Ibland är sjukdom den enda medicinen

Rädslan för corona sprider sig över världen. Börserna störtdyker när dödstalen ökar och allt fler länder drabbas. Det är en helt ny situation, en svart svan. Ändå såg det vi komma. Det var aldrig en fråga om det skulle hända, utan när. Och jag tänker nu inte bara på virus. Vårt sätt att leva var inte hållbart, och går vi tillbaka till bussines as usual nät allt lugnar ner sig, drar vi inte lärdom av det som händer nu, är vi korkade.

Donald Trump avfärdar viruset som en demokratisk bluff och hävdar att han har full koll. Så länge det finns efterfrågan på sådana ledare kan vi aldrig säga att vi inget visste. Här hemma har vi vår egen variant på samma ohållbara tema. Ledaren för landets största parti väljer att åka till Turkiet för att utnyttja en humanitär katastrof för sin egen vinnings skull. Hans agerande är symptomatiskt för vår tid, och själva sinnebilden för problemen vi har att brottas med. INGEN ledare i världen kan rädda oss från oss själva. Så länge efterfrågan på ledare som säger det vi vill höra håller i sig kommer ohållbarheten att öka.

Vårt sätt att leva är ohållbart och sjukdomen kan därför sägas vara en välsignelse för samhället även om den är ett allvarligt problem för väldigt många och en dödsfara för vissa. Den drabbar oss hur som helst och nu är vi där vi är, så låt oss ta tillfället i akt och stanna upp och tänka efter. Hur hållbart är det att frakta varor och människor kors och tvärs över jorden för att tjäna några kronor? När krisen kommer raderas vinsten och vänds snabbt till förlust, inte bara för företagen som utnyttjar klyftorna mellan rika och fattiga. Alla blir förr eller senare förlorare i en ekonomi som som bygger på rovdrift av människor, djur och natur.

Vi människor är rationella sägs det. Faktum är att den ekonomiska modell som våra moderna samhällen vilar på bygger på tanken att alla beslut som tas är kloka. Ingen med ögon att se med kan hävda att det som händer i världen är resultatet av vishet. Det finns massor av kloka människor som gör fantastiska insatser för mänskligheten och livet på jorden, men den stora massan styrs av känslor och tar lätt på kunskap. Så länge man kan flyga billigt och köpa kött till extrapris kommer man att göra det, för att man vill. Och så länge det känns som att Sverige är fullt och att gränser kan stängas kommer politiker som går till val på en sådan politk att samla väljare. Inte för att ledarna är kloka utan för att väljarna saknar förmåga eller intresse för hur demokratin fungerar och vilka konsekvenser vårt sätt att leva får.

I det akuta läget här och nu måste vi fokusera på att hindra spridningen av coronaviruset, men sen går det inte pusta ut och låta livet återgå till det normala. Det är nämligen inte normalt att leva som vi gjort under en lång rad av år. Det är hög tid att inse det, och det borde vara lätt att göra det nu. Ibland är sjukdom den bästa medicinen eftersom den tvingar oss till eftertanke.