För alla som är intresserade av kunskap och kunskapsutveckling är den märkliga tid vi lever i just nu oerhört intressant. Det nu som agnarna skiljs från vetet. På nätet som alltid svämmat över av experter som vet är det väldigt tydligt. Där VET man att regeringen och Folkhälsomyndigheten agerar fel eller bygger sina analyser av läget och rekommendationerna man ger på felaktiga uppgifter, trots att regeringen och Tegnell är tydliga med att INGEN vet hur man ska göra och vad som är bäst. Skillnaden mellan de som faktiskt har ansvar för Sveriges strategi och de som kritiserar den är att de ansvariga förändrar sin syn på daglig basis och i ljuset av de bästa aktuella data och analyser som finns. Experterna på nätet, på ledarsidor och på andra ställen är TVÄRSÄKRA och avslöjar därmed hur lite de vet och förstå om hur kunskap blir kunskap.
Det spelar en avgörande roll både hur man ser på vetenskap och hur man agerar vetenskapligt, och jag har full tillit till Anders Tegnell, även om den svenska strategin skulle visa sig leda till ökade dödstal. Jag väljer att lita mer på honom än på kritikerna eftersom han dels är tydlig med att han inte vet, dels eftersom han ändrar sig hela tiden allt eftersom nya uppgifter om läget kommer in och kunskapen om viruset och det smittar växer. De så kallade experterna som kritiserar honom och alla som i efterhand säger att de visste. Alla som sprider konspirationsteorier om att ansvariga undanhåller kunskap eller har en hemlig plan utgör ett större hot än viruset och den ekonomiska krisen sammantaget. Experterna som mitt under den västa kris som Sverige och mänskligheten genomgått sedan Andra världskriget använder sin status som experter för att ifrågasätta regeringen och Folkhälsomyndigheten bryr sig inte om Sverige och vårt samhälle.
Mycket lite, om ens något, kan sägas på förhand; först i efterhand ser man och går det att analysera och utvärdera strategin och besluten som nu tas i rasande snabb takt. Att leta syndabockar eller hävda att man visste är ovetenskapligt och djupt problematiskt eftersom det innebär att man uppvisar bristande förståelse för hur kunskap blir kunskap och ignorans inför det framtidens fundamentala öppenhet. Sen, när vi vet och kan bilda oss en uppfattning om läget och utvecklingen, måste vi dra lärdom och skapa nya och bättre rutiner och handlingsplaner. Inte leta syndabockar!
Det ENDA man kan göra, nu och alltid, är att efter bästa förmåga försöka förstå och hela tiden modifiera sina handlingar på marginalen för att göra vad man kan för att försöka påverka tillblivelsens riktning. Vi närmar oss framtiden med blicken fastnaglad i backspegeln, för det är det enda vi kan studera. Studier av historien är viktiga och lärorika, men framtiden finns alltid bakom nästa krök, och vad som döljer sig där går inte att veta något om. Osäkerheten är ontologisk och den kan man bara lära sig inse, acceptera och försöka förstå. Just detta är Ander Tegnell expert på och han visar dagligen prov på den förmågan när han uttalar sig på presskonferenserna klockan två.
Alla som ifrågasätter och kritiserar, som sprider alternativa uppgifter eller jämför Sveriges agerande med hur man agerar i andra länder är populister som utgår från känslor, oavsett vilka titlar och positioner man har i samhället. Det är uppenbart för alla med bara basala kunskaper om vetenskapsteori och kritiskt tänkande, och för mig blir det ett argument för betydelsen av att införa vetenskapsteori redan i grundskolan. Lärarnas uppgift i ett kunskapssamhälle är inte att utbilda experter, utan att skapa förståelse för och respekt för kunskapen och dess möjligheter och begränsningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar