Dagens Nietzsche, om behovet av att tänka annorlunda

Kvalitet håller på att bli synonymt med kontroll å ena sidan och effektivitet å andra. Och systemen som skapas för att hålla samhället igång ska vara kompatibla. Övergångar mellan olika system ska vara så smidiga som möjligt. Såväl medborgarna som makthavarna förväntas veta vart de ska, och för att betraktas som fullvärdig medlemmar i gemenskapen måste man snabbt, smidigt och effektivt ta sig och organisationen man verkar i till målet. Kvalitet mäts genom att jämföra utfallet med det uppsatta målet. Eftersom de flesta oftast gör som alla andra, människan är som bekant en social varelse, snurrar hjulen härigenom allt snabbare och tid för eftertanke, kritisk reflektion och ifrågasättande av den rådande ordningen betraktas inom rådande diskurs som skadligt grus i maskineriet och den som inte accepterar definitionen av kvalitet kommer att dömas till utanförskap. Allt för att hålla systemet igång och för att hålla illusionen om den enda vägens oundviklighet vid liv.

Allt fler mänskliga verksamheter anammar rådande kvalitetsbegrepp och anpassar sig efter dess stipulerade premisser, vilket gör det svårare och svårare att se sprickorna i systemet och än svårare att ifrågasätta rådande ordning. Likriktningen sprider sig och spridningshastigheten ökar. Företagsvärlden, politiken, vård och omsorg liksom skolan. New Public Management är ett sätt att beskriva fenomenet, men det är bara ett ord. Fenomenet är större än så, det lever sitt eget liv och reproduceras av kraften i dess inneboende rörelse.

När processen nådde skolan hände det som så målande beskrivs på engelska med de kända orden: When the shit hits the fan. Då accelererade processen, för innan dess bjöd skolan motstånd genom att stå upp för kunskapen och det kritiska tänkandet. Så länge lärarna var fria och hade makten över det som hände i klassrummet och vilken kunskap som växte fram där fostrades eleverna till fritänkande medborgare med förmåga att ifrågasätta rådande ordningar. Idag är ord frihet, kunskap och kritiskt tänkande liksom orden bildning och frihet, tomma fraser som återfinns i officiella dokument och som plockas fram vid högtider. Den vardagliga verksamheten i skolan är prestationsfokuserad, målstyrd och utvärderas med måluppfyllelse som viktigaste mål, utifrån ett kvalitetsbegrepp som bygger på effektivitet och kontroll. Lärarna följer order, strävar efter kundnöjdhet och dignar under en ständigt ökande administrativ börda.

Idag håller även forskningen på att sugas in i processen. Förändringen går långsamt, men jag som varit med ett tag ser förändringen genom att det system jag gick in i som student och doktorand är ett helt annat än det jag verkar i som lärare och docent. Då handlade studier och forskning om att självständigt söka sig fram i okänd terräng, mot okända mål, sökande efter svar, ofta på frågor man på förhand inte hade en aning om. Fokus låg på processen och resultatet. Idag ser det helt annorlunda ut. Kvalitet i forskning handlar om att först veta och sedan undersöka den saken och inget annat, för att landa så exakt på den plats man pekat ut på förhand. Följaktligen bedöms även forskningens kvalitet i termer av kontroll och effektivitet. Forskning handlar idag allt mer och inom allt fler områden om att bevisa att det man redan vet är sant. Pengar, utrymme och förståelse för fritt sökande efter okänd kunskap finns i princip inte. Och den som dristar sig till att forska på det sättet på fritiden, utan sanktionerad finansiering misstänkliggörs på olika sätt. Det ligger helt i linje med systemets principer för självreproducering. Effektiviteten och kontrollen är helig och måluppfyllelse, att alltid veta vart man är på väg och hur man tar sig dit, anses som de högsta goda även inom forskningen.

Nåde den som vågar ifrågasätta rådande ordning, nuvarande system, makten (som ingen har, som finns överallt och som påverkar både dem som anpassar sig och de som bjuder motstånd) har ett enda mål, att upprätthålla staus quo och värna sin egen överlevnad. 

Idag mer än kanske någonsin tidigare behövs tänkande som Friedrich Nietzsche, vars livsgärning handlade om att utveckla strategier och system för att inte passa in, för att omvärdera alla värden och för att värna kritiskt tänkande, fritt sökande efter ny och användbar kunskap och förståelse i okänd terräng. Han skriver följande, mot slutet av sitt filosofiskt aktiva liv, just innan sammanbrottet, i boken Ecce homo och under rubriken "Varför jag skriver så bra böcker", följande:

När jag i tanken gör mig en bild av den fullkomlige läsaren, så blir det alltid ett vidunder av mod och nyfikenhet, som därtill har något smidigt, listigt, vaksamt över sig, en född äventyrare och upptäckare. Till sist: jag skulle inte bättre kunna säga vem jag egentligen enkom talar till, än Zarathustra har sagt det: för vem vill han enkom berätta en gåta?

"För er, de djärva sökarna, mångfrestarna, och alla som någonsin med listiga segel seglat ut på fruktansvärda hav, -- för er, de gåtdruckna, de skymningsglada, vars själ av flöjter lockas till varje gäckande klyfta: -- ty ni vill inte med feg hand treva er fram längs en tråd; och där ni kan gissa, där hatar ni att göra slutledningar ..."

Jag finner här i dessa ord både en aktuell problembeskrivning och vägar fram för ett bättre och mer hållbart samhälle. Vad är problemet med dagens skola? Den fostrar eleverna som sedan kommer till högskolan att söka kunskap genom att med feg hand treva sig fram längs en tråd. Krav på riktlinjer, manualer, trigger alerts, framförhållning, möjlighet till komplettering och så vidare, är alla samma andas barn. I effektivitetens och kontrollens namn tvingas lärare tillgodose kundernas krav. Därför dissas alla uppgifter som saknar givna svar, där studenterna måste gissa och på egen hand, självständigt skapa och försvara slutledningar som fungerar. Det blir därför lärarens fel om resultaten uteblir och effektiviteten minskar. Lärare som inte uppfyller målen får ögonen på sig och utsätts av repressalier från systemet och drar på sig kundernas missnöje. Allt och alla mäts nämligen mot samma måttstock, och den sätter effektiviteten och kontrollen i första rummet.

Jag kämpar för ett annat kvalitetsbegrepp, ett annat kunskapsbegrepp och en helt annan syn på samhället. Begrepp och tankesätt som inte handlar om kontroll eller effektivitet. Jag kämpar i motvind för att fostra självständiga studenter som kan klara av att hantera det oväntade, som inte behöver riktlinjer, manualer och kontroll för att prestera ett bra resultat som fungerar och som är självständigt. Jag vill inte lära ut, jag är lärare för att jag vill lära, för att jag vill ägna mig åt det jag ännu inte vet. Jag älskar att göra slutledningar och hatar allt vad trådar heter. Jag forskar om det som är okänt, inte om det jag redan vet något om.

 Jag ser ett snabbt växande behov av mod och nyfikenhet i samhället, och jag menar att det behövs fler modiga upptäckare som utan att kunna lämna några garantier för framgång vågar trotsa farorna och bege sig ut i okänt terräng. Det okända finns inte ute i rymden, det finns här på jorden, mellan oss människor, i kulturen. Det är i mellanrummen mellan oss människor som synen på kvalitet växer fram, så vill vi förändra det rådande är det där vi måste söka svaren på frågorna, dit vi måste bege oss, in i det ökända utan skyddsnät och utan garantier. bara den som vågar kan vinna och bara den som får misslyckas kommer att nå framgång. Alla vet att det är så, men någon måste, likt den där pojken som jag så ofta tänker på, han som i H C Andersens utbrister: Kejsaren är naken, dra slöjan från det kollektiva medvetandet som förblindar oss att tro att kvalitet är något som går att bestämma en gång för alla, att historien nått sin fullbordan och att livet är en likriktad process som går att skynda på.

Idag mer än någonsin behövs tänkare som Nietzsche, eller för den delen artister som den nyligen bortgångne Robert Broberg, som vågar gå sin egen väg och som envist påpekar att målet är ingenting, vägen är allt! Det är innehållet som räknas, inte formen. Det vi gör gör vi med och mot varandra. INGENTING är, allt blir till och kan omskapas, förändras och anpassas till våra kollektiva önskningar. Därför undersöker jag förutsättningar för förändring. Därför vet jag aldrig vad jag ska komma fram till och således kan jag heller inte skynda på processen. Det gör att min forskning faller dåligt ut i en jämförelse med rådande definition av kvalitet, men det vägrar jag bry mig om, för det viktiga är inte att tänka rätt, det är att tänka fritt och tänka annorlunda för bara så kan man nå radikalt ny kunskap!