Här under pandemin, på olika sociala nätverk, har jag vid olika tillfällen anklagats för att vara "anhängare" till FHM; som om det handlade om ett fotbollslag. Det synsättet har länge florerat bland politiska kommentatorer och allmänheten. Vad som är hönan och ägget är svårt att uttala sig om, men jag kan inte låta bli att lägga märke till att denna syn på politik sammanfaller med populismens framgångar. När Jimmie Åkesson säger att det är känslan som räknas och får gehör för denna syn på hur man bäst leder ett land är det ett tecken på att kunskapen förlorat sitt värde. Och kunskapsresistens är som bekant ett allvarligt problem. Jag är ingen ANHÄNGARE av FHM, men jag litar på deras omdöme och tror att den svenska strategin kommer att visa sig framgångsrik. Ingen vet i nuläget, och det går inte att utvärdera strategin innan det finns pålitliga data att analysera.
Att lita på Tegnell och övriga handlar inte om blind tro på deras ofelbarhet, utan om att visa respekt för komplexiteten i uppdraget att lotsa den svenska befolkningen genom pandemin på bästa sätt och att ge ansvariga på myndigheten arbetsro. När jag försvarar FHM och riktar kritik mot, till exempel de 22 forskare som skrev en minst sagt undermålig debattartikel, handlar det inte om att jag menar att man inte får kritisera Anders Tegnell. Jag försvarar KUNSKAPEN. Att med hänvisning till högst osäkra siffror kritisera den svenska strategin är ovetenskapligt och därmed förkastligt. Det är FHM som ansvarar för att ta fram underlaget som regeringen lutar sig mot när Sveriges strategi utformas, och Tegnell och hans kollegor famlar liksom alla andra i blindo eftersom ALLA data är osäkra. Visar man som forskare inte respekt för detta underminerar man allmänhetens förtroende för vetenskapen, och det banar väg för populism och faktaresistens. Det är allvarligt.
Ingen äger kunskapen; den kan bara användas mer eller mindre klokt. Kunskapen förändras dessutom hela tiden och därför måste man som forskare följa efter. Det gör också FHM och därför känner jag mig trygg med och är tacksam för att de ansvarar för arbetet och inte kritikerna som uttrycker som tvärsäkert om viruset, sjukdomen och pandemins utveckling. INGEN kan i detta läge veta vad som är bäst, och därför riktar jag kritik mot kritikerna. Det betyder inte att jag vill tysta någon eller menar att man inte kan eller ska debattera. Jag ställer bara högre krav på forskare som uttalar sig kritiskt i medierna än på andra.
Att många vill debattera strategin och synen på Tegnell är en annan sak. Jag menar att man inte bör göra det eftersom kunskap inte är en förhandlingsfråga. Kunskapen är inte demokratisk. Liksom lagen är alla lika inför den, och så länge vi lever i ett demokratisk kunskapssamhälle har alla vi som menar att det är en förutsättning för ett gott liv ett ansvar att reagera på populistiska utspel och människor som på alvar menar att det är känslan som räknas. Mänskligheten befinner sig i en prekär situation och ska vi klara oss någorlunda helskinnade ur krisen måste vi alla värna och vara ödmjuka inför KUNSKAPEN.
Tids nog kommer strategin att behöva utvärderas, det är naturligtvis viktigt. Hur ska vi annars kunna lära oss något v det som händer? Detta har både Tegnell och Löfven varit tydliga med sedan start. Den oberoende och vetenskapliga analys som kommer att ge oss svaren på frågorna kanske kommer visa att det hade varit bättre att välja en anna väg än den vag Sverige valt. Den möjligheten finns, men poängen är att INGEN idag vet detta. Därför väljer jag att lita på FHM och regeringen, men det handlar inte om att jag ger Tegnell eller Löfven carte blance eller att jag försvarar allt de gör eller säger. Jag är som sagt ingen anhängare av FHM, jag är en ansvarstagande medborgare som gör vad jag kan för att ansvariga ska få så goda förutsättningar som möjligt att göra ett så bra arbete som det bara går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar