Allt mer av högskoleverksamheten är målstyrd, kvalitetssäkrad, strikt kontrollerad och produktionsorienterad. Det mäts och jämförs och den som inte presterar ifrågasätts. Alla bevakar varandra och konkurrensen är mördande. För varje år som går blir det svårare och svårare att som forskare tänka högt och fritt samt söka kunskap på toppen av sin intellektuella förmåga. Konkurrens och prestationskrav främjar nämligen inte grundforskning, det vill säga nyfikehetsdriven forskning med ny kunskap som mål.
Det växer fram en akademisk kultur där den som presterar enligt boken belönas med titlar och slipper undervisa, och den som fokuserar på kunskapen för kunskapens skull betraktas med misstänksamhet. Följaktligen ökar antalet professorer, medan kunskapen generellt utarmas i samhället som helhet eftersom forskarna måste specialisera sig på allt smalare ämnen och söka sig allt djupare in i sitt avgränsade ämne för att lyckas göra karriär. Samverkan över ämnesgränser inom akademin försvåras och den som satsar på tvärvetenskap gör det på bekostnad av karriären. Allt medan allmänheten får sin kunskap via nyheterna som bara är intresserad av att skapa rubriker.
Kunskap för kunskapens skull är svårt att ägna sig åt, och bildning, det vill säga kunskap och förståelse för kunskapens rika mångfald och föränderlighet, är det allt färre som bryr sig om. Det växer fram ett samhälle där allt fler vet allt mindre TILLSAMMANS. Allmänbildning är ett ord som inte följde med in i 2000-talet.
Många av problemen som vi brottas med idag menar jag bottnar i dessa tendenser. Samhället fragmentariseras och egoismen ökar tillsammans med rädslan för de andra och det främmande, i alla fall när det dyker upp här hemma (för många vill ju åka utomlands och skaffa sig unika erfarenheter). Integration är ett GEMENSAMT projekt, liksom kunskap och strävan efter bildning. Kunskap är en förutsättning för demokratin och krävs för att kunna granska medierna och lobbyisterna som kampanjar för sina uppdragsgivares räkning. Utan en kunnig och intresserad befolkning som bryr sig om kunskapen och dess kvalitet fungerar inte demokratin och när demokratin inte fungerar tar de rika och mäktiga över och deras intressen gynnas på bekostnad av allmänheten.
Jag upprepar mig, jag vet. Men så måste det få vara. Min arbetsbörda är stor och jag känner mig lite pressad. Tiden som finns att spela på är knapp och jag vill skriva, för det skänker ro och stillar tankeflödet. Jag skriver om det som rör sig i huvudet på mig, och det är just detta. Rätt som det är finner jag dock ett annat uppslag, en flyktlinje som tar mig bort och ut. Därför tillåter jag mig att tjata periodvis, om det som behöver påpekas, för allas och det långsiktiga samhällets skull.
Nu tentor, admin och bokmanus. Återkommer inom kort med nya tankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar