måndag 2 mars 2020

Viljan att veta och sökandet efter svar

Särskilt i dessa Coronavirusdagar söks det febrilt efter kunskap. Viljan att veta är en urkraft med potential att förändra. Frågor om liv och död är svåra att värja sig mot med viljekraft. Jakten efter svar på frågorna som poppar upp i huvudet drivs särskilt i tider där paniken ligger nära inte av intellektet utan av känslor, vilket gör det hopplöst svårt att värdera den nya information som strömmar in från olika håll. När tid för eftertanke är som viktigast är begäret efter snabba svar som störst. Det är inget problem, utan själva förutsättningen för kunskapsutveckling. Vi människor fungerar helt enkelt på detta sätt.

Jag vet inte hur det är ifråga om det nya viruset, men många fall är det svårt att skilja viljan att veta från önskan om få ett svar. Auktoriteter som ger svar får många följare och försvarare, särskilt om svaren stämmer överens med det man anser sig veta redan. Insikt om att det finns en egenskap som heter confirmation bias är viktig att känna till. Speciellt om debatten om invandring och mångfald ska kunna bli konstruktiv. På nätet florerar det av exempel på människor som säger veta säkert hur det är och hur människorna som kommer hit fungerar och vad de söker, och eftersom dessa "experters" utlåtanden bekräftar många människors fördomar utnämns de till auktoriteter och deras ord förvandlas till likvärdiga uttalanden som forskares ord.

Psykologi handlar det alltså om i väldigt hög grad. Kunskap är en personlig och mellanmänsklig egenskap, ett verktyg som måste användas på rätt sätt för att bli användbart. Liksom ifråga om medicin kommer det an på dosen ifall preparatet fungerar. Kritiskt tänkande handlar inte om att avgöra om uttalanden är sanna eller falska utan om att analysera både den som talar, det som sägs och konsekvenserna av påståendet. Det finns inga enkla lösningar på komplexa problem.

Bara för att viljan att veta är stor betyder inte att det finns pålitliga svar. Cornaviruset är nytt och kunskapen osäker, därför bör man vara försiktig med vad man säger. Att det skulle finnas någon konspiration som undanhåller allmänheten information är i de allra flesta fall det minst troliga svaret, men befinner man sig i affekt som beror på rädsla är det lätt att ta till sig och hålla fast vid påståenden som tillfredställer viljan att veta som är en mycket starkare psykologisk kraft än behovet av kunskap.

Dessa skillnader och insikter om den mänskliga kognitionen borde uppmärksammas mer och få en mycket tydligare plats i skolan och den högre utbildningen. Kunskap är inte fakta, den måste behandlas med den största respekt för att bli användbar. Sökandet efter svar som fungerar måste regleras av andra krafter än bara viljan att veta och rädsla för det okända. Det minsta man kan begära är att risken för bias uppmärksammas och tas på allvar, annars kommer kunskapen att köras över av känslorna.

Inga kommentarer: