Recension: Perspektiv på turism och resande.

Perspektiv på turism och resande. Begrepp för en kritisk turismanalys 
Syssner, Josefina (red.), 2011
Lund: Studentliteratur
ISBN 978-91-44-07038-4

Denna recension skrev jag för Sociologisk Tidskrift förra året.

Turismforskningen är ett växande forskningsfält även om turism och resande har studerats länge. Att forskningen på området ökar i intensitet och drar till sig allt fler forskare är ett tecken i tiden som helt säkert har att göra med att turism av politiker och företagare på senare tid allt mer kommit att betraktas som en lovande ekonomisk marknad. Turismen är med andra inte längre bara en angelägenhet för resande hungriga på upplevelser, idag är turism en industri som omsätter miljarder. Därigenom blir företeelsen intressant för politiker och pengar dirigeras till området, och med pengarna väcks intresset för möjligheten att forska. Det satsas en hel del EU-medel på turismforskning. Jag arbetar själv i ett sådant projekt, ett Interregprojekt inriktat på att skapa ”gränsöverskridande mervärde” i arbetet med att utveckla turismen i Trollhättan/Vänersborg i Sverige samt Limfjorden och Nordgyllands kustamhällen, i Danmark. Tillväxt och hållbarhet är ledorden i projektet och det övergripande syftet är att utveckla orterna som destinationer. Projektet är tvärvetenskapligt, med en övervikt av forskare från disciplinerna National- och Företagsekonomi. Och med ledning av ämnestillhörigheten bland deltagarna på de konferenser jag åkt på i samband med projektet för att presentera forskningen är detta bilden som växer fram. Turismforskning har en stark slagsida åt ekonomi och bedrivs i hög grad av företagsekonomer. Därför är det glädjande att kunna konstatera att det producerats en antologi där forskare från hum-/samområdet visar på alternativa teorier och metoder för att söka kunskap om det månfacetterade fältet turism. Det är på tiden!

Antologins inledande kapitel innehåller en kortare inledande introduktion av forskningsfältet samt en genomgång av bokens tre grundantaganden. 1: att turism är ett fält bestående av många olika fält. 2: att studier av turism bör bedrivas med insikt om att turism bara är ett sätt att resa, bland många andra. 3: att turism i hög grad handlar om relationer av över- och underordning, om makt. Här finns även en introduktion till sättet att forska som författarna utgår från, att närma sig turism via vetenskapliga begrepp. Därefter följer 13 kapitel med följande rubriker: Etnografi, Diskurs, Identitet, Etnicitet, Intersektionalitet, Kultur, Plats, Makt, Arbetsvillkor, Postkolonialism, Tids- och rumskompression, Transnationalism, Diaspora.

Rubrikerna visar på bredden i anslaget. Respektive kapitel är kort och kärnfullt. Det handlar därför inte om några fördjupningar av respektive perspektiv, detta är framförallt en bok för den som är bekant med begreppen och som är nyfiken på hur de kan användas för att studera turism utifrån ett samhällsvetenskapligt eller kulturvetenskapligt perspektiv. Varje kapitel innehåller en genomgång av begreppet samt metodologin samt exempel på hur man kan använda dem för att analysera sådana turistiska problem som till exempel: resebroschyrer, sexturism, arbetsförhållanden, asymetriska maktrelationer och språkförbistring. Även om bredden i anslaget har ett pris i form av förenkling så visar man just genom bredden på hur angeläget det är för forskare från hum-/samområdet att forska om turism. Det är en växande industri som ger återverkningar på samhället, både på resmålen och här hemma. Politiker och företagare ser i turismen stora möjligheter och i Danmark har man kommit långt i omställningen av ekonomin. Där talar man om turism i termer av näring och industri och Sverige ligger inte långt efter. Ytligheten som bokens bredd tvingar på innehållet är således ingen kritik, mer ett konstaterande. Och eftersom författarna är generösa med korsreferenser mellan kapitlen och teorierna delvis överlappar varandra är ytligheten dessutom delvis skenbar. Här finns större djup än vad rubrikerna indikerar. Och eftersom turismforskningfältet är så pass mångfacetterat som det är blir mängden av ingångar ett slags illustration till komplexiteten och kontrasten till mycket av företagsekonomisk (lönsamhetsinriktad) forskning blir härigenom större. Speciellt tydligt blir detta i kapitlet om Makt, där konsekvenser av tanken om Partnerskap för turism analyseras och det visar sig att lönsamheten inom industrin till stor del skapas genom låga löner. Även sexindustrin som analyseras i kapitlet om Intersektionalitet är av samma anledning särskilt värdefullt, liksom analysen av arbetsvillkoren för arbetarna inom turismnäringen i London, i kapitlet om Arbetsvillkor. Genomgående gäller för kapitlen i boken att de inte bara innehåller presentationer av begreppen och perspektiven, här finns även problematiseringar av dem.

Invändningar och problem finns här som i och med andra böcker. Och även om förtjänsterna klart väger över finns några saker som är värda att nämna för att ge balans åt recensionen. Bitvis blir det väl översiktligt vilket gör att man riskerar att förlora läsare som är intresserade av turismfältet men som inte har erfarenhet av att arbeta med abstrakta teorier. Det är ett oundvikligt problem, som inte bara denna bok brottas med. Ett problem som man däremot skulle kunnat åtgärda utan att ändra på innehållet egentligen är placeringen av kapitlen. Jag har svårt att se en röd tråd här och tror att en del av ytligheten hade kunnat åtgärdas med ett upplägg som gick från lite mer övergripande kapitel/begrepp som Kultur, Etnicitet och Etnografi, för att sedan succesivt och gradvis bygga upp komplexiteten genom att presentera övriga teoretiska kapitel och sedan avsluta med de lite mer tillämpade kapitlen. En randanmärkning är även att det saknas perspektiv som hade kunnat vara med. Ett sådant perspektiv är Aktör-Nätverksteori (ANT) som hade kunnat ersätta något av de överlappande kapitlen om Poskolonialism/Intersektionalitet/Makt, vilka möjligen hade kunnat integreras i ett kapitel. ANT hade utgjort ett bra och fördjupande komplement till övriga ingångar, med begrepp som: aktör, nätverk och affekt, vilket är högst relevant och användbart för att förstå ett fenomen som turism.

Med det sagt vill jag avsluta med att säga att detta är en viktig bok som fyller en betydande funktion för att öppna upp turismfältet för forskare inom hum-/samområdet, som både kan och bör bedriva forskning kring olika aspekter av turism, kritiskt analyserande forskning. Inte som alternativ till annan turismforskning utan som komplement. Perspektiv på turism och resande är en bok som visar på möjligheter och som inspirerar till fortsatt arbete med nya perspektiv och ingångar till det högaktuella och viktiga kunskapsområdet turism.