torsdag 16 april 2020

Allmänhetens, och forskarnas syn på kunskap

Coronaviruset påverkar inte bara våra kroppar, utan även samhället, kulturen och vårt sätt att tänka. Inte bara de som insjuknar drabbas, faktum är att ingen kommer undan dess verkan. Visst är jag orolig, särskilt efter beskedet att Adam Alsing som var yngre än jag dött i COVID-19. Samtidigt slås jag av hur spännande jag tycker att det är att leva i det öppna tillstånd vi alla befinner oss i just nu. Allt är inte möjligt, men när vi väl kommer ut på andra sidan kommer mycket oundvikligen att vara annorlunda. Jag bidar min tid och följer uppmärksamt allt som sker, särskilt på mitt eget forskningsområde, kultur och kunskap.

Sakta går allvaret i situationen och det faktum att detta kommer att ta tid, upp för allt fler, och alla reagerar på olika sätt. Att det sker inför publik på offentliga sociala nätverk gör det i vissa fall ganska pinsamt, men är samtidigt intressant. Människan drivs av och har känslor som påverkar tänkandet; det är som det är och inget någon varken kan eller bör försöka göra något åt. Det som betyder något är hur man hanterar känslorna och vilka känslor som tillåts styra. Rädsla och panik tenderar att övertrumfa intellektet alla dagar i veckan. Därför har både medborgarna och samhället ett ansvar att åtminstone försöka kontrollera känslorna, vilket är svårt men inte mindre viktigt i tider av kris.

Att 22 forskare med koppling till ett av Sveriges mest kända och prestigefulla vetenskapliga institut, Karolinska, skriver en minst sagt dåligt underbyggd debattartikel där man på lösa grunder riktar anklagar ansvariga forskare på FHM för deras sätt att hantera virusutbrottet är inte bara anmärkningsvärt, utan dessutom ovärdigt och potentiellt farligt eftersom det hotar att rubba människors tillit till vetenskapen. INGEN vet vad som är den bästa strategin, ALLA siffror som cirkulerar i dessa dagar är osäkra och olika länder mäter dödsfall och mängden smittade på olika sätt. Detta vet alla riktiga forskare, men tyvärr är forskare som folk är mest och drivs inte självklart och alltid av en altruistisk strävan efter kunskap. Det var länge sedan jag tvingades göra upp med min idealiserade bild av forskare, men vetenskapen slutar jag aldrig tro på.

Det finns så oerhört många viktiga lärdomar att dra av allt som sker i dessa märkliga dagar. Både om hur man själv fungerar och reagerar och vad som gör samhällen hållbara. När vi kommer ut på andra sidan finns ingen bussines as usual att återgå till, det nya normala vet ingen något om idag. Vetenskapens betydelse kommer dock att vara större än någonsin. Utan förståelse för vad som kännetecknar verkligt vetenskapligt tänkande är vi och vårt samhälle utelämnade till känslorna som nu hotar att slita isär vårt land. Förtroendet för forskare är lika bräckligt som demokratin och tilliten till vetenskapen är lika värdefull. Därför är det ingen liten sak att forskare offentligt försöker underminera förtroendet för forskarna som ansvarar för den strategi som ska leda vårt land genom pandemin på bästa möjliga sätt. Utifrån både ett vetenskapligt och demokratiskt perspektiv är det förkastligt och potentiellt förödande.

Jag har skrivit många inlägg här på Flyktlinjer om synen på kunskap och faran med bristande förståelse för kunskap, och nu är det viktigare än någonsin att alla förstår och respekterar det faktum att ingen kan veta något om framtiden. Bara för att man tycker att strategin som Sverige valt är fel eller att man upprörs över att smittan tagit sig in på äldreboende, betyder inte att något fel har begåtts. Och bara för att man tolkar siffrorna olika eller anser att Sverige borde stängas ner och regeringen ska deklarera undantagstillstånd och införa hårdare straff, finns inget som säger att det självklart är klokare och bättre än de åtgärder som genomförts. Den retoriken är populistisk och den utgör grunden för SDs framgångar, men det är inte känslorna som räknas. Bara samhällen som vilar på en solid grund av KUNSKAP kommer att överleva krisen. USA som styrs av en kunskapsföraktande och vetenskapsförnekande ledare är ett sedelärande exempel.

Inga kommentarer: