talar för att det greppet skulle stärkas framöver. En liten sak, en obetydlig förändring, kan tyckas. Betänk då att inget är givet i världen. Allt förändras, blir till i och genom handling. Kollektivt, tillsammans, bygger vi vår värld, i handling.

Påsken och julen är fortfarande två viktiga hållpunkter på vilka året vilar och dess rytm utgår. Jesus spelar roll även om han inte nämns vid namn. Men hur länge, kan man undra. Just för att hans namn inte nämns. Hur blir det när den unga generationen växer upp? Hur agerar man om kraven på effektivitet ökar? Påsken är i högsta grad kontingent. Pingstens betydelse har bevisligen fallit i värde. Vi fick en nationaldag istället. Som ibland ändå infaller på en söndag. En sekulär helgdag, i utbyte.

Är det självklart med helger? Frågar man industrin är helgernas avbrott ett aber och något man gärna avskaffar, i effektivitetens namn. Helgerna stör flödet av pengar. Oregelbundna avbrott hindrar tillväxt. Ekonomiskt är helger som Påsken, utom möjligen för handeln, ett problem. Och i takt med att kristna högtider sekulariseras kommer allt oftare tal om och krav på rationaliseringar. Pingst, till exempel.

Ännu är vi inte där. Men lägg ihop dessa båda insikter, och addera lite kulturteori. Plötsligt är inget självklart längre. Vem har makten? Hur ska vi ha det i framtiden? Vems intressen skall överordnas vems? Svaret på den typen av frågor finns inte, det skapas, blir till inom ramen för det sammanhang som samhället, kulturen och människors interaktion med världen, utgör.

Idag är det Långfredag, ingen tvekan om det. Men hur länge kommer det att vara en levande tradition? Hur lång är en fredag? Den typen av frågor. Frågor som inte har några givna svar, men som ändå och i högsta grad påverkar vardagen, det är vad kulturvetenskaplig forskning handlar om.

Och med det sagt tar jag ledigt några dagar. Österlen hägrar. En tur med hyrd bil. Tack Jesus, tack kyrkan! Jag är inte troende, men jag vet varför vi är lediga, och hur bräckligt detta värdefulla avbrott i vardagen är.

Glad Påsk, kära läsare!